ROS Àr ett produktnÀra system som stödjer planering och Äterrapportering i stÄlverket. Sandvik vill undersöka möjligheterna att modernisera anvÀndargrÀnssnittet pÄ detta system som idag Àr terminalbaserat till ett modernt grafiskt interface. TvÄ metoder analyseras, den ena innebÀr att anvÀnda en kommersiell produkt för screen scraping och den andra metoden Àr Web Services Integration Toolkit som Àr freeware. Resultatet frÄn analysen visar att Web Services Integration Toolkit klarar av att uppfylla de mÄl som Àr satta. En testkörning av Web Services Integration Toolkit görs ocksÄ pÄ ROS och resultat visar att metoden fungerar Àven fungerar i praktiken..

PÄ sjukhuset i GÀvle utförs regelbundet punktprevalensmÀtningar pÄ uppkomsten av trycksÄr. Syftet med dessa mÀtningar Àr att hitta effektiva förebyggande ÄtgÀrder som kan anvÀndas för att minska uppkomsten av trycksÄr. MÀtningarna utförs med hjÀlp av en surfplatta. För att underlÀtta insamlingen och presentationen av mÀtningarnas resultat har det utvecklats ett nytt datasystem. Datasystemet bestÄr av en databas med tillhörande databasapplikation.

Det hÀr arbetet har vidareutvecklat spelmotorn Nebula 3 genom att implementera ett sÀtt att inkludera grafiska anvÀndargrÀnssnitt i spel skapade med motorn, samt en nÀstan fÀrdig ny pipeline för att skapa animerade karaktÀrer för motorn. Det grafiska anvÀndargrÀnssnittet implementerades med ett tredjepartsbibliotek kallat CEGUI. Den nya pipelinen gÄr ut pÄ att man exporterar en FBX-fil med all grafisk data som sedan lÀses in och konverteras till Nebula 3s format. InlÀsningen sker med hjÀlp av Autodesks FBX SDK. Filerna som Nebula 3 behöver Àr en fil med animationsinformation, en fil med skin-information samt en fil som knyter ihop dessa.

DÄ dataspel blir mer grafiskt tilltalande för var Är som gÄr innebÀr detta ocksÄ att mer utrymme behövs för att fÄ plats med alla bildtexturer. Detta leder till att spel som annars skulle kunnat lÀggas ut pÄ exempelvis XBOX Live Marketplace Àr för stora för att fÄ plats dÀr. Genom att byta ut vanliga bildtexturer mot procedurella texturer skulle detta problem kunna undvikas dÄ de senare tar mindre plats Àn de förstnÀmnda.Denna uppsats tar upp och redovisar en metod för att Äterskapa bildtexturer som procedurella texturer, dÀr en genetisk algoritm anvÀnds för att evolvera fram procedurella texturer med visuella likheter med referenstexturen..

En viktig del hos företag som tillverkar diverse industrimaskiner Àr att utbilda den personal som förvÀntas anvÀnda och underhÄlla maskinerna. Detta Àr för att ge anvÀndaren en god förstÄelse för hur maskinen i frÄga fungerar och Àr uppbyggd. Vid sÄdana utbildningar Àr det viktigt att tillhandahÄlla anvÀndarvÀnligt utbildnings-material.MÄlet med detta examensarbete Àr att förbÀttra anvÀndarvÀnligheten för utbildningsmaterialet hos en viss utbildning för projektets uppdragsgivare. Den utbildning som skall förbÀttras gÄr i dagslÀget ut pÄ att manuellt simulera processer hos en specifik maskin via en hÄrdvarubaserad simuleringsmiljö.Resultatet blev en lösning i form av en mjukvarubaserad simulator med tillhörande grafiskt anvÀndargrÀnssnitt. AnvÀndaren kan dÀrigenom pÄ ett sÀkert sÀtt simulera maskinens beteende genom ett PC-program och dÄ t.ex.

Detta arbete gÄr ut pÄ att undersöka om det Àr möjligt att förbÀttra strategisk och taktisk styrning genom systemstöd som anvÀnder datalager och möjliggör analys av nyckeltal och simulering i du Pont scheman. Systemet skall presentera BAS-nyckeltal grafiskt och i du Pont scheman och skall möjliggöra avvikelseanalys i nyckeltal. Data skall extraheras frÄn affÀrssystem periodiskt, t.ex. mÄnadsvis, och tillsammans med alla BAS-nyckeltal lagras i ett datalager. Det skall ocksÄ vara möjligt att lagra budgeterade nyckeltal.

Som del av ett examensarbete pÄ 10 högskolepoÀng, dÀr varje poÀng motsvarar en vecka. Den hÀr rapporten gÄr igenom hur viktigt det Àr med ett planlagt arbete och bra kommunikation innan ett pÄbörjat arbete. Rapporten gÄr Àven igenom vÄra misslyckanden och lÀrdomar dÄ vi arbetade gentemot ett utvecklingsprojekt: de behövde grafiskt innehÄll till deras boids baserade strategispel i OGRE. Redan i början stötte vi pÄ problem och vÄra arbetsgivare i UmeÄ ville att vi skulle göra nÄgot annat Àn vad vi kommit överens om. Vi har anvÀnt oss av nya program för att lÀra oss att generera normalmapps som kan anvÀndas i spel.

Med SVT Grafiskt Center som samarbetspartner har jag studerat vilka möjligheter det finns att utnyttja rörlighet i informationsgrafik för tv.Tekniken och möjligheterna för vad man kan göra med informationsgrafik har utvecklats och mÄnga av de begrÀnsningar som fanns tidigare för vad man kan göra med nyhetsinslag och informationsgrafik i tv finns inte lÀngre. PÄ SVT Grafiskt Center upplever man att SVT, trots avancerad teknik, inte riktigt tagit tillvara pÄ nya möjligheter att utveckla informationsgrafiken. Man upplever att informationsgrafiken ofta utgör ett avbrott i nyhetsinslagen istÀllet för att komplettera dem och att det Àr svÄrt att fÄ grafik och filmat material att skapa ett sammanhÀngande flöde. SVT söker dÀrför efter alternativa sÀtt att utforma sina nyhetsinslag och sin informationsgrafik pÄ, bÄde för att förbÀttra informationsflödet i nyhetsinslagen och för att ta tillvara pÄ de möjligheter till kreativa lösningar för informationsgrafik som dagens teknik erbjuder. Möjligheterna för vad man kan göra med grafik i tv Àr mÄnga, men forskning inom kognitions- och kommunikationsvetenskap visar att mÀnniskor har begrÀnsade kognitiva resurser för att hantera komplex audio-visuell och verbo-visuell information.

Idag ?nns det en stor mÀngd program för att underlÀtta vid design av ett gra?skt anvÀndargrÀnssnitt. MÄnga av dessa gör det enkelt att snabbt skapa en prototyp för att exempelvis illustrera en idé kring hur ett grÀnssnitt kan se ut. Vad som dÀremot ofta saknas Àr ett e?ektivt och intuitivt verktyg för att skapa funktionalitet i prototypen och göra grÀnssnittet levande utan att behöva kunskaper i programmering.Den hÀr rapporten studerar hur ett verktyg för att skapa funktionalitet i prototyper, och som inte krÀver nÄgra kunskaper i programmering, skulle kunna fungera.

En frekvensresponskurva i anvÀndargrÀnssnittet Àr vanligt förekommande i moderna digitala equalizers. Dess möjlighet att genom den grafiska feedbacken pÄverka sjÀlva anvÀndandet av equalizern undersöks hÀr genom att lÄta en testgrupp genomföra ett antal filtreringar bÄde med och utan kurvan, varpÄ de individuella skillnaderna analyseras. Det funna resultatet Àr signifikant och visar att man tenderar att lÀgga sina frekvenser högre upp och anvÀnda bredare bandbredder nÀr man inte ser denna kurva. Det visas ocksÄ tecken pÄ att det finns svÄrigheter i att veta vad man gör nÀr man stÀller in bandbredd dÄ man inte ser kurvan. Vad gÀller gain finns inget signifikant resultat, men det finns fingervisningar till att man i vissa fall Àven lutar Ät att kunna anvÀnda högregainvÀrden..

MÄlet med detta examensarbete har varit att undersöka hur automatiserade tester skall införas i ett visst företags utvecklingsprocess. De tester som Àr aktuella för automatisering Àr de tester som genomförs via det grafiska anvÀndargrÀnssnittet.Arbetet har frÀmst inriktat sig pÄ att utvÀrdera vilket verktyg som Àr lÀmpligast att anvÀnda sig av. Dessa verktyg anvÀnder sig av en speciell teknik kallad Capture/Replay, men erbjuder Àven möjligheter att skriva testfall för hand. UtvÀrderingen visade att tvÄ av de testade verktygen Àr ungefÀr likvÀrdiga. Att endast rekommendera ett av dessa var omöjligt eftersom det hade krÀvts en Àn djupare analys av de behov som finns i företagets testverksamhet.Arbetet tar Àven upp saker som man ska tÀnka pÄ nÀr man inför automatiserade tester i sin verksamhet.

Under tvÄ mÄnader, februari - april 2009, har jag haft praktikplats pÄ ett produktionsbolag i Göteborg. Jag har gjort praktik samtidigt som jag har genomfört en etnografisk studie av medarbetarna pÄ företaget. Arbetet har företrÀdesvis varit att skapa grafiskt material för reklamfilm. PÄ min praktikplats har jag arbetat med grafiskt material. Jag har framför allt fÄtt arbeta med programmet Maya (Autodesk Maya 2009) men ocksÄ med andra programvaror som Nuke (The Foundry) och Photoshop (adobe). Arbetet har inneburit att arbeta med Maya och skapa 3D-objekt men Àven att göra saker som att rotoscopa i Nuke.

This bachelor thesis portray a project where the main task were to develop a computer based system prototype for handling of absence report at the upper secondary school af Chapman in Karlskrona. The project has been conducted in cooperation with students from the university programs software engineering and information economy at Blekinge Institute of Technology. Our task as MDA-students have been to survey the process of absence report of today through field studies and give a proposal of a graphical user interface which later were developed by the software engineers. The thesis also handles the cooperation with other students from other university programs..

Genom litteraturstudier samt praktiskt arbete med förbÀttringar av programvaran File Secure har ett antal lÀmpliga designmönster för konfigurationshantering i Java identifierats och applicerats. Den typ av konfigurationshantering som hÀr avses innefattar inlÀsning frÄn en databas till en objektrepresentation, samt ett grafiskt grÀnssnitt som lÄter anvÀndaren modifiera datat. Det antas att mÀngden data Àr förhÄllandevis liten, vilket har gett upphov till vissa förenklingar. Resultatet av arbetet presenteras i form av ett mönstersprÄk för konfigurationshantering, innefattande designmönstren Domain Model, Active Record och det befintliga mönstersprÄket Model - View - Controller. Detta kan appliceras i mÄnga olika sorters system..

SammanfattningIntro En ny sorts kirurgi Àr under utveckling dÀr man anvÀnder ett endoskop vid ryggradsfrakturer. Det finns ett behov att simulera denna operation för att kunna trÀna kirurger. DÀrför har en prototyp av ett endoskop utvecklats till ett program som simulerar benborrning vid mekatronikavdelningen pÄ institutionen för maskinteknik pÄ Kungliga Tekniska högskolan.Systemutveckling Projektet innefattade konstruktion av ett endoskop (rör, verktyg, sensorer och stÀlldon) som styrs (mikrokontroll) och kommunicerar (RS232) med ett benborrningsprogram. Benborrningsprogrammet anvÀnder Virtual Reality och haptik som utökades för att inkludera endoskopet.Resultat Det nyutvecklade endoskopet kan nu anvÀndas för att simulera ett titthÄllsingrepp och betraktas tillsammans med verktygen som en haptisk enhet i benborrningsprogrammet. Detta medför att endoskopet visualiseras grafiskt och kan kollidera med benet.Slutsats Endoskopsimulering av ryggradsfrakturer kommer bli möjlig i en nÀra framtid och har stor potential men krÀver vidare forskning..