Hållbar utveckling är ett brett begrepp som inkluderar miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter som kan appliceras inom många områden. Hållbar stadsutveckling är ett av dessa komplexa områden. Att mäta hållbarhet är en svår uppgift och på senare tid har certifieringssystem för enskilda byggnader börjat användas i Sverige för att på ett greppbart sätt kunna arbeta med hållbarhet. Forskare anser dock att skalan måste öka från enskilda byggnader till hela stadsdelar, för att certifieringssystemen ska nå sin fulla potential. Det finns i dagsläget ett antal certifieringssystem för hela stadsdelar utvecklade i andra länder, men dock inget system anpassat efter svenska normer och regler.

Rekreation har flera definitioner, i denna studie används definitionen "återhämtning i en stärkande miljö". Idag vet vi att grönska i staden har en stor betydelse för människors hälsa och livskvalitet, och rekreation i utemiljö är en viktig del av stadsbornas möjlighet att återhämta sig från vardagens stress och krav. De finns flera teorier kring innebörden av rekreation, både inom psykologin, medicin och landskapsarkitekturens forskning. Ämnet miljöpsykologi behandlar frågor som berör människans relation till sin närmiljö och miljöns påverkan på människan. Denna studie behandlar rekreationsvärden i park och grönområde, den gör ett försök att ta reda på vilka dessa rekreationsvärden är och var de finns. I projektet Green Space Award (GSA) finns ett intresse för att lyfta fram parker och naturområden med en god kvalitet när det kommer till funktion och organisation, genom att tilldela de som uppnår kriterierna priset GSA. Målet med denna studie var att hitta ett passande verktyg som skulle kunna identifiera och bedöma dessa kvaliteter utifrån kriteriet rekreation. Som exempel på verktyg för bedömning och värdering av park och grönområdens rekreationsvärde testas Patrik Grahns åtta parkkaraktärer (Grahn, 2005).

Bakgrund och problem: De senaste decennierna har miljö- och klimatfrågor fått en alltstörre uppmärksamhet på lokal såväl som global nivå. Idag kräver allt fler konsumenter attnäringslivet engagerar sig i sociala och ekologiska frågor och miljömedvetenhet har ocksåblivit en konkurrensfördel för företagen inom transportsektorn. Statliga bolag omfattas sedan2007 av skärpta krav som innebär att de måste upprätta en hållbarhetsredovisning, enligtGlobal Reporting Initiatives riktlinjer, som komplement till årsredovisningen. Viktigt för attnå framgång är dock inte enbart ökad reglering utan det är också essentiellt att skapa en kulturkring miljöarbetet där alla medarbetare är engagerade och känner delaktighet. Med dennabakgrund vaknade ett intresse för att undersöka miljöarbetet i statliga bolag.

The agricultural sector accounts for about 13 percent of the total load of greenhouse gas emissions from Sweden (Swedish Environmental Protection Agency, 2007). The Swedish objective to reduce the greenhouse gas emissions with 40 percentage units to the year of 2020, based upon the year of 1990, might imply stricter regulations for Swedish farmers. A regulation or other forms of economic incentives is probably necessary to reduce the emissions originating from the agricultural sector. This study aims to investigate the economic and managerial impact on two agricultural firms with differing production system given that a constraint on green house gas emissions is introduced. Gases included in this study are carbon dioxide, methane and nitrous oxide.

För att främja hållbar byggande har det nu i drygt 20 år funnits olika certifieringssystem där byggnaders funktion och utforming betygssatts enligt olika hållbarhetsaspekter. På senare år har detta utvecklats till nya certifieringssystem som tar ett mer övergripande perspektiv och tittar på hur planeringen av hela stadsdelar är gjord. Ett av dessa certifingssystem för stadsdelar är BREEAM Communities som har utvecklats i England men som håller på att anpassas för svenska förhållanden. Som ett steg i processen för att genomföra svenskanpassning har Sweden Green Building Council (SGBC) genomfört ett tjugotal workshopar där olika svenska stadsutveckingsprojekt har testats mot den brittiska versionen för att se vilka problem och skiljelinjer som uppstår när ett brittiskt certyfieringssystem appliceras på svenska sammanhang. Med syfte att öka kunskapen om varför kommuner ska intressera sig för att certifiera planeringen av en stadsdel enligt BREEAM Communities presenterar denna uppsats resultatet av samtal med personer som medverkat vid, och analys av dokumentationen från dessa workshopar. Utifrån detta har tre stora kategorier av mervärden kunnat identifieras, vila ställer väl överens med de som tidigare liknande forskning hittat.

Ystads hamn har en historisk bakgrund som hamnstad med färjeförbindelser medBornholm och Polen. Trelleborg konkurrerar med Ystad om färjetrafik.Studiens syfte har varit att kartlägga hur olika aktörer ser på utvecklingen avYstads hamn, presentera och analysera de alternativ som finns. Undersökningenhar genomförts genom intervjuer och dokumentstudier.För att öka konkurrenskraften har man i Ystad fört olika diskussioner och förslagom utbyggnad och omstrukturering av hamnen. Ambitionen från styrandepolitiker är att bygga ut hamnen, att anpassa den för större fartyg och för enutökad färjetrafik, både gods- och passagerartrafik.Under planeringsprocessen har det i kommunen bildats en motståndsgrupp"hamnupproret" som motsätter sig kommunens planer och som har en annaninriktning för hamnen än kommunen. Denna inriktning innebär begränsning avgodstrafiken och att hamnområdet skall upplåtas för byggande av bostäder,näringsliv och turistanpassad verksamhet enligt "Waterfront-modell".Hamnen är beroende av goda transportvägar till och från hamnen och av ett brajärnvägsnät.

Globalisering har idag blivit ett centralt begrepp över hela världen, med bakgrund avatt takten i handelsutbyten mellan länder har ökat dramatiskt på senare tid, i kombination med minskade handelshinder. Idag exporterar svenska företag varor och tjänster till den internationella marknaden, som motsvarar ett värde av halva Sveriges BNP. Att fler SMF i Sverige internationaliserar sig medför inte enbart möjligheter utan kan också innebära vissa svårigheter. En ökad ekonomisk integration bland världens företag och utökade globala värdekedjor. Detta innebär att händelser som utspelas på utländska marknaden medför konsekvenser för svenska företag.

Under de senaste åren har det skett en ekonomisk tillväxt vilket bidragit till attmänniskan konsumerar mer än någonsin. Den ökade konsumtionen har en negativpåverkan på miljön där exempelvis livsmedelsbranschen står för ungefärliga 44-57procent av de totala växthusutsläppen. Då överkonsumtionen har en negativ påverkan påvärlden har det blivit allt viktigare att konsumenter blir medvetna om deras konsumtionoch dess påverkan på miljön. Forskare menar att konsumenter bör ta till sig ett mermiljöanpassat konsumentbeteende där ett alternativ är att börja konsumera ekologiskt.Tidigare forskare har identifierat att det finns ett attitydgap hos konsumenter gällandeekologisk konsumtion. Attitydgapet innebär att konsumenter uppger sig ha en positivattityd gentemot att konsumera ekologiska produkter men när de väl ska konsumeraväljer de i flesta fall att konsumera konventionella produkter.

By immersion in the situation of the food production today and a historical study of how past development has led us to this point, one goal of this essay is to discuss whether the current way of farming can be applied in a sustainable future. Another objective of the essay is to study the vision Vertical farming as an alternative approach, and to focus on different aspects of this phenomenon in order to provide as comprehensive a picture as possible.The paper, thus, seeks to broaden the views for alternative approaches regarding a well-established method which we often take for granted. The aim is also to initiate a discussion around the need to also take radical ideas in regard if we want to face the future in a sustainable manner. The method is a qualitative literary study where scientific articles and papers have been used to discuss the issues: why has the idea of Vertical farming arisen, what is Vertical farming and how is the Vertical Farm meant to operate? Does Vertical farming have a place in the sustainable city of the future? For a long time us humans lived as one with nature, in a symbiotic relationship in which we gave and took as a functioning part of an ecosystem.

To perform a historical record of Beijers Park's development to date is about securing the tracks back in time. The historical record about the park tells not only the history of the park but the city, district, local residents and art of gardening. As the historical story is documented the necessary base for establishment of any care plans in the future and the base for cultural and historical value the park is made. Beijers park can in such work be treated alone or as part of the context of parks that were built during the same era in Malmö's history.Beijers park origin from the era of the late 1800s, when the entire green structure in Malmö changed. The park area today covers 12 hectares and is located in the district Kirseberg.

The concept of planetary boundaries was introduced in the year 2009 by a group ofresearchers led by Johan Rockström and Will Steffen. The group presented a draft of thelimits of the planet regarding nine Earth System processes concerning climate change, oceanacidification, stratospheric ozone depletion, atmospheric aerosol loading, interference with Pand N cycles, global freshwater use, land-system change, rate of biodiversity loss andchemical pollution. The starting point for the study presented in this report was that asustainable development only can be achieved if humankind stays within the boundaries. It istherefore, based on the ongoing urbanization, relevant to evaluate how cities affect the EarthSystem processes. The aim of the study was to investigate if Stockholm Royal Seaport (NorraDjurgårdsstaden), a district in the northeast of Stockholm with a clear environmental profile,affects the Earth System processes less than Stockholm in general does.

Detta examensarbete har genomförts i samarbete med Grontmij AB och är ämnat att ta fram tre olika förslag på byggnader med samma utformning men uppförda med olika material i klimatskal och stomme, för att jämföra dess energiförbrukning och slutligen analysera koldioxidutsläppen som genereras. Målet med denna studie är att påvisa vilka material som lämpar sig främst vid hållbart byggande, vilka materialval som främst kan föredras när man vill uppnå energieffektiva byggnader samt analysera dess koldioxidutsläpp.Målet är att påvisa att koldioxidutsläppen minskar med enligt de upprättade miljökraven från Stockholms Stad i samarbete med Clinton Climate Initiative.Climate Positive Development Program lanserades år 2009 och är ett gemensamt initiativ mellan Clinton Climate Initiative och US Green Building Council. Programmet stödjer 18 projekt världen över och Norra Djurgårdsstaden är ett av projekten som ska vara en förebild för framgångsrik ekonomisk och miljömässig stadsutveckling. Programmet är även en vägledning vid byggande av bostäder vilket är avgörande för evolutionen av stadsbygget.Utvecklingen kring byggande har med tiden förändrats och anpassats till mer miljövänliga och energieffektiva alternativ. Idag har det blivit mer vanligt att tala om energieffektiva byggnader och minskade koldioxidutsläpp, vilka är betydelsefulla faktorer som påverkar miljön och vår framtid avsevärt.

How accessible is the city? Is there more factors than merely the strictly physical that affect how accessible the city is perceived? These questions are the starting point of this study. The greatest emphasis, in this study, is placed on the perceived parameters that affect us humans when we move in our cities. Experiences and internal images can change our behaviour and prevent free movement in the city. The result from this study shows that a city can not be seen as fully accessible unless both the physical and the perceived accessibility are fulfilled.

Expansion och förtätning av städer leder till att såväl areal som andel hårdgjord yta ökar i våra stadsmiljöer. Detta genererar en ökad dagvattenavrinning eftersom regnvattnet inte har samma möjlighet att infiltrera i naturmarker och grönområden. Den ökade mängden dagvatten riskerar att orsaka problem i områden där ledningsnätet dimensionerats för de dagvattenmängder som tidigare varit aktuella. Att utöka ledningsnätets kapacitet är ofta mycket kostsamt och det är därför önskvärt att istället minska belastningen på de befintliga systemen. En allt vanligare metod för detta är att byggnaders takyta bekläds med växter, så kallade gröna tak.

De senaste årtiondenas intensiva teknikutveckling har på många sätt inneburit att tillvaronförenklats för en stor del av västvärldens befolkning. Informationstekniken har effektiviseratindustrin och gjort den till en mer dräglig arbetsplats för de som arbetar där. Den har även gjort vårvardag både enklare och roligare i och med smartphones, bärbara datorer och mp3-spelare. Någotman tidigare inte reflekterar nog över är hur denna explosionsartade teknikutveckling ochteknikkonsumtion påverkar vårt klimat och närmiljö. 2007 släppte Gartner Institutes en rapport somvisade att IT står för nästan 2 % av världens totala koldioxidutsläpp (Mingay 2007).