Studiens syfte är att undersöka insatsers utfall för missbruksklienter efter avslutad vistelse på behandlingshem/ familjehem. Ett delsyfte är också att undersöka några variablers inverkan på utfallet samt hur dokumentationen ser ut. Utifrån detta har vi formulerat följande frågeställningar. (1) Hur har insatserna utfallit i stort? (2) Hur har sociala relationer beskrivits i anslutning till detta? (3) Hur har klientens delaktighet och motivation beskrivits? (4) Hur har den samlade dokumentationen av insatserna fungerat? För att besvara dessa har 14 akter studerats, metoden har varit såväl kvalitativ som kvantitativ.

Bakgrund: I Sverige föds det varje år ca 200 barn med LKG (läpp- käk- gomspalt). Ett rutinultraljud utförs i graviditetsvecka 18-20 på alla gravida kvinnor. Syftet med undersökningen är att datera graviditeten inte att diagnostisera organ och extremitets missbildningar. På grund av avancerad teknik upptäcks ibland LKG vid denna screening. Detta medför att kvinnorna redan tidigt i graviditeten vet att barnet de väntar har LKG.

SammanfattningTvångsvården av missbrukare har en historisk förankring som går tillbaks till 1900-talets början. Under andra halvan av samma sekel uppkom ett tilltagande missbruk av narkotiska preparat. Under 1980-talets inledande år kände sig regeringen manad att vidta åtgärder, och tillsatte därför en ny lagstiftning som skulle regleras under SoL. Den nya lagen kom att benämnasLagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM 1981:1 243). Intentionen med lagen kan något förenklat sägas vara att stoppa upp en för individen, till följd av missbruk, destruktiv livsföring.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte var att undersöka gravida kvinnors aktivitetsvanor under respektive trimester samt barnens födelsevikt. Därför undersöktes moderns fysiska aktivitetsnivå och om den påverkade barnets födelsevikt samt huruvida moderns ålder hade betydelse för vilken form av fysisk aktivitet som utfördes. I studien granskades även om det förelåg någon skillnad beträffande barnets medelfödelsevikt mellan mödrarnas åldersgrupper.Frågeställningarna var:1. Gravida kvinnors fysiska aktivitetsvanor- Antal dagar i veckan- Aktiviteter som utfördes- Anledning till inaktivitet2. Fanns det någon skillnad mellan fysisk aktiva och inaktiva mödrar gällande barnets medelfödelsevikt?- Den fysiska aktivitetsnivåns påverkan på barnets födelsevikt.3.

Forskning har visat på att alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat och är idag en del av vår kultur. I den nya generationen av fertila kvinnor, främst i åldersgruppen 26-36 år, konsumeras det mer alkohol idag än förut. I denna ålder blir också de flesta kvinnor gravida och får barn. Det har i undersökningar framkommit att det finns kvinnor som dricker alkohol under graviditeten trots att det visat sig att det är skadligt för fostret. Därför är både de nationella och internationella riktlinjerna att kvinnor helt ska avstå alkohol under graviditeten.

SammanfattningMitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur ett alkoholmissbruk påverkar interaktionen mellan individer i ett partnerförhållande där mannen missbrukar. När en partner lever med en missbrukare utvecklas ofta ett medberoende. Fokus i uppsatsen är hur ett medberoende påverkar de anhöriga i sina relationer med missbrukaren och i det sociala livet med andra personer Uppsatsen är kvalitativ och den bygger på intervjuer med fyra respondenter som lever eller har levt med en alkoholmissbrukare, och en respondent som är behandlingsterapeut inom tolvstegsprogrammet De teorier jag använder mig av är symbolisk interaktionism och stämplingsteorin. Slutsatsen är att medberoendet utifrån mina respondenter varierar från ett starkt medberoende till ett obefintligt medberoende. Vad som är den främsta orsaken till ett medberoende är hur den medberoende ändrar sitt beteende.

Bakgrund: Socialstyrelsens nationella riktlinjer ger rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja människors förändring av sina levnadsvanor. Alla kvinnor ska erbjudas ett tidigt hälsosamtal vilket är av stor vikt för att identifiera ohälsosamma levnadsvanor. I arbetet med att motivera patienten till förändring är motiverande samtal (MI) en beprövad samtalsmetod som barnmorskan kan använda i samtalet med den gravida kvinnan. Effekterna av motiverande samtal har visat sig ha en gynnsam verkan på flera hälsorelaterade beteenden såsom bruk av alkohol, tobak och andra droger, kost och fysisk aktivitet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka barnmorskors erfarenheter av och inställning till hälsosamtal i tidig graviditet.Metod: Studien var empirisk och har en kvalitativ ansats och bygger på åtta enskilda intervjuer. Datamaterialet analyserades med innehållsanalys enligt Graneheim ochLundman (2004).Resultat: I resultatet framkom sex kategorier som besvarade studiens syfte.

Att verka för en livsstil utan tobak och alkohol samt att främja sundamat- och motionsvanor är några av de viktiga delar barnmorskan arbetar med. Barnmorskanska ge stöd och hjälp till de kvinnor där de identifierat dessa livsstilsproblem.De studier som tidigare gjorts belyser ofta risker med livsstilsproblem men intehur barnmorskorna arbetar med att hjälpa till förändring.Syftet med studien är att beskriva barnmorskans upplevelse och erfarenheteratt arbeta med livsstilsfrågor med den gravida kvinnan. En kvalitativ studie där fem barnmorskor inom mödrahälsovården intervjuadesmed hjälp av semistrukturerade frågor. Materialet analyserades med innehållsanalys.I resultatet framkom att barnmorskan arbetade aktivt med livsstilsfrågor.Det som belystes var att barnmorskan skapade en god relation, medvetandegjordeproblemen, individualiserade vården, använde barnet som motivation samtibland var dominant i arbetet med livsstilsfrågor med den gravida kvinnan. Att motiveraoch uppmuntra kvinnan, respektera henne och hennes bakgrund, ge individuellinformation samt att kunna hänvisa var några av de strategier som barnmorskan användei arbetet.

Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer med åtta kvinnliga informanter. Syfte med studien är att undersöka hur en grupp nyblivna mödrar eller gravida, själva beskriver egna och andras krav på att återgå till den ursprungliga kroppsformen eller det "ideal" som basuneras ut genom olika budskap via media, efter sina graviditeter.diskursen om kvinnokroppens ideal ... .

Introduktion: När bakteriellt plack får ligga ostört fyra till sju dagar reagerar gingivan med inflammation. Sjukdomstillståndet benämns gingivit. En kvinnas graviditet präglas av en rad olika fysiologiska förändringar, den orala hälsan påverkas på olika sätt, kvinnan kan bland annat drabbas av graviditetsgingivit. Kunskapen om graviditetsgingivit är begränsad både bland blivande mödrar och hos olika professioner inom hälso-och sjukvård och tandvård.Syfte: Att beskriva begreppet graviditetsgingivit samt dess eventuella påverkan på det nyfödda barnet.Frågeställningar: - Vad har graviditetsgingivit för övergripande etiologi?- Vilken eventuell påverkan har moderns gingivit på det nyfödda barnet?Metod: Litteraturstudie.Resultat: Subgingivala bakterier, höga placknivåer i samband med en ökad närvaro av könshormonerna östrogen och progesteron samverkar så att en graviditetgingivit kan utvecklas hos gravida kvinnor.

Introduktion: Barnmorskan uppmanar rutinmässigt gravida kvinnor att avstå från alkohol men diskuterar inte den blivande pappans alkoholvanor. Inskrivningen på MVC ger en unik möjlighet både för den gravida kvinnan och den blivande pappan att reflektera kring alkoholvanor under graviditeten, inför föräldraskapet och alkoholproblem inom släkten.Syfte: Att undersöka om samtal med båda de blivande föräldrarna leder till reducerad alkoholkonsumtion under graviditet och om psykosocialt stöd från främst blivande pappan har betydelse för valet av alkoholfri graviditet och om han får motsvarande stöd av henne till minskat drickande.Metod: Kvasiexperimentell studie inom ordinarie MVC-verksamhet. I interventionsgruppen deltog 238 par. I två olika kontrollgrupper deltog tillsammans 413 par. Muntlig och skriftlig information i interventionsgruppen gavs före inskrivning på MVC och båda parterna fyllde i frågeformulär vid inskrivningen.

ABSTRACTVäxjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms ?och missbrukarvård, C- uppsats 10 pTitel Samverkan. Professionellas åsikter om sina roller i arbetet kring personer med dubbeldiagnos.Eng. Titel Co-operation. Professionals opinions concerning their roles andwork with people with dual diagnoses.Författare Peter Fornander och Jonas JonssonHandledare Stellan JeppssonDatum Mars 2006Antal sidor 39Nyckelord Missbruk, psykisk ohälsa, samverkan, psykiatri, socialtjänst,behandlingshem.SammanfattningDe flesta missbrukare i vårt samhälle lider även av psykisk ohälsa.

Studien är genomförd på Ingseredsstiftelsen, vilken finns i Stadsmissionens regi sedan 1988. Ingseredsstiftelsen är ett boende för missbrukare och personer med psykisk ohälsa och tar emot män och kvinnor mellan 20-65 år. Man kan få en plats på boendet genom Lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV), Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), Lagen om vård av unga (LVU), Lagen om vård av missbrukare (LVM) och Socialtjänstlagen (SoL). Fem av de anställda på boendet arbetar som kontaktpersoner vilka har som huvuduppgifter att följa socialsekreterarens arbetsplan och att göra en genomförandeplan utifrån denna. De ska också ta kontakt med olika myndigheter, hitta anhöriga men också se till att de boendes självförtroende ökar.Studien är kvalitativ och består av totalt åtta intervjuer med boende och personal samt två deltagande observationer.

Studiens syfte är att få kunskap om hur arbetet med en klientgrupp som avviker från normen påverkar socionomers sätt att förhålla sig till det som avviker från normen. Vi vill tydliggöra hur man använder olika strategier för att hantera det avvikande. Genom att använda perspektiv från sociologi och kulturteori vill vi även placera den professionella rollen i ett större sammanhang. Våra frågeställningar är:Hur upplever socionomer som arbetar med funktionshindrade respektive missbrukare, att de förhåller sig till vad som är normalt? Hur har förhållningssättet förändrats sedan man började arbeta med sin klientgrupp? Kan vi se någon skillnad i förhållningssätt och i hur det utvecklats beroende på vilken klientgrupp man arbetar med? Hur kan en sådan eventuell skillnad förstås? För att förstå socionomers förhållningssätt till normalt/avvikande, har vi intervjuat en grupp kuratorer på en habilitering och en grupp socialsekreterare som arbetar med missbrukare.

Bakgrund: Socialstyrelsens nationella riktlinjer ger rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja människors förändring av sina levnadsvanor. Alla kvinnor ska erbjudas ett tidigt hälsosamtal vilket är av stor vikt för att identifiera ohälsosamma levnadsvanor. I arbetet med att motivera patienten till förändring är motiverande samtal (MI) en beprövad samtalsmetod som barnmorskan kan använda i samtalet med den gravida kvinnan. Effekterna av motiverande samtal har visat sig ha en gynnsam verkan på flera hälsorelaterade beteenden såsom bruk av alkohol, tobak och andra droger, kost och fysisk aktivitet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka barnmorskors erfarenheter av och inställning till hälsosamtal i tidig graviditet.Metod: Studien var empirisk och har en kvalitativ ansats och bygger på åtta enskilda intervjuer. Datamaterialet analyserades med innehållsanalys enligt Graneheim ochLundman (2004).Resultat: I resultatet framkom sex kategorier som besvarade studiens syfte.