This degree project includes both a theoretic component and a practical component within the graphicprofiling domain. Literature on graphic design has been studied for the theoretical part and the achievedknowledge has been used for the practical part. The project has been to produce graphic materialfor ?Rookiefestivalen? in Hultsfred.In modern society it is important for a corporation to distinguish itself from others by using a graphicprofile. Through using a graphic profile the company can have an affect on how it is perceived byothers.

Arbetet har för avsikt att utreda möjligheter och hinder som finns vad gäller profilering i Kalmar stad, samt vilka faktorer som påverkar och vad det kan ha för konsekvenser. Undersökning och kartläggning av profilering har gjorts för att avgöra hur Kalmar arbetar aktivt med stadens image, evenemang och varumärke. Huvudfokus i arbetet kretsar kring nyckelord som profilering, destinationsutveckling, image och evenemang som alla binds samman för att utmynna i arbetets syfte.Arbetet grundas i en deduktiv ansats med en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer. Appliceringen av tidigare forskning på lokal nivå med Kalmar som huvudfokus har genom betydande respondenter inom ämnet möjliggjort prövningen mot tidigare forskning för att uppnå ett resultat som ligger linje med arbetets syfte..

Detta arbete, som utgår ifrån observationen att många spel inom survival horror-genren använder sig av en realistisk grafisk stil på sina texturer, undersöker om det är möjligt att förmedla samma läskiga känsla genom användandet av en stiliserad, eller tecknad, grafisk stil. Tre 3D-modeller föreställande monster, modellerade med inspiration från survival horror-spel, texturerades på ett sätt som motsvarade en realistisk grafisk stil, samt ett som motsvarade en stiliserad grafisk stil. Dessa låg sedan som grund för en enkätundersökning där respondenterna fick välja vilken version av monstren som var läskigast..

Det övergripande syftet med denna uppsats är att diskutera hur rutinaktivitetsteorin och den rationella valteorin kan användas som utgångspunkt för geoGrafisk profilering. Ett särskilt syfte är att pröva metoden geoGrafisk profilering på ett urval av svenska serievåldsbrott genom programmet GeoProfile (Wesley English, 2010). Utifrån mitt syfte och frågeställningar har jag valt att göra en metodtriangulerad studie eftersom jag, genom att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder, får ett bredare dataunderlag och en säkrare grund för tolkning (Repstad, 1987). Uppsatsen behandlar följade frågeställningar: Hur kan rutinaktivitetsteorin och teorin om rationella val användas som utgångspunkt för geoGrafisk profilering? Hur korrekta utfall ger den geografiska profileringen på de svenska fall av seriebrottslighet som tas upp i denna studie? Vad kan utvecklas teoretiskt och praktiskt för att geoGrafisk profilering ska ha en fortsatt framtid som utredningsmetod för svenska Polisen? Sammanfattningsvis kan man säga att de främsta slutsatser som har dragits av de analyser som gjorts i GeoProfile i denna studie är att med matematiska formler som baseras på empiriska data om människans naturliga rörelsemönster kan förutse utgångspunkten för själva rörelsemönstret.

Som grafisk formgivare kan du bredda din kunskap och kompetens för att bli mer eftertraktad på arbetsmarknaden och en av de vägar du kan gå är att lära dig om mönster och mönsterdesign. Detta kandidatarbete tar upp grunderna i hur en mönsterdesignprocess kan se ut och vad man som mönsterdesigner bör tänka på och ha i åtanke när man skapar mönster. Vi stärker det vi har kommit fram till under vår teoridel med en produktionsdel där vi tillämpar det vi kommit fram till, vi stärker det även genom en undersökning bland mönsterdesigners som arbetar aktivt med mönsterdesign idag. Under produktionen i detta kandidatarbete har vi skapat mönster där vi har haft i åtanke de olika aspekter som man som grafisk formgivare och mönsterdesigner bör tänka på, vi har även kommit fram till hur dessa aspekter kan påverka varandra och det slutgiltiga mönstret..

Som grafisk formgivare kan du bredda din kunskap och kompetens för att bli mer eftertraktad på arbetsmarknaden och en av de vägar du kan gå är att lära dig om mönster och mönsterdesign. Detta kandidatarbete tar upp grunderna i hur en mönsterdesignprocess kan se ut och vad man som mönsterdesigner bör tänka på och ha i åtanke när man skapar mönster. Vi stärker det vi har kommit fram till under vår teoridel med en produktionsdel där vi tillämpar det vi kommit fram till, vi stärker det även genom en undersökning bland mönsterdesigners som arbetar aktivt med mönsterdesign idag. Under produktionen i detta kandidatarbete har vi skapat mönster där vi har haft i åtanke de olika aspekter som man som grafisk formgivare och mönsterdesigner bör tänka på, vi har även kommit fram till hur dessa aspekter kan påverka varandra och det slutgiltiga mönstret..

Denna studie ger ökad kunskap om hur en digital artefakt inom sociala medier skulle kunna uppmuntra till äkthet, som en motpol till profilering för att skapa en balans mellan profilering och äkthet. Studien barhandlar området ?hur och varför användare presenterar sig och för sig på ett visst vis i sociala medier?. Detta förstås och diskuteras med hjälp av de två ändpunkterna äkthet och profilering. Studien berör även designerns roll i detta sammanhang.Studien undersöker området genom en litteraturstudie, samt en egen kvalitativ studie i form av semistrukturerade gruppintervjuer.

I Sverige började den förste utbildade utredaren, Jonas Hildeby att arbeta med geoGrafisk profilering i Södertörns polismästardistrikt under våren 2004. Under hösten 2005 utbildas nio nya utredare i Stockholm. Syftet med detta arbete är att undersöka den satsning som gjorts inom svensk polis gällande geoGrafisk profilering. Vi har genom intervjuer och informationsinhämtning bildat oss en uppfattning om vad som legat till grund för denna satsning och hur den motiverats. GeoGrafisk profilering och datasystemet Rigel utvecklades under 80-talet av den kanadensiske polisen Kim Rossmo.

Under mitt examensarbete har jag undersökt Alterhedens Rabarberis grafiska profil. Fokus har legat på grafisk design av etiketter för flaskor, burkar och påsar. Jag vill poängtera att arbetet inte har handlat om att kritisera nuvarande grafisk profil, utan jag har sett den som inspiration med syfte att vidareutveckla den.Jag vill i och med examensarbetet göra Alterhedens Rabarberi mer sanna till sitt ursprung och hantverket som finns i produkten, som i dagsläget försvinner i den nuvarande designen, då deras nuvarande form har för många element och gör att deras ärlighet i produkten inte syns på utsidan. Så jag kände att det som är frånvarande i etiketternas utseende, är det som produkten i burken eller flaskan är. Ärlig, rakt på sak och sann till sig själv.

Denna studie ger ökad kunskap om hur en digital artefakt inom sociala medier skulle kunna uppmuntra till äkthet, som en motpol till profilering för att skapa en balans mellan profilering och äkthet. Studien barhandlar området ?hur och varför användare presenterar sig och för sig på ett visst vis i sociala medier?. Detta förstås och diskuteras med hjälp av de två ändpunkterna äkthet och profilering. Studien berör även designerns roll i detta sammanhang.Studien undersöker området genom en litteraturstudie, samt en egen kvalitativ studie i form av semistrukturerade gruppintervjuer.

För att på ett bra sätt kunna marknadsföra och sälja en produkt är det viktigt att ha ett attraktivt ansikte utåt. En stor del av en produkts identitet finns i dess logotyp och grafiska profil. För att skapa en effektiv identitet gäller det att använda färger och former på ett sådant sätt att rätt sorts känslomässiga budskap förmedlas. Syftet med examensarbetet är att få grundläggande kunskap inom grafisk design för att kunna undersöka och ta fram en visuell identitet. Uppdragsgivaren är ett företag under uppstart som betår av fyra studenter som har tagit fram produkten Sockmate.

En förskolas profilering och dess påverkan på barnens fria utelek..

Examensarbetets syfte är att identifiera möjligheter samt svårigheter med att översätta varumärkesplattformen till grafiska profilen. För att förtydliga och få inblick i verklighetens kontext i forskningsområdet, visuell kommunikation, har en fallstudie utförts på Baronen Köpcentrum.Tillvägagångssättet för datainsamlingen utgår ifrån en kvalitativ metod med ett induktivt angreppssätt. Det empiriska materialet utgörs delvis av sex respondentintervjuer med titlarna grafisk profilerare, Art Director, projektledare, centrumledare samt varumärkesstrateg. Dessutom består empirin utav en marknadsundersökning som genomförts med 100 tillfrågade kunder hos Baronen Köpcentrum. Ambitionen är att undersöka om den visuella kommunikationen uppfattas i enlighet med företagets varumärkesbudskap utifrån varumärkesplattformen.

Att skapa en grafisk profil kanske låter enkelt, men det är mycket svårare än vad man kan tro. Vad innehåller en grafisk profil? Hur börjar man? Vad ska man tänka på? Det finns många frågetecken när man ska skapa en grafisk profil, det är mycket man ska tänka på som man lätt kan glömma bort eller kanske inte ens vet om.Projektet är upplagt i två delar, en teoretisk del samt en praktisk del. Den teoretiska delen har vi samlat på en massa information som har utvärderats och sedan använts som grund för den praktiska delen. Den praktiska delen har lett till ett ramverk som kan användas för skapande av grafiska profiler oavsett tidigare erfarenheter..

Vi undrade hur arbetsprocessen för att översätta ett företags identitet till en grafisk identitet såg ut och vad som krävdes för att den skulle kommunicera det företaget ville. För att kunna göra detta gjorde vi en teoretisk del och en praktisk del. Den teoretiska delen baserades på litteraturstudier samt intervjuer. Denna information blev grunden till den praktiska del som bestod av en kommunikativ plattform och en grafisk manual till företaget. Genom att arbeta oss genom hela processen kom vi fram till att det viktigaste för att skapa en bra visuell identitet var att skaffa sig kunskap om företaget, vad dom ville förmedla och hur konkurrenssituationen såg ut.