Det egentliga målet med denna rapport är att skapa underlag för beräkning av hur mycket biomassa från grot som kan blitillgänglig för förgasningsanläggningen VVBGC (Växjö Värnamo Biomass Gasification Centre) i Värnamo som är enpilotanläggning för CHRISGAS (Clean Hydrogen-RIch Synthesis GAS). CHRISGAS-projektet syftar till att demonstreraframställning av väterik syntetisk gas för tillverkning av fordonsbränsle.Om upptagningsområdet till VVBGC antas vara 100 km radie finns det inom detta område ca 1,8 miljoner hektarskogsmark, inom detta upptagningsområde slutavverkas ca 18 000 ha varje år där grotuttag är möjligt. Enslutavverkningsmogen tall med en brösthöjdsdiameter på 30 cm har ett grotutbyte på 0,23 kg grot per kg stamved,medan en gran med samma brösthöjdsdiameter har hela 0,42 kg grot per kg stamved. En björk med brösthöjdsdiameterpå 25 cm har däremot ett grotutbyte på 0,31 kg grot per kg stamved. Totalt sett finns varje år en potentiell tillgångtorrmassa grot på ca 710 000 ton inom upptagningsområdet, men beroende på vilken hanteringsmetod som användsförsvinner mellan 30?50 % utav torrmassan.

Peat  lands  are  a  great  potential  resource  for  increased  forest  growth  in  Sweden, there  are  approximately  6.5  million  hectares  of  peat  lands,  whereof  around  70% produce less wood than one m3sk/ha and year and are therefore classed as forest waste  land.  There  are  over  200  000  hectares  of  peat  land  that  is  already  drained and  wooded,  and  that may  be  suitable  for  fertilization.  Forest  production  on  peat soils  usually  requires  drainage  and  fertilization.  Dewatering  requires  ditching  the area, so that the roots can have access to oxygen. Nitrogen is often abundant in the peat but other nutrients; especially potassium is in short supply. The  purpose  of  this  work  was  to examine  the effects  of  potassium  fertilization  on the  growth  of  spruces  that  were  planted  on  drained  peat  land  and  how  different amount of fertilizers affects the growth. Potassium deficiency is strongly growth inhibiting, since potassium is important for substance  transport  in  the  tree.  Potassium  is  also  important  for  the  carbohydrate formation, and because increasing the sugar content of the cells constitutes a lower freezing temperature does potassium availability in the soil play a major role in the winter  resistance  of  many  species.  Potassium  is  not  found  in  any  organic compounds in the tree, but is present in cell and tissue fluids. A fertilization trial was started in 1978 in Siljansfors Experimental Forest. The plots in the experiment were fertilized with different amounts of potassium and one plot was  left  without  fertilization.  All  plots  that  were  fertilized  with  potassium  grew considerably better than the unfertilized plot. The difference in production between the unfertilized plot and the plot that received the most potassium was 7.2 m3sk/ha and year. The unfertilized plot can still be classified as waste land. The theoretical production capacity was estimated using a Swedish system for site quality  estimation  of  wetlands  after  ditching  (dikningsbonitering).  The  plot  with most  potassium  produced  after  fertilizationaproximately  in  level  with  theoretical estimations.  Key  words:  Peat  land,  Fertilization,  Ditching,  Growth,  site  quality..

Examensarbetet syftar till att hitta samband mellan ytliga sprickor hos virke, i form av dimensioner och karaktärer, som dagens maskinella avsyningssystem inte klarar av. Tyngdpunkten i projektet har legat på att identifiera eventuella samband mellan verkligt djup hos sprickor och de ytliga sprickmått som kan uppmätas med automatisk avsyning av WoodEye. I huvudsak har projektets praktiska undersökningar gått ut på att bestämma sprickors ytliga dimensioner, djup, typ och position med hjälp av automatisk avsyningsutrustning (WoodEye) samt genom manuell uppmätning i ett antal itusågade sprickzoner. Det provmaterial som använts i utförda försök och som legat till grund för efterföljande sprickanalyser har varit av sådan karaktär att det kunnat jämställas med konstruktionsvirke som normalt sett hållfasthetssorteras enligt europasstandard SS-EN 14081-1.I projektet har 568 sprickor, fördelade över 8 olika spricktyper, analyserats. Av erhållna resultat har det konstaterats att störst respektive minst medelbredd uppvisades hos kådlåpor respektive kantsprickor, störst respektive minst medellängd uppvisades hos splintsidesprickor respektive kådlåpor, samt att störst medeldjup uppvisades hos fäll-, kap- och stormsprickor.

Flerträdshantering har sedan länge främst förekommit i gallringar och vid skörd av biobränslesortiment. På senare år har svenska och kanadensiska forskare även gjort tidsstudier på tekniken i slutavverkningar där resultaten visar på en ökning av produktiviteten. Inom Holmen Skog har tekniken använts i slutavverkningar under ett par års tid men kunskap om vilken typ av skog den bör användas i och potentialen är okänd. Syftet med denna studie var att kvantifiera potentialen för flerträdshantering i slutavverkning inom Holmen Skog och beskriva de skogliga förutsättningarna. Det gjordes även en skattning av produktivitetsökningen och en maskinkostnadskalkyl för flerträdshanteringens effekter på skördarens drivningskostnad. Studien utfördes enligt följande: Stamnotor extraherades från slutavverkade trakter där flerträdshantering användes.

Skyddandet av gamla skogar med höga naturvärden är en viktig del i bevarandet av den biologiska mångfalden. För att kunna lokalisera och kvalitetsbedöma skogar med höga naturvärden används signalarter. En av dessa signalarter är Lecanactis abietina, gammelgranslav. Syftet med denna studie är att identifiera vilka faktorer som påverkar förekomst av signalarten L. abietina och täckningsgraden av apothecier.

Den här studien undersöker kontinuiteten, vitaliteten, exponeringen och möjliga naturvårdsåtgärder i Solnas ekmiljöer. Enligt det 16:e miljökvalitetsmålet "ett rikt växt och djurliv" ska den biologiska mångfalden bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt för nuvarande och framtida generationer. Gamla ekar har visat sig hysa en hög biologisk mångfald, men tyvärr minskar estånden av jätteträd kontinuerligt i Sverige samtidigt som föryngringen går långsamt eller i värsta fall helt avstannat. Åsikterna om jätteekarnas minskning verkar enstämmiga och bero på kontinuitetsglapp, upphörd hävd, igenväxning, plantering av gran på gamla odlingsmarker, brist på skötsel och ny bebyggelse i urbana miljöer. Kontinuiteten studerades genom att undersöka fördelningen mellan värdefulla ekar och ekefterträdare i hela Solnaområdet samt i fyra bestämda ektrakter.

I skogsbruket ställs ständigt krav på effektiviseringar och ökad tillväxt. Samtidigt efterfrågas, via certifieringskrav, lagändringar och opinionsyttringar, ett skonsammare skogsbruk med ökad miljömedvetenhet och ett mer hållbart nyttjande av skogen som resurs. Syftet med detta arbete är att kvantifiera etablerings- och långsiktigt tillväxtresultat efter användning av det miljömässigt skonsamma markberednings- och planteringskonceptet EcoPlanter, som Holmen Skog AB använt praktiskt i ungefär ett decennium. Studien omfattar 14 EcoPlanterföryngrade bestånd som planterades mellan åren 1996-1998 i Östergötlands län. Till vart och ett av dessa bestånd valdes ett referensbestånd, med likartade yttre förutsätt-ningar, som föryngrats genom harvning och manuell plantering. Hälften av de 28 bestånden är planterade med tall och hälften med gran.

Under de senaste årtiondena har mängden rönn, asp, sälg, ek (RASE) minskat i de svenska skogarna. RASE är älgens favoritföda och bär en stor biologisk mångfald vilket gör att minskningen är ett stort problem. Därför är mitt syfte med detta arbete att undersöka vad som påverkar mängden och rekrytering/förekomst av dessa arter. Inom Österbybruks älgförvaltningsområde lades tjugofem transekter upp. Vardera transekt var 400 m lång varav 100 m på ett uppväxt hygge och 300 meter i äldre skog. Inom transekten lades det ut provytor med 50 meters avstånd, 2 på hygget och 6 i skogen.

Stormskador på skogen är något som alla generationers skogsägare utsätts för och kommer att utsättas för i framtiden.Denna studie redogör för de ekonomiska konsekvenserna som stormskador har för detenskilda svenska familjeskogsbruket och förklarar värderingsmetoder i skogsskadeförsäkringen.Den kvalitativa datainsamlingen till studien gjordes via intervjuer med tre försäkringstjänstemänsamt två skogliga tjänstemän. Frågeguiden bestod av flera frågeställningar kringskogsförsäkringens uppbyggnad och funktion. Beräkningarna av ersättningsnivåerna baseraspå sex gran- och tallbestånd i Götaland. Bestånden har hög, medel och låg bonitet vilka utsättsför skada på sin fulla areal, 1 hektar, vid fyra olika tidpunkter.Resultatet visar att stormskador resulterar i extra arbete och stora förändringar i den skogligaplaneringen både på kort, och lång sikt för skogsägaren. Utifrån deras värderingar får skogsägarenen ersättning som skall täcka delar av skogsägarens förluster.

Each year, Heterobasidion spp. is a major cause of economic losses to forestry in the northernhemisphere, including Sweden. New results indicate that pre?commercial thinnings could be at riskfor Heterobasidion spp. infections.

Denna studie undersökte hur heterogenitet i skogsbestånd samt omgivningsfaktorerna träddiameter, variation i träddiameter, död ved och lövinslag påverkar förekomsten av 18 skogsfågelarter i södra Sverige. Fågelinventeringen utfördes med hjälp av linjetaxering längs 100 meter långa transekter. Omgivningsfaktorerna mättes i varje transekt i fem provcirklar med diametern 10 meter. Analysen av träddiameter visade att det främst var diameter på barrträd, men inte på lövträd som inverkade på förekomsten av fåglarna. Sambanden mellan diameter på barrträd och totalt antal fågelarter var övervägande negativa vid 0-30 centimeter i diameter och övervägande positiva vid 30-80 centimeter i diameter.

Objekt för undersökningen är en nyplantering av bok på en mindreskogsfastighet i sydöstra Blekinge. Bok och ek, som är de viktigaste ädlalövträden för den biologiska mångfalden, intog i dessa trakter en stor andel avskogsbeståndet fram till 1960-70-talet, men har sedan minskat i takt med attde ersatts av planterad gran. Det finns idag, bland annat i Skogsstyrelsensriktlinjer, en uttalad strävan mot en högre andel ädellövskog på debreddgrader som ingår i dessa trädslags naturliga utbredningsområden. På såsätt kan det projekt, som studien beskriver, anses ligga rätt i tiden.Inledningsvis ger rapporten en översikt över skog och skogsbruk somkunskapsområde och bakgrunden till att vi nu ser tendenser till att detraditionella formerna av skogsbruk, där ekonomi är den dominerandestyrfaktorn, börjar ge vika för skogsbruksmetoder som gynnar ävennaturvårds- och sociala värden. Detta är en tendens som nu börjar fågenomslag såväl i myndigheters styrdokument som i forskning ochkunskapsutveckling.I rapporten beskrivs utvecklingen av en tio-årig plantering av bok, delsresultatet av den första fasen, etableringsfasen, och dels en bedömning av hurden framtida planeringen kan göras utifrån de uppställda målen med fokus påde skötselformer som kan betecknas som ?hyggesfria? eller ?naturnära?metoder.I analysen av studiens resultat görs jämförelser dels med liknande studier ochdels med schabloniserade tillväxtprognoser för bok.

Denna uppsats har skrivits i syfte att översiktligt undersöka hur hållbar den tropiska virkesproduktionen är med avseende på dess effekt på fysiska landskap och sociala strukturer. Uppsatsens syfte har dessutom varit att utforska hur landskapsarkitekter och andra tänkbara konsumenter av tropiskt virke kan välja hållbart producerade tropiska träslag eller lokala virkesalternativ med liknande egenskaper. Med utgångspunkt i uppsatsens huvudfrågeställning ? Vad behöver has i åtanke vid val av tropiskt timmer för offentliga utomhusmiljöer?? har tre underfrågeställningar formulerats. ?Hur påverkar produktionen fysiska landskap och sociala strukturer? ?Finns det lagar och certifieringssystem som kan bidra till hållbara materialval? ?Finns det lokala träslag med motsvarande eller bättre egenskaper? Uppsatsen har sammanställts genom en kvalitativ litteraturstudie. Avverkning av träd i Tropikerna uppges kunna minska de tropiska skogarnas artrikedom och försämra deras ekosystemtjänster.

This study is about how changed light conditions induce dormancy in plants. It is divided in two parts. First a literature study where quantification of light, the concept dormancy, photoperiod and light quality are discussed. Second an experimental part, where the importance of light for sprouting capacity in root buds of perennial sow thistle (Sonchus arvensis L.) is investigated.In the science in how flowering in plants are induced the concepts short day/long day plants and light dominant/dark dominant are well-established. These concepts can also be applied to how light induce dormancy in plants.

Det finns ett stort behov av att skydda artrikedomen i de svenska skogarna. Skydd av värdefulla skogsområden innebär att betydande arealer måste undantas från skogsproduktion. Förutom formellt skydd har Sveriges riksdag genom miljökvalitetsmålet ?Levande skogar? beslutat att skogsbolag och enskilda markägare frivilligt ska avsätta 500 000 hektar produktiv skogsmark. Varaktigheten hos de frivilliga avsättningarna bedöms vara långsiktig men omprioriteringar kan påverka tidshorisonten och frågan är förhållandevis outredd.