Syftet med denna uppsats är att studera företaget ÅF:s employer branding-arbete, närmare bestämt samverkan mellan ledningen, HR-avdelningen och marknadsavdelningen.Uppsatsen är av kvalitativ fallstudiekaraktär ochämnar utveckla teori genom en kombination av en deduktiv och induktiv undersökningsansats. Insamlad data är baserad på intervjuer medrepresentanter på ÅF.Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att ÅF:s samverkan inom employer branding-arbetet i stort överensstämmer med den teoretiska modell som presenteras. Det finns en huvudsakligen god samordning av ledningens, HR- och marknadsavdelningens samt employer brandmanagers aktiviteter som syftar till att stärka arbetsgivarvarumärket. Dock finner vi en diskrepans mellan ÅF:s och litteraturens definition av begreppet samt en allt för stor fokus på de externa aktiviteterna som en följd av employer brand managers starka band till marknadsavdelningen..

Med syftet av undersöka hur väl IKEAs marknadsföring, värderingar och identitet stämmer överens med studenters uppfattning om företaget har en fallstudie gjorts. Empiri har inhämtats genom en kvalitativ enkätundersökning, intervjuer, IKEAs material och tidigare studier och har sedan analyserats med hjälp av teorier främst rörande Employer Branding och Företagsidentitet. Resultatet från undersökningen visar att uppfattad, kommunicerad och faktisk identitet stämmer väl överens gällande IKEAs önskvärda målgrupp. Dock har en mer kritisk inställning framkommit hos studenter som inte anses passa in i IKEAs målgrupp..

This paper aimed to investigate how Swedish politicians use social media Twitter and Instagram and if there was evidence to discern of personal branding and identity creation. Main method used was the observation of four politicians? shared content on Twitter and Instagram. In order to strengthen the results of the study, interviews were also made on the same politicians, of which two responded. The study showed, among other results that Twitter is used more for political aspects and Instagram to show personality and lifestyle.

Uppsatsen berör det allt vanligare begreppet CSR (Corporate Social Responsilitility), det vill säga företags samhällsansvar. Genom att uppmärksamma trender och studenters intresseområden kan företag öka sin attraktivitet i sitt arbetsgivarvarumärke, Employer Brand. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företag kan implementera information om sitt CSR-arbete i Employer Branding-strategin för att på så vis öka sin attraktionskraft gentemot studenter.I studien studeras tre företag; EY, Accenture och Sweco. Företagens Employer Branding-strategi och CSR-arbete beskrivs och redovisas översiktligt. Vidare kartläggs hur företagen väljer att kommunicera ut det CSR-arbete de bedriver gentemot studenter och andra intressenter.

The purpose of this essay is to investigate how four companies in Värmland, Sweden, are working strategically with their brands. This is a qualitative method in which we have used a combination of interviews and literature review in order to investigate the link between brands and the Karlstad region.Even though there is a huge interest in brands, there are only a few companies who can describe clearly what their own brand represents. This probably due to the fact that the brand is still regarded as a tactical tool, rather than as a strategic one. Because of this we find it very interesting to investigate how organizations in Värmland think about this issue. Are brands regarded as a strategic resource, and how strong is the link between their brands and the region?The result indicate that organizations are working strategically with their brands, but they can still get better.

AbstractTitel:Employer Branding: En studie av ?The Employer Brand Mix?Nivå:C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare:Hannan Mohammed SeragHandledare:Jens Eklinder Frick & Jonas MolinDatum:2014Bakgrund & syfte:Allt fler företag konkurrerar med varandra för att attrahera ochbehålla rätt personal. Det resulterar i att företag börja rikta sitt fokus på sinanuvarande och potentiella medarbetare.Ur denna bakgrund har begreppet EmployerBranding trätt fram inom marknadsföring. Konceptet Employer Branding går ut på attstärka ett företags arbetsgivarvarumärke för att attrahera och behålla de mesttalangfulla medarbetarna.Barrow och Mosley (2005) har skapat modellen ?The Employer Brand Mix? för atthjälpa ett företag att bli en attraktiv arbetsgivare.

AbstractTitle: External communication and brand strategies in Swedish municipalities? Author: Philip Hagne & Einar Svensson? Tutor: Jessica Gustafsson? Purpose: The aim of this thesis was to study and obtain greater understanding on how Swedish municipalities use external communication and branding strategies to gain and attract more residents. The key questions to be answered in this thesis were: What does the external communication look like in the selected municipalities? Are the selected municipalities trying to establish their own brand? What does the work on creating the brand look like??Method/Material: This thesis is based on material collected trough interviews with people working with external communication in eleven swedish municipalities. The selected municipalities where divided into two groups based on their negative or positive population growth between 2005 and 2012.

AbstractInterest in the subject appeared from real events. We seemed to discern a trend in society. Wehave noted that the amount of social enterprises to a greater extent is formed in Sweden.Companies like GodEl, Postkodslotteriet and DEM Collective are typical illustrations ofcompanies included in the category of social enterprise. It seemed as socially profiledcompanies is the new generation companies. The purpose of this essay is to make aninventory of possible competitive advantages that arise from social branding.

 This paper covers how a company must act to become ?greener? and yet still increase profitability with the main emphasis on the inner structure of the company. The research is focused on the Swedish security systems company Niscayah AB, part of the multinational corporation Niscayah Group with approximately 6000 employees. A company can be assumed to consist of seven parts (strategy, systems, structure, super-ordinate goals, staff, skills and style) that have to cooperate for the firm to be able to become more environmentally friendly. Also, the economic performance is of importance and therefore that too is examined.

Kevin Roberts has extended the comprehension of strong consumer brands to a higher level where loyalty beyond reason is established. He calls this new status Lovemarks. As the concept of Lovemark has only been applied in B2C markets, this thesis is directed to find out the applicability of Lovemarks in B2B context. In order to fulfill the research purpose, three main questions are answered based on a cross-sectional research approach: What role do intangible factors play in B2B branding? Is the idea of B2C Lovemarks transferable to B2B context? How should a B2B Lovemark be characterized? The results of the qualitative interviews indicate insights of high investment and involvement, integrated brand communication, balance between function versus emotion, brand?s trustworthy personality, customer partnership, and finally, the potential establishment of B2B Lovemarks.

School ground development is becoming increasingly popular in Sweden today and local community settings are also seen as an important resource for education. The debate today raises the question about the whole city?s pedagogic potential. Outdoor education is a pedagogy that comprises outdoor learning with focus on the sensual experiences. Connection to the classroom education is an important part of the pedagogy and so is the place for the tuition.But how should the place for the tuition, i.e.

In the urban planning debate of today, two strategies for city development stand out as each other's opposites, urban sprawl and smart growth. This thesis concerns a development project of the latter kind and aims to give an alternative proposal to new buildings and a park in a Swedish city block. The term sprawl is used for new developments on virgin soil on the outskirts of cities leading to a city spreading, while smart growth stand for increased city density through development on re-used land within the city boundaries. The latter are often seen as more sustainable in many levels and are also shown to have positive effects on a number of city functions. At the same time smart growth has negative consequences on other aspects of the city such as public open spaces.

Syftet med denna uppsats är att studera företaget ÅF:s employer branding-arbete, närmare bestämt samverkan mellan ledningen, HR-avdelningen och marknadsavdelningen.Uppsatsen är av kvalitativ fallstudiekaraktär ochämnar utveckla teori genom en kombination av en deduktiv och induktiv undersökningsansats. Insamlad data är baserad på intervjuer medrepresentanter på ÅF.Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att ÅF:s samverkan inom employer branding-arbetet i stort överensstämmer med den teoretiska modell som presenteras. Det finns en huvudsakligen god samordning av ledningens, HR- och marknadsavdelningens samt employer brandmanagers aktiviteter som syftar till att stärka arbetsgivarvarumärket. Dock finner vi en diskrepans mellan ÅF:s och litteraturens definition av begreppet samt en allt för stor fokus på de externa aktiviteterna som en följd av employer brand managers starka band till marknadsavdelningen..

With growing economies and better living standards in many parts of the world today, there is a need of expanding the capacity of generating electricity. The alternatives for renewable energy technologies are not fully developed and have still some problems to conquer.The company Minesto has developed a technology that is called Deep Green. It is designed to gain electricity from tidal currents. Deep Green works in a similar way as a kite that is attached to the seafloor with a moving wire. It contains of a wing that moves due to the water current.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en ökad förståelse för små destinationers destinationsmarknadsföring. Frågeställning: Hur kan en liten destination använda sig av samarbete och branding för att marknadsföra sig vid olika tidsskeden? Metod: Vi har valt en kvalitativ metod för den empiriska undersökningen. Det empiriska materialet har inhämtats från tre intervjuer. Vid intervjuerna har vi använt oss av en semi-strukturerad intervjuguide.