Frågor som rör missbruk och missbrukare är omdebatterade i samhället. Ofta sker debatten i kombination med de ekonomiska aspekterna. Missbrukare som grupp är tärande för samhället och ofta hörs åsikter om hur problemen bäst kan lösas. Vår intention med undersökningen är att belysa problemet med ett inifrånperspektiv för att på det sättet utveckla en annars ganska ensidig debatt.Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med personer som själva varit drogmissbrukare. Vi har valt att undersöka tiden efter brytpunkten och har varken intresserat oss för deras aktiva missbruk eller hur och varför de bröt med drogerna.

Studien är genomförd på Ingseredsstiftelsen, vilken finns i Stadsmissionens regi sedan 1988. Ingseredsstiftelsen är ett boende för missbrukare och personer med psykisk ohälsa och tar emot män och kvinnor mellan 20-65 år. Man kan få en plats på boendet genom Lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV), Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), Lagen om vård av unga (LVU), Lagen om vård av missbrukare (LVM) och Socialtjänstlagen (SoL). Fem av de anställda på boendet arbetar som kontaktpersoner vilka har som huvuduppgifter att följa socialsekreterarens arbetsplan och att göra en genomförandeplan utifrån denna. De ska också ta kontakt med olika myndigheter, hitta anhöriga men också se till att de boendes självförtroende ökar.Studien är kvalitativ och består av totalt åtta intervjuer med boende och personal samt två deltagande observationer.

Bakgrund: Idag spelar internet en stor roll i att söka kunskap och komma i kontakt med likasinnade under en graviditet. Informationen finns tillgänglig dygnet runt och kan tillgås var som helst. Informationen ger kvinnorna en känsla av kontroll och självförtroende och den hjälper dem att ta beslut rörande deras graviditet. Den stora mängden information kan vara överväldigande och orsaka stress och oro. Kvinnorna önskar vägledning till internetsidor av hög kvalitet samt att diskutera informationen de hittar med sin barnmorska.Syfte: Syftet med studien var att kartlägga hur kvinnor använder internet som informationskälla under sin graviditet och hur det påverkar dem.

Q-feber är en endemisk zoonossjukdom som förekommer i hela världen med undantag av Nya Zeeland. Sjukdomen orsakas av den gramnegativa intracellulära bakterien Coxiella burnetii som är mycket motståndskraftig i miljön och kan spridas i aerosoler via vind och damm. Flera olika djurslag kan drabbas av Q-feber men nötkreatur, får och getter samt husdjur som hund och katt är de främsta källorna till humana infektioner. C. burnetii kan hos djur ge upphov till reproduktionsstörningar som t.ex.

Oxelösund är en liten kommun på den Södermanländska kusten. Denna kommun har trots sin storlek stora problem med ohälsa i form av bland annat hög andel missbrukare. Dock kan man se att hälsoproblemen i Oxelösund är mer omfattade och innefattar i princip alla områden av folkhälsan. Man kan se att riskfaktorerna delvis är fler än friskfaktorerna. Detta kan vara en del i samhällets habitus, man en ohälsosam livsstil i Oxelösund..

Denna uppsats undersöker 12-stegsprogrammet som ett tillvägagångssätt för återhämtning av missbruk. Genom ett flertal kvalitativa intervjuer med före detta missbrukare är syftet med studien att få en ökad förståelse för återhämtning av missbruk och gemenskapens värde av ett deltagande i ett 12-stegsprogram och hur detta har hjälpt informanterna att bli drogfria.Slutsatsen är att informanterna upplever att 12-stegsprogrammet har varit av stor hjälp gällande processen mot drogfrihet och det sociala stödet från programmet har bidragit till deras återhämtning. .

IntroduktionMissbrukets komplexitet försvårar bilden av hur drogproblemet kan motverkas. Stigmatisering leder till mer dolda problem och ett motstånd till att söka hjälp. Faktorer som livsvillkor förklarar bättre varför bruket bland ungdomar ökar. Sjuksköterskans möte med missbrukaren kompliceras av sammanhangets betydelse och påverkas av kulturens gemensamma värden och människosyn.SyfteSyftet med studien var att utifrån en missbrukares livsvärld, finna specifika ?redskap? som haft betydelse för att uppnå en drogfri tillvaro och hur sjuksköterskan kan använda sig av denna kunskap i mötet.MetodEftersom syftet var att undersöka missbrukarens livsvärld användes en hermeneutisk-kvalitativ metod.Sju drogfria missbrukare intervjuades.

Syftet med denna studie var att ge en förståelse för hur professionella arbetar med riskutsatta barn samt huruvida deras professionella stöd kan utgöra en skyddsfaktor för barn som växer upp i riskmiljö. Uppsatsen avsåg även att ge en bild av de risk- och skyddsfaktorer som kan förekomma i riskutsatta barns näromgivning. Studien genomfördes med hjälp av den kvalitativa intervjumetoden. En halvstrukturerad intervjuguide utgjorde grunden i de fem genomförda intervjuerna. Studien avgränsades till att studera grupperna barn till psykiskt sjuka, barn till missbrukare och barn som bevittnat/upplevt våld.

Uppsatsens syfte är att belysa missbruk och missbruksmönster utifrån variabeln klasstillhörighet. För att lyckas med detta har vi, genom semistrukturerade intervjuer, intervjuat tre socialsekreterare på en missbruksenhet i Mellansverige. I samtalen med dessa har vi belyst tolv klientfall som sedan analyserats utefter Bourdieus klassteori. Uppsatsen innefattar även en fallstudie med en alkohol- och drogterapeut. Genom fallstudien vill vi försöka skapa en slags bild av vad det kan innebära att vara missbrukare, samt tydliggöra hur missbruk och stämpling kan te sig i förhållande till klasstillhörighet.

Inledning: I yrkesrollen kommer de flesta psykoterapeuter regelmässigt i kontakt med missbrukare som försöker ta sig ur sitt beroende. Ofta refererar de som lyckas med detta till begreppet "En kraft starkare än vi själva" som de menar sig ha tagit hjälp av för att tillfriskna. Föreliggande arbete är ett försök att tränga djupare i denna fråga kring hur tillfrisknande missbrukare använder sig av detta begrepp.Frågeställningar:1. Existerar en skillnad i attributionsstil vad det gäller den verksamma agensen för drogfrihet mellan deltagarna i olika behandlingsmo-deller/behandlingsmiljöer och hur ser den i så fall ut?2.

När en kvinna är gravid har hon ett stort behov av att få information. En del av dettainformationsbehov tillfredsställs genom kontakt med barnmorskan inommödrahälsovården. Kvinnan söker även information på egen hand, exempelvis påInternet. För de flesta kvinnor är graviditeten ett friskt tillstånd med bevarad hälsa. Undertiden som gravid är det många kvinnor som är aktiva och engagerade i planeringen avvården.

Denna studie är en kvalitativ flerfallsstudie som utreder hur beroendeförhållandet kan ta sig i uttryck mellan ideella organisationer inom den sociala sektorn och kommunen med hjälp av resursberoendeteori. Studien baseras på dokument och fyra semistrukturerade intervjuer medrepresentanter som är ansvariga för de ideella organisationernas stödjande verksamheter för missbrukare. Studies resultat visar att det finns ett beroende av ekonomiska resurser från kommunen men att detta beroende inte leder till att de ideella organisationernas självständighet går förlorad..

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka hur personer som är hemlösa och missbrukar blir behandlade i sjukvården. Hur tycker de att de har blivit bemötta och har de fått den hjälp de har efterfrågat? Utifrån detta resultat har jag tittat på vilka förutsättningar vården har att utveckla en bra behandling och bemötande.Jag har intervjuat 25 hemlösa personer med kvalitativ metod. Den innebär att alla har fått samma frågor så att svaren går att jämföra. Samtidigt har det funnits utrymme för egna reflektioner och berättelser.

This report is based on factors that has had affect on drugaddicts in their decission on quitting their abuse. The questions we have built our report on are: What external factors have had an impact on the drugabuser to end his or her drugabuse? What internal factors have had an impact on the drugabuser to end his or her drugabuse? Does the police have an influence on the drugabuser to end his or her drugabuse? The report is based on intervjues with former drugaddicts. We have also studied the theory of symbolic interactionism and litterature written by different authors to obtain a broad picture of drugabuse. Our results in this report show that the people we have intervjued have been influenced by many different factors and people in their enviroment.

Spiralanvändning tycks öka i yngre åldersgrupper och hormonspiral föreslås allt oftare till kvinnor sominte har varit gravida (nollgravida). Den kliniska erfarenheten av spiralinsättning i denna grupp ärbegränsad och det saknas vetenskapligt underlag avseende behov av och vilken typ av premedicineringsom är adekvat. Syftet med denna studie var att utvärdera smärtupplevelsen vid spiralinsättning hosnollgravida i förhållande till given premedicinering samt att utvärdera vilken premedicinering som gavbäst effekt vid spiralinsättning hos nollgravida kvinnor. Metoden var en kvantitativ och deskriptivobservations- och tvärsnittstudie. Denna utfördes som ett led i vårdutveckling inom primärvården i SödraBohuslän.