Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar. Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete. Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.

Bakgrund F?r den som drabbas av en handskada ?r det inte bara praktiska moment i vardagen som blir sv?ra att genomf?ra, utan ?ven personligheten, sj?lvk?nslan och samspelet med andra m?nniskor f?r?ndras. Sm?barnsf?r?ldrar drabbas oftare ?n andra grupper av ?komman Morbus de Quervain som orsakar sm?rta och svullnad i handleden. Tillst?ndet behandlas idag med statisk ortos i kombination med antiinflammatoriska l?kemedel. Att Morbus de Quervain p?verkar personens f?rm?ga att bland annat greppa, b?ra och hantera f?rem?l med h?nderna ?r idag k?nt, men det saknas kunskap kring hur aktiviteter i vardagen p?verkas hos s?v?l sm?barnsf?r?ldrar som andra grupper.

Denna C-uppsats analyserar genom kvalitativt inneha?llsanalytiska metoder utvalda delar av BBC:s bevakning av upploppen i England i augusti 2011. Metodmodellen a?r egenkonstruerad, men anva?nder element ur kritisk diskursanalys (CDA, Faircloughs tilla?mpningar), samt delar av de metodverktyg som tas upp i Selby och Cowderys metodhandbok How to Study Television. Materialet underso?ks i fyra steg: konstruktion, kategori/genre, inverkan/agency samt diskursiv praktik/nyhetsva?rdering.

Tidigare studier har påvisat att språkliga förmågor har ett nära samband med Theory of Mind (ToM). På senare tid har studier med hjälp av ögonrörelseteknik kunnat undersöka ToMförmåga implicit och fynden tyder på att barn redan i tvåårsåldern verkar ha en välutvecklad implicit ToM-förmåga. Resultaten från en av dessa studier har funnit att språkutvecklingen kan spela en avgörande roll i tillägnandet av ToM och tyder på att det kan finnas ett orsakssamband mellan språk och ToM. En viktig aspekt för att närmare förstå ToMutvecklingen är att undersöka vilken betydelse den språkliga förmågan har i tillägnandet av ToM. Det är fortfarande oklart om specifika delar av språket har mer betydelse för ToMutvecklingen än andra och hur sambandet mellan språkliga förmågor och ToM ser ut.

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka hur civilsamh?llets fotbollsinitiativ i Sverige bidrar till sociala funktioner genom att fr?mja h?lsa, st?rka gemenskap och integration samt fungera som ett f?rebyggande verktyg mot utanf?rskap och kriminalitet. Studien avser ?ven att belysa vilka mekanismer och f?ruts?ttningar som m?jligg?r eller begr?nsar dessa processer. Studien genomf?rdes som en systematisk litteraturstudie baserad p? vetenskapligt granskade artiklar fr?n databasen ?Web of Science? identifierade genom Ume? universitetsbiblioteks s?ktj?nst.

Bakgrund och problem: Ambitionen att ?ka effektiviteten i offentlig verksamhet och kritik mot befintlig styrning har lett till framv?xten av flera reformer under de senaste decennierna. Svensk offentlig sektor har sedan 1980-talet pr?glats av en id?samling som g?r under namnet New Public Management (NPM). Under 2010-talet introducerades konceptet tillitsbaserad styrning och ledning (TSL) som en reaktion p? oavsedda effekter av NPM.

This thesis examines the way that subversivity is produced in relation to the name of the author, as understood by Foucault, and what potential for ressistance that can be glimpsed there. This from the reading of three text that in different ways relate to that theme.Firstly, throught the reading of "Isis mamma a?r genusvetare, skribent och konstna?r, min mamma a?r f.d. sta?derska, kokerska och dagisfro?ken, numera fo?rtidspensiona?r med diagnosen fibromyalgi" by Lidija Praizovic?, a text that actively work with the internal production of different exteriorities.

Idag finns det inte n?got krav p? elevh?lsa p? komvux eller p? yrkesh?gskolan. Samtidigt visar flera studier att vuxna elever i behov av st?d ?kar. P? komvuxutbildning l?ser eleven gymnasiekurser mot ett yrkesprogram och yrkesh?gskolan ?r en eftergymnasial utbildning som utbildar mot ett yrke.

Syfte: Syftet med undersökningen är att lyfta fram det arbete som erfarna lärare beskriver att de använder i undervisningen för att elevers ordförråd ska utvecklas.Forskningsfrågor? Hur synliggörs elevers ordförråd? ? Vilka olika strategier kan identifieras i arbetet med att utveckla elevers ordförråd?? Finns det några strategier i arbetet med att utveckla elevers ordförråd som anses speciellt verkningsfulla för elever i läs och skrivsvårigheter?Perspektiv och tidigare forskning: Studien ramas in av tidigare forskning vad avser ordförråd.De teoretiska perspektiven utgår från konstruktivism och ett sociokulturellt perspektiv med den proximala utvecklingszonen, kulturen, gemenskapen och språket som ett centralt redskap. Dessutom tar studien sin utgångspunkt i ett specialpedagogiskt perspektiv med de relationella och kategoriska perspektiven.Metod: Studien bygger på samtalsliknande intervjuer med fem stycken erfarna lärare för låg- och mellanstadiet, s.k. förstelärare, i en kommun på västkusten. Utsagor från intervjuerna har sedan tolkats och kategoriserats utifrån forskningsfrågor och tidigare forskning om undervisning och lärande vad avser ordförråd och elever i årskurserna 1-3.Resultat: Resultatet visar på att det finns flera områden där erfarna lärares utsagor om den egna praktiken går hand i hand med forskare vad avser strategier som anses verkningsfulla när det gäller att utveckla elevers ordförråd.

Denna studie unders?ker vilken p?verkan det nya EU-direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) har p? revisionsbranschen. Studien syftar till att f? en djupare f?rst?else f?r hur direktivet kommer att p?verka revisorernas arbete inom h?llbarhetsgranskning. Genom att unders?ka hur svenska revisionsbyr?er f?rbereder sig f?r implementeringen av CSRD och identifiera de huvudsakliga utmaningarna och m?jligheterna i denna process uppfyller studien sitt syfte.

Årsredovisningen är en textgenre som har präglats av stor förändring de senastetio åren och som har fått allt större uppmärksamhet i olika sammanhang. Desspublik utgörs inte längre enbart av företagets aktieägare, utan av många andraintressenter som till skillnad från aktieägarna i första hand engagerar sig iföretagsverksamhetens kvalitativa mål istället för de rent ekonomiska.Årsredovisningen har därför utvecklats till ett textdokument som med tiden harkommit att omfatta alltfler intresseområden, varav företagets ansvarstagande iolika frågor kan nämnas som ett exempel.Den här studiens syfte är att åskådliggöra hur företag formulerar sig språkligtför att uttrycka sitt ansvarstagande i sociala och miljörelaterade frågor.Undersökningsmaterialet består av årsredovisningar från de svenskastorföretagen Hennes & Mauritz, Swedish Match och Trelleborg och uppsatseninnehåller fyra delanalyser som synliggör olika aspekter av det ansvarstagandesom företagen uttrycker. Årsredovisningstexterna analyseras med avseende påderas deltagare, processer och modalitet, samt vilka omtalsformer de innehåller.Analyserna diskuteras sedan i termer av texternas ideationella ochinterpersonella metafunktion, två systemiskfunktionella, grammatiska begreppsom har använts för att strukturera uppsatsens resultat.Analyserna av texternas deltagare och processer återspeglar deras ideationellabetydelse, d.v.s. den verklighet som avsändaren konstruerar och förmedlar tilltextens mottagare. När textens deltagare analyseras framgår det tydligt att bildenav företagets verksamhet skiftar, beroende på vilken deltagare som för tillfälletär i fokus.