Vårt syfte med denna studie var att få en ökad förståelse för hur ett urval yrkesprofessionella, två barnmorskor och en kurator, upplever sitt arbete med gravida missbrukande kvinnor. För att uppfylla vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ fokusgruppsintervju med ett tvärprofessionellt team, bestående av kurator och barnmorskor. Som analysverktyg valde vi rollteorin och teorin om X och Y. Våra huvudsakliga resultat är att motivationsarbete är något som är ständigt närvarande och att det familjesociala teamet finner sina arbetsverktyg verkningsfulla. I vårt resultat är det några verktyg som är mer betydelsefulla än andra i arbetet med gravida missbrukare.

Bakgrund: Enligt Statens Folkhälsoinstitut, i barnmorskors guide för samtal om alkohol, redogörs för hur barnmorskor skall informera alkoholens skadliga effekter samt vilka eventuella skador alkoholen kan ge fostret. Tidigare forskning visar att det inte är ovanligt att kvinnor dricker alkohol fram tills att de blir medvetna om sin Graviditet, därefter avstår det stora flertalet helt från alkohol under fortsatt Graviditet. Vetskapen för den gravida kvinnan om att hon intagit alkohol innan hon var medveten om sin Graviditet kan orsaka oro att barnet blivit skadat. Syfte: Syfte med studien var att beskriva barnmorskors professionella handläggning kring alkoholinformation under Graviditet. Metod: Studien bygger på fem semistrukturerade intervjuer med barnmorskor som arbetar inom mödravården.

Introduktion: När bakteriellt plack får ligga ostört fyra till sju dagar reagerar gingivan med inflammation. Sjukdomstillståndet benämns gingivit. En kvinnas Graviditet präglas av en rad olika fysiologiska förändringar, den orala hälsan påverkas på olika sätt, kvinnan kan bland annat drabbas av Graviditetsgingivit. Kunskapen om Graviditetsgingivit är begränsad både bland blivande mödrar och hos olika professioner inom hälso-och sjukvård och tandvård.Syfte: Att beskriva begreppet Graviditetsgingivit samt dess eventuella påverkan på det nyfödda barnet.Frågeställningar: - Vad har Graviditetsgingivit för övergripande etiologi?- Vilken eventuell påverkan har moderns gingivit på det nyfödda barnet?Metod: Litteraturstudie.Resultat: Subgingivala bakterier, höga placknivåer i samband med en ökad närvaro av könshormonerna östrogen och progesteron samverkar så att en Graviditetgingivit kan utvecklas hos gravida kvinnor.

Introduktion: Barnmorskan uppmanar rutinmässigt gravida kvinnor att avstå från alkohol men diskuterar inte den blivande pappans alkoholvanor. Inskrivningen på MVC ger en unik möjlighet både för den gravida kvinnan och den blivande pappan att reflektera kring alkoholvanor under Graviditeten, inför föräldraskapet och alkoholproblem inom släkten.Syfte: Att undersöka om samtal med båda de blivande föräldrarna leder till reducerad alkoholkonsumtion under Graviditet och om psykosocialt stöd från främst blivande pappan har betydelse för valet av alkoholfri Graviditet och om han får motsvarande stöd av henne till minskat drickande.Metod: Kvasiexperimentell studie inom ordinarie MVC-verksamhet. I interventionsgruppen deltog 238 par. I två olika kontrollgrupper deltog tillsammans 413 par. Muntlig och skriftlig information i interventionsgruppen gavs före inskrivning på MVC och båda parterna fyllde i frågeformulär vid inskrivningen.

Många studier om föräldraskap är mest fokuserade på mammors upplevelser av Graviditet och förlossning. Även om mammorna föder barnen och är i behov av mer vård än papporna, är det två personer som blir föräldrar. Pappor behöver också uppmärksamhet och kunskap för att bli bra föräldrar. Svenska barnmorskor och sjuksköterskor saknar ibland kunskap om mäns upplevelser av Graviditet och förlossning. Syftet med denna studie är att belysa blivande/nyblivna pappors upplevelser av barnmorskors/sjuksköterskors bemötande.

Inledning Utgångspunkten i denna uppsats var att förutsättningarna för att etableragoda vårdrelationer påverkas av den heterosexuella norm som samhället och ävensjukvården präglas av. Den teoretiska bakgrund uppsatsen vilat på är begreppetheteronormativitet samt Joyce Travelbees teorier kring mellanmänskliga relationer.Syfte Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur lesbiska föräldrar upplever vårdenföre, under och efter Graviditet. Metod En systematisk litteratursökning genomfördesi databaserna SCOPUS, PubMed, CINAHL och PSYCINFO. Denna kompletteradesav manuell sökning i referenslistor. Detta resulterade i tolv inkluderade artiklar vilkaanalyserades induktivt.

Längtan efter att bilda familj är inte en heterosexuell företeelse utan denna önskan finns även hos kvinnor som är lesbiska. När en kvinna som är lesbisk väljer föräldraskap innebär det en process eftersom de inte per definition kan bli gravida genom sexuell kontakt med partnern. Då lesbiska kvinnor väljer att bilda familj utmanar de samhällets heterornoma tradition. Beslut till föräldraskap är en process med många reflektioner. Syftet med denna studie var att undersöka hur lesbiska kvinnor som genomgått Graviditet och förlossning, antingen som biologisk förälder eller som medförälder, upplevt bemötandet från barnmorskor.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors alkoholkonsumtion före och under Graviditeten samt undersöka prevalensen, informationen som gravida kvinnor får av vårdpersonalen och problemhanteringen på mödravården. Metoden var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar från åren 1997-2008. Resultatet visade att prevalensen av alkoholkonsumtion nådde siffror över 50 % före respektive 20 % under Graviditeten. I studierna observerades hög konsumtion under både perikonceptional perioden och första trimestern. Speciellt vanligt var det med berusningsdrickande tidigt i Graviditeten.

Denna intervjustudie har undersökt hur blivande adoptivföräldrar i slutet av adoptions-processen konstruerar sitt föräldraskap inför att hämta och knyta an till sitt barn. Studien har delvis genomförts med tolkande fenomenologisk analys med en analysprocess i sex steg. Genom fem semistrukturerade djupintervjuer med åtta deltagare framkom att det är möjligt att jämföra en biologisk Graviditet och en adoptionsprocess vad det gäller kon-struktion av föräldraskap och anknytning till sitt väntade barn. Studien vittnar om att adoptanter är väl förberedda för sitt kommande föräldraskap. Deltagarna uppger att vän-tan i adoptionsprocessen är svår samt att mentaliseringsprocessen kring barnet varierar beroende på var i processen de befinner sig.

Bakgrund: Kvinnor som röker kan drabbas av minskad fertilitet och det kan ta längre tid för dem att bli gravida. Forskning visar att rökning i samband med Graviditet bland annat kan leda till missfall, låg födelsevikt och plötslig spädbarnsdöd. En stor andel av dessa kvinnor är medvetna om riskerna rökning under Graviditet kan medföra men trots det fortsätter de att röka. Om vårdgivaren är medveten om de bakomliggande faktorerna till kvinnornas rökbeteende kan hen erbjuda kvinnan en individanpassad omvårdnad. För att kunna erbjuda rätt vård är personcentrerad omvårdnad viktigt.

Bakgrund: Kvinnor som röker kan drabbas av minskad fertilitet och det kan ta längre tid för dem att bli gravida. Forskning visar att rökning i samband med Graviditet bland annat kan leda till missfall, låg födelsevikt och plötslig spädbarnsdöd. En stor andel av dessa kvinnor är medvetna om riskerna rökning under Graviditet kan medföra men trots det fortsätter de att röka. Om vårdgivaren är medveten om de bakomliggande faktorerna till kvinnornas rökbeteende kan hen erbjuda kvinnan en individanpassad omvårdnad. För att kunna erbjuda rätt vård är personcentrerad omvårdnad viktigt.

The aim of this thesis is to gain a deeper understanding of howsocial contacts can serve as information sources for pregnantwomen. Furthermore, we wanted to examine how women?scontext influences their information seeking and the barriers thatcan occur during information seeking. The theoretical frameworkis founded on Tom Wilson's model of information needs as contextdependent, and Pamela J. McKenzie's model of informationpractices in accounts of everyday-life information seeking.

Att vänta och föda barn under tonåren medför markanta fysiska, psykologiska och inte minst sociala förändringar och det har även visat sig att dessa kvinnor har en ökad risk att må psykiskt dåligt än äldre kvinnor. Barnmorskorna behöver kunskaper om hur de skall arbeta för att kunna stödja unga kvinnor under deras Graviditet. Den forskning som publicerats, har mestadels utförts i andra länder som skiljer sig sociokulturellt från Sverige vilket medför att det kan vara svårt att applicera resultaten här. Syftet med studien var att ta reda på hur barnmorskor stödjer tonåringar under deras Graviditet. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer.

Bakgrund: Kvinnor som röker kan drabbas av minskad fertilitet och det kan ta längre tid för dem att bli gravida. Forskning visar att rökning i samband med Graviditet bland annat kan leda till missfall, låg födelsevikt och plötslig spädbarnsdöd. En stor andel av dessa kvinnor är medvetna om riskerna rökning under Graviditet kan medföra men trots det fortsätter de att röka. Om vårdgivaren är medveten om de bakomliggande faktorerna till kvinnornas rökbeteende kan hen erbjuda kvinnan en individanpassad omvårdnad. För att kunna erbjuda rätt vård är personcentrerad omvårdnad viktigt.

AbstraktIntroduktion: Graviditet är en tid som medför att kvinnornas kroppar omformas. Med ett klart formulerat kvinnoideal medför detta att de gravida kvinnorna evaluerar sin självbild till följd av att förändringen sker i motsats till samhällets utseende trend. Kvinnorna känner sig ful och oattraktiv, likväl får barnets hicka och sparkar i livmodern kvinnorna att känna fascination samt stolthet.Syfte: Syftet med examensarbetet är att belysa hur kvinnor beskriver sin självbild i samband med en Graviditet.Metod: Sex kvinnor som var gravid i vecka 28-35 intervjuades med semi-strukturerade öppna frågor. Data har analyserats med inspiration från grundad teori.Resultat: Analysen resulterade i en huvudkategori, fyra kategorier och sexton underkategorier. De gravida kvinnorna har till följd av samhällets ideal en generellt dålig självbild.