Att kombinera flera olika undersökningsmetoder i ett projekt är något som sker dagligen. Detta examensarbete har utförts i ett projekt som inom geotekniken kombinerar relativt sällan använda metoder. Samtidigt som i stort sätt hela undersökningsprogrammet är utfört på vatten.I examensarbetet utvärderas de geotekniska undersökningarna som Vectura Consulting genomförde för projektet City Link i Stockholm under tiden hösten 2011 till våren 2012. Undersökningarna utfördes på uppdrag av Svenska kraftnät för konstruktionen av City Link vilken är en TBM driven tunnel som skall gå under Centrala delarna av Stockholm. Examensarbetet är utfört på uppdrag av Vectura i Sundsvall där Per Nilsson har varit drivande i de frågeställningar som examensarbetet tar upp.De använda undersökningsmetoderna i projektet har varit Jb-sondering, reflektion- och refraktionseismik, MWD-styrd sänkhammarborrning och kärnprovtagning.

Begreppet managementkonsult har visat sig vara diffust och vad professionen innebär ärsvårt att definiera. Det faktum att managementkonsulter i princip säljer ett löfte om vadde ska leverera gör att förmågan att inge förtroende är en viktig egenskap hos en konsult.I denna studie undersöker vi hur den svenska managementkonsultbranschen ser ut ochvilken betydelse förmågan att skapa förtroende har. Genom en fallstudie på företagetReforce har vi kunnat analysera vilken position ett litet managementkonsultföretag, utanett känt och väletablerat varumärke, kan ha på marknaden samt vilka aspekter sompåverkar deras förmåga att inge förtroende.I kartläggningen av den svenska managementkonsultmarknaden framkommer att deföretag som agerar på marknaden idag kan delas in i tre huvudsakliga kategorier;amerikanska, semiamerikanska och svenska företag. Det har visat sig att de olikakategorierna skiljer sig åt bland annat i avseende på vilka primära tjänster de erbjuder ochpå vilket sätt de arbetar. Managementkonsultbranschen är kunskapsintensiv och någotsom därför har uppmärksammats i denna studie är att företagen inte endast konkurrerarom kunder utan också om bra personal.

Examensarbetet besvarar hur en Science Park-nod bör göra sig synlig på glesbygden. Arbetet har uträttats för Näringlivsbolaget i Eksjö kommun under perioden mars 2009- september 2009. Det har besvarat frågor rörande marknadsföring av Science Park-noder med ett konkret exempel i samhället Mariannelund. Noden i Mariannelund har funnits sedan hösten 2008, men har ännu inte marknadsförts någonting. Rapporten påvisar hur marknadsföringen kan göras för att tjänsten ska efterfrågas av fler kunder.

I takt med ökande urbanisering fluktuerar befolkningsmängden allt kraftigare i små orter och många är beroende av turism. Leksand är en av de orter som upplever en kraftig tillströmning av turister under sommaren. Stora ytor står tomma över vintern och påverkar livet i centralorten negativt. Kommunen strukturerar nu om sitt centrum och efterlyser flexibel gestaltning som passar både hög- och lågsäsong. Flexibel urban design innebär att offentliga miljöer ska vara förberedda på demoGrafiska förändringar och tillgodose blandade målgrupper på lång sikt, utan att en hel omgestaltning är nödvändig.

Idag kan man hitta hårdrocksskivor i många butiker som Åhléns och COOP Forum. Dessutom kan man beställa skivor över nätet från företag som Ginza, CDON, Amazon, samt direkt från skivbolag.För hårdrocksband kan det vara viktigt att cd-omslagen visar att de tillhör hårdrocksgenren, för att kunna vara med och konkurrera om kundernas uppmärksamhet och köpkraft. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om det finns en hårdrocksestetik som omslagsartister bör använda för att nå hårdrockare som konsumentgrupp, och hur den estetiken i så fall ska beskrivas. Detta genomförs genom undersökningar och kartläggning enligt informationsdesignämnets principer.Målgruppen för arbetet är de som tar fram omslag till konsumentgruppen.Konsumentgruppen är de som köper hårdrocksskivor. Min metod bör kunna tillämpas på andra områden/målgrupper/konsumentgrupper.Min frågeställning lyder: Finns det en hårdrocksestetik som omslagsartister måste använda för att nå hårdrockare som konsumentgrupp, och hur ska den estetiken i så fall beskrivas?I denna uppsats ser jag på hårdrocken som en enda genre och avgränsar min undersökning till cd-omslagens framsidor.

Det finns flera fördelar med robotiserad bågsvetsning jämfört med manuell bågsvetsning. När det gäller produktivitet och repeterbarhet är robot överlägsen människa, vilket gör att produkterna håller jämnare kvalitet. I slutet av 80-talet började offline-programmering att tillämpas. Att programmera en robot offline innebär att utföra programmeringen med dator utan direkt tillgång till roboten. Genom simulering visualiseras ett robotprogram i en Grafisk modell av den fysiska robotcellen utan att den fysiska roboten behöver tas ur produktion.

Bakgrund och problem: Betydelsen och intresset för företag att presentera hur de arbetarmed CSR, det vill säga miljöfrågor, socialt ansvar och mänskliga rättigheter harökat avsevärt den senaste tiden. En anledning är att CSR-redovisningen kan förbättra företagetsrykte, varumärke och lönsamhet. Med anledning av detta är det av största viktatt presentera denna information på ett intresseväckande, trovärdigt och strukturerat sätt.Syfte: Att utifrån ett retoriskt perspektiv beskriva hur prisbelönta företag skapar intresse,trovärdighet och struktur i de inledande sidorna i deras CSR-redovisning.Avgränsningar: De avgränsningar vi gjort i uppsatsen är att endast jämföra de sju inledandesidorna i två företags CSR-redovisningar från 2005.Metod: För att skapa en bra grund inom ämnet har inledningsvis en litteraturstudie genomförts.Valet av de två företag vi ämnar undersöka baserar sig på noterade bolag iSverige som arbetar aktivt med CSR. Vidare valde vi de två företag med flest gemensammaprinciper och utmärkelser för att undersöka företag som är i framkant i sitt CSRarbete.I vår undersökning använder vi oss av en kvalitativ metod för att erhålla djupareförståelse. För att uppnå detta har vi använt oss av retorisk textanalys.

Syftet med studien är att genom en kombination av ett statistiskt experiment samt ett par kvalitativa intervjuer undersöka hur variabler såsom radlängd och typsnittstorlek påverkar läsbarheten vid läsning på liten skärm. Med liten skärm avses skärm tillhörande så kallade mini-PC och avser en tumstorlek mellan approximativt 7-9. Undersökningen tar sitt ursprung i en webbaserad kontext, vilket motiveras med det faktum att många läsprocesser på skärm härrör från webbaserad läsning. Använda mått i studien är läshastighet, läsförståelse samt subjektiva preferenser, mätt med hjälp av likertskala mellan 1-5 i ett frågeformulär.Studiens teoretiska basis är tämligen bred och berör flertalet områden såsom människa-dator interaktion, interaktionsdesign, Grafisk design, informationsdesign, webbdesign samt även områden så som kommunikationsteori samt informationsbeteende, även om de två sistnämnda berörs tämligen perifert.Det statistiska experimentet genomfördes med 21 personer som sammantaget läste fyra webbaserade texter. Texternas inbördes svårighetsgrad, med avseende på texternas språkliga innehåll, mättes med hjälp av måttet Läsbarhetsindex (LIX) och bedömdes enligt dessa vara likvärdiga.

Problem: Färg har en stor associativ inverkan hos individer och är därför en viktig faktor vid varumärkesbyggande. Inom olika produktkategorier finns starkt etablerade färgnormer som följs men nu ser vi en utveckling på den svenska marknaden där etablerade färgnormer börjar ifrågasättas. Vi frågar oss vilka fördelar denna normbrottsstrategi har och hur den inverkar på konsumenter. Kanske har färgteorierna spelat ut sin roll och att det är dags för varumärken att bryta mönstret för att nå framgång. Vår frågeställning är således: Hur associerar svenska konsumenter färg till olika känslor, produktkategorier och varumärken? Vad tjänar varumärken på att bryta mot etablerade färgnormer?Syfte: Vi vill studera det glapp som finns mellan rådande färgteorier och det normbrott vi upptäckt på den svenska marknaden.

Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka gymnasielärarnas användning av rörliga bilder i undervisningen, i olika ämnen där både gymnasiegemensamma-/kärnämnen och profil-/karaktärsämnen finns representera. Undersökningen utgick från antagandet att ovanstående förekommer ? men i varierande grad ? och sökte därför reda på hur och varför det rörliga materialet används i undervisningssammanhang samt vilka typer av rörliga bilder det handlar om. Av intresse var också hur lärarna får fram det rörliga material, hur de tänker kring och arbetar med avsändare och källkritik vid såväl val av material som i klassrummet samt hur de upplever att deras elever förhåller sig till den här typen av undervisning. Metoden för undersökningen var den kvalitativa forskningsintervjun. Sex stycken intervjuer genomfördes med gymnasielärare - som undervisar i svenska, engelska, matematik, fysik, historia, samhällskunskap, religion, fotografi, form, bild, Grafisk design, kultur och idéhistoria, instrument, digitalt skapande samt ljudläggning ? på en mindre skolenhet med inriktning mot estetik och media.

Folkbladet är en dagstidning i Norrköping med en stark lokal prägel vars prenumeranter till största delen är sportintresserade män. För att försöka bredda sin läsekrets har man sedan 2009 gett ut en tidning kallad Trend, som vänder sig till kvinnor i åldern 20 - 50 år. Denna tidning med lokal prägel, i form av ett livsstilsmagasin för kvinnor, handlar om mode, skönhet, heminredning och resor. Maga- sinet ges ut i fyra nummer per år och delas ut gratis till alla hushåll i Norrköping med omnejd. Det har inte tidigare genomförts någon grundläggande målgruppsanalys för att identifiera vilket innehåll eller utformning läsarna tilltalas av.

Det svenska elcertifikatsystemet är ett relativt komplext system med en enkel grundtanke; att genom marknadens krafter öka den förnybara elproduktionen i Sverige på ett kostnadseffektivt sätt. Genom att låta producenterna av förnybar el sälja elcertifikat till konsumenterna erhåller de en extra inkomst som ökar deras intäkter och gör det mer lönsamt att driva denna typ av produktion. Det finns dock en oro bland politiker att konsumenternas kostnad för elcertifikatsystemet kan bli orimligt hög i samband med att målen för tillkommande förnybar elproduktion höjs. En ambitionsökning i målen kan leda till en utbudsbrist av elcertifikat till följd av en ökad efterfrågan på dem och då även ett högre elcertifikatspris. Det finns även andra osäkerhetsfaktorer i systemet som skulle kunna ge upphov till en utbudsbrist. I dagsläget finns det inget övre tak för hur mycket en konsument kan betala för elcertifikaten utan prissättningen sköts på en fri marknad och hamnar i teorin där konsumenternas efterfrågekurva skär producenternas utbudskurva på elcertifikatsmarknaden. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka konsekvenserna för konsumenternas välfärd ifall det blir en utbudsbrist på elcertifikat under dagens förutsättningar då det inte finns något pristak på elcertifikat och jämföra detta med ett scenario då ett pristak införs.

För att dagstidningstryckerier som de inom Bold Printing Group ska kunna förbli konkurrenskraftiga på den hårda marknad som råder är förutsättningar att de nyttjar sina resurser på rätt sätt och tillhandahåller de mervärden som kunderna efterfrågar. Detta projekt utgår från koncernledningens vilja att förbättra tryckeriernas förutsättningar genom ökad styrning och uppföljning med hjälp av koncerngemensamma nyckeltal. Grunden är att genom rätt utförda mätningar på olika processer få bättre beslutsunderlag för att införa olika förbättringsåtgärder. En ytterligare aspekt som arbetet innefattar är hur informationen kring nyckeltal och produktionsutfall bör hanteras på ett effektivt sätt som ger önskad effekt.Till att börja med studerades hur tryckerierna i dagsläget arbetar med nyckeltal för att identifiera de mått som var intressanta att arbeta vidare med. Befintligt informationsflöde kring nyckeltal kartlades också för att identifiera förbättringsmöjligheter.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger beskriver samt samspelar med elever som anses ha ett problemskapande beteende i skolan. För att genomföra detta har jag använt mig av följande frågeställningar;? Hur samspelar pedagogerna med elever som anses ha ett problemskapande beteende i skolan?? Har pedagogerna samspelsstrategier som verkar mer positiva respektive negativa för dessa elever? I sådana fall på vilket sätt?? Hur beskriver pedagoger elever som de anser ha problemskapande beteende i skolan?Teori: Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv, vilket är ett synsätt på lärande där alla människor anses lära sig hela tiden, i alla sociala sammanhang, livet ut. Kunskaper och färdigheter kommer från de insikter och handlingsmönster som byggts upp historiskt i ett samhälle, och som vi blir delaktiga i genom interaktion med andra människor. En av utgångs-punkterna för ett sociokulturellt perspektiv på lärande och mänskligt tänkande och handlande, är att man intresserar sig för hur individer och grupper tillägnar sig och utnyttjar fysiska och kognitiva resurser.I alla dessa processer är kommunikation och interaktion mellan människan avgörande.

I dagens samhälle råder ett överutbud av produkter på marknaden där varje företag febrilt kämpar om att fånga kundens uppmärksamhet. Då modebranschen snurrar allt snabbare och kunden förväntar sig nya plagg i butik varje vecka, har en stark varumärkesidentitet visat sig vara av allt större betydelse . Företag inom samma bransch har en benägenhet till att producera varor som blir alltmer lika varandra gällande produktens egenskaper, utseende och pris. Då teknologins framsteg går allt snabbare ökar konkurrensen och risken finns att nylanserade produkter redan är omoderna när de introduceras för konsumenten. Den avgörande och återstående faktorn för konsumenten vid köp blir då varumärke.