Sök:

Sökresultat:

23054 Uppsatser om Granskning av miljöarbete - Sida 41 av 1537

Hur kan IKT anvÀndas i undervisningen : ? och hur kan det frÀmja densamma?

Underso?kningens huvudfra?ga a?r hur den ura?ldriga torghandeln kan fortsa?tta existera i det svenska samha?llet da?r logik, ordning och va?lsta?nd ofta ga?r pa? tva?rs med torghandelns flyktighet, kortsiktighet och umba?randen. Oordning och informellt a?r tva? nyckelord i beskrivningarna av torghandeln historiskt och i den aktuella internationella forskningen. Praktik, uto?vare, materialitet, fo?resta?llningar och plats samverkar o?ver tid i en sta?ndig fo?ra?ndring av handeln.

Jag Àr absolut inte mitt jobb

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie av mÀnniskors upplevelser av sambandet mellan utbildning, arbete och identitet. Det primÀra syftet har varit att undersöka olika individers upplevelser av arbetets och utbildningens betydelse för identiteten och identitetsskapandet. VÄrt sekundÀra syfte har varit att se om det gÄr att urskilja ett mönster i hur kvinnor respektive mÀn upplever sambandet mellan arbete, utbildning och identitet. För att undersöka detta fenomen valde vi att genomföra tio samtalsintervjuer med personer som har skilda erfarenheter dÄ det gÀller arbete och utbildning. Resultatet av vÄrt arbete visar att arbetet eller utbildningen har stor betydelse för individen.

LĂ€rare och kvalitetsdebatten : En studie av Dagens Nyheters debattsidor

I den hÀr uppsatsen undersöks debattartiklar under Ären 1997 till 2007 pÄ Dagens Nyheters debattsidor. Intresset ligger vid att undersöka kvalitetsrelaterade skolfrÄgor och sÀrskilt hurlÀrarprofessionen deltar i debatten. Som inspiration för behandling av materialet anvÀnds Pierre Bourdieus ramverk med dess kapital- och fÀltbegrepp. Resultaten av undersökningen indikerar att lÀrarna har stort utrymme i debatten. Dessutom hörs statliga politiker i hög grad.Skolverket, akademiker och nÀringsliv deltar i betydligt mindre omfattning, men befinner sig inte pÄ nÄgot sÀtt pÄ marginalen.

Flexibelt arbete inom en offentlig IT-verksamhet : hur arbetstagare ser pÄ sitt arbete i förhÄllande till arbetsgivarens syn

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebÀra olika former av arbete som pÄverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men Àven av arbetstagarnas efterfrÄgedrivna behov dÀr arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvÄdelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgÄng reda ut vad flexibelt arbete innebÀr och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser pÄ flexibiliteten i sitt arbete i förhÄllande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsÀttningar mellan dem.

Mobilt lÀrande i fritidshemmet : Ett utvecklingsarbete med inriktning IKT inom fritidshemmet

Mitt syfte Àr att initiera och driva ett utvecklingsarbete med inriktning mot IKT pÄ fritidshemmet. Fokus ligger pÄ hur IKT kan anvÀndas inom fritidspedagogiken. Utvecklingsarbetet sker genom att i aktion pröva och utveckla ett antal IKT aktiviteter pÄ fritidshemmet. En granskning av vilka fördelar och nackdelar som kan finnas Àr en möjlig vÀg att finna former för hur fritidshemmet kan arbeta med IKT. FrÄgestÀllningen lyder: Vilka kunskapsmöjligheter kan IKT i form av mobilt lÀrande ge barn pÄ fritidshemmet.

Genus i modebranschen - Hur gestaltas genus i reklam?

Hur hanteras genus i modebranschens marknadsföring? De senaste Ă„ren har det funnits en pĂ„taglig strĂ€van mot ett mer genusmedvetet, jĂ€mlikt och jĂ€mstĂ€llt samhĂ€lle. Vissa forskare menar att de har mĂ€rkt en ökad sexualisering av utbudet i media och att medierna spelar stor roll för hur samhĂ€llet definierar kvinnligt och manligt. Ökar den könsstereotypiska reklamen eller Ă€r det vi som blivit mer kritiskt tĂ€nkande? Syftet med denna uppsats var att undersöka hur modeföretag gestaltar genus i sin marknadsföring samt hur företag kan arbeta med att motverka könsstereotypisk reklam.

Social hÄllbarhet i Norra DjurgÄrdsstaden : ?en hÄllbar stadsdel i vÀrldsklass?

Globaliseringen har försatt Stockholm i en konkurrenssituation gentemot vÀrldens stÀder. För att bemöta konkurrensen har Stockholms stad bland annat valt att satsa stora resurser pÄ stadsbyggnadsprojektet Norra DjurgÄrdsstaden. Förhoppningen Àr att det ska bli en miljöstadsdel i vÀrldsklass som samtidigt ska representera Stockholms stads arbete kring ett modernt och hÄllbart stadsbyggande. PÄ sÄ sÀtt ska Norra DjurgÄrdsstaden fungera som ett skyltfönster för Stockholm som stad. HÄllbart stadsbyggande innefattar tre aspekter; ekologiska, ekonomiska och sociala. Syftet med vÄr kandidatuppsats Àr att undersöka den sociala hÄllbarheten i Norra DjurgÄrdsstaden och hur arbetet med den har bedrivits i den bebyggda miljön.

Vand hÀnder med mig? En litteraturöversikt om hur syskon till barn med cancer pÄverkas

Bakgrund Hela familjen pÄverkas nÀr ett barn drabbas av cancer. Det Àr sjuksköterskans uppgift att trösta och stötta familjen samt möjliggöra deras delaktighet i vÄrden. Syfte Syftet med litteraturöversikten Àr att beskriva hur syskon till barn med cancer pÄverkas. Metod Arbetet Àr en litteraturöversikt med grund i tio kvalitativa artiklar. Dataanalysen skedde enligt Febe Fribergs modell för granskning av kvalitativa artiklar.

Kapitalstruktur och finansiell stabilitet i fastighetsbranschen En djupg?ende analys av kapitalstruktur, skuldhantering och r?ntep?verkan p? stora svenska b?rsnoterade fastighetsbolag

De senaste tv? ?ren har medf?rt betydande f?r?ndringar i den makroekonomiska milj?n, b?de globalt och i Sverige. En l?ng period av gynnsamma styrr?ntor gav f?rdelar ?t fastighetsbolag, men den ?kade inflationen under den senaste perioden har lett till markant h?jning av styrr?ntan. I en tid av ?kad f?rsiktighet fr?n banker vid utl?ning och h?g efterfr?gan p? kapital, har stora svenska fastighetsbolag v?nt sig till kreditmarknaden genom f?retagsobligationer.

Vilka effekter har införandet av den svenska bolagstyrningskoden haft för revisorerna?

Introduktionen av den svenska bolagsstyrningskoden leder till möjligheten att revisorerna pÄverkas pÄ olika sÀtt. SjÀlva revisionsarbetet förefaller inte vara utsatt för större förÀndringar, dÄ granskningen av bolagens dokumentation kring bolagsstyrningskoden inte mÀrkbart skiljer sig frÄn den granskning som utförs vid förvaltningsrevisionen. IstÀllet bör frÄgorna kring revisorernas ansvarighet, oberoende och professionalitet studeras nÀrmare. Dessa faktorer Àr betydelsefulla för den tillförlitlighet som intressenter har för den information som bolagen publicerar och införandet av bolagsstyrningskoden skall inte kunna pÄverka dessa faktorer negativt. Ansvarigheten ser vi som det begrepp som primÀrt skall genomsyra revisorns samt styrelsens och bolagsledningens arbete, för att sÀkerstÀlla att den information som bolagen publicerar Àr korrekt och tillförlitlig.

Den serbiska minoriteten i Kroatien : En granskning av den serbiska nationella minoritetens rÀttigheter i Kroatien

Bakgrund: Det rÄdande pensionssystemet i Sverige bestÄr av sex sÄ kallade AP-fonder. Genom Ären har pensionssystemet flertalet gÄnger kritiserats för dess lÄga avkastning.Problem: VÄr huvudfrÄga Àr att jÀmföra AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet, detta ska ske med hjÀlp av tvÄ jÀmförelseindex: MSCI World och SIXRX.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra de fyra första AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet under Ären 2002-2010.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ metod, genom att samla in information frÄn AP-fondernas Ärsredovisningar och hemsidor. Vi har samlat in historisk data, som vi sedan har bearbetat och analyserat.Slutsats: De studerade AP-fonderna har presterat sÀmre Àn aktiemarknaden..

Fritidspedagog pÄ 1980- och 2000-talet - Hur har yrkesrollen förÀndrats?

Vi har i vÄrt examensarbete undersökt om det finns nÄgon skillnad pÄ fritidspedagogens arbete idag och för 20 Är sen. Vi har stÀllt oss frÄgan hur fritidspedagogens arbete förÀndrats under en 20 Ärs period. I litteratur delen börjar vi med en historisk bakgrund sedan en beskrivning av fritidspedagogens arbete pÄ 1980-talet och 2000-talet. I forsknings delen tar vi upp intervjuer med fritidspedagoger angÄende deras arbete pÄ 1980-talet och 2000-talet. Resultatet visar att fritidspedagogens yrkesroll har förÀndrats till viss del gentemot barnen, och att det finns en viss förÀndring i mötet med skola/lÀrare.

En komparativ studie av den svenska och norska regeringens utnÀmningsmakt

Den svenska regeringens utnÀmningsmakt av högre statstjÀnstemÀn Àr idag utsatt för skarp kritik, bÄde i media och bland politiker. All offentlig makt i Sverige utgÄr frÄn folket enligt regeringsformen. Men i detta fall finns det fÄ möjligheter för medborgarna att kontrollera regeringens arbete med att tillsÀtta tjÀnstemÀnnen. Syftet med uppsatsen var att se hur legitim den svenska utnÀmningspolitiken Àr utifrÄn Beethams legitimitetsteori, i denna teori finns tre kriterier. UtifrÄn det första kriteriet mÄste makten fungera utifrÄn de rÄdande lagar och regler som instiftats av samhÀllet.

Ekonomstudenters val av arbete : Vilka faktorer pÄverkar?

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar nÀr ekonomstudenter vÀljer sin första arbetsgivare.Uppsatsens teoridel bygger pÄ tre delar. I den första delen beskriver vi hur individen pÄverkas av sin omgivning nÀr han/hon vÀljer sin första arbetsplats. Andra delen tar upp arbete och motivation och kopplingen mellan motivationsfaktorer och val av arbete. Sista delen handlar om hur individer kan pÄverkas av företag vid val av arbetsplats.Den empiriska delen innefattar en enkÀtundersökning och tvÄ intervjuer som har utförts pÄ ekonomikum vid Uppsala Universitet.Vi har i vÄr studie kommit fram till att det finns flera olika faktorer som pÄverkar ekonomstudenternas val av arbete. PÄverkan kan ske dels frÄn omgivningen och dels frÄn företagen, men Àven faktorer kring arbete och miljö spelar in..

Utformning av operatörsverktyg för ÄskÄdliggörande av rörliga kostnader

Syftet med detta arbete som utförts pÄ Kvarnsvedens pappersbruk i BorlÀnge har varit att framstÀlla ett operatörsverktyg. Ett operatörsverktyg som ska ÄskÄdliggöra processens rörliga kostnader, som kan benÀmnas en produktkalkyl för stunden. Verktyget skall senare möjliggöra förbÀttrade utsikter för kontroll, styrning och uppföljning av rörliga kostnader inom företaget samt öka möjligheterna till att minska de rörliga kostnaderna som Àr kopplade till processen. Massafabriken pÄ Kvarnsvedens pappersbruk och pappersmaskin 11 har utgjort arbetets grundlÀggande mÄltavlor för operatörsverktyget. Arbetet innefattade kartlÀggning och granskning av pappersprocessen för att skapa en sÄ heltÀckande bild av uppdragsbeskrivningen som möjligt.

<- FöregÄende sida 41 NÀsta sida ->