AbstractVi har undersökt självkänslans bakomliggande diskurs i artiklar från dags- och populärpress i Sverige. Vi har gjort en diskursanalys av begreppet självkänsla gentemot andra samhälleliga fenomen. Fokus i uppsatsen har varit att lyfta fram hur begreppet självkänsla skildras i media och hur det kan påverka vår identitet, och vårt beteende i dagens individuella samhälle. Vi har också ställt oss frågan om medias fokusering på begreppet självkänsla enbart är positiv eller om den kan få negativa följder i form av stress hos mottagarna av budskapet. Efter att vi har granskat artiklar om självkänsla, upptäckte vi att många skildrade självkänsla som en lösning på många av dagens sociala problem så som stress, utbränning och problematiska förhållanden människor emellan.

Att påverka sin egen skolgång kan betraktas som en ynnest eller som ett krav. I vilket fall så anser författarna att elevens utvildning blir den bästa möjliga om eleven får möjlighet att vara med och besluta - både i lärandeprocessen och i examinationsprocessen. Syftet med detta arbete var just att studera elevernas inflytande i lärande- och elevernas inflytande i examinationsprocessen. Utifrån författarnas studier så visar det sig att eleverna mycket riktigt förespråkar ett inflytande i dessa. Författarna utförde två studier, Studie I "Janne", där elever från gymnasieskolan och folkhögskolan fick ta ställning till en fiktiv elev, Janne, och hans svårigheter kring den skriftliga examinationsformen.

Syfte: Syftet var att undersöka prevalensen av katarakt i Bolivia under en resa med den svenska hjälporganisationen Vision For All.Metod: Undersökningarna utfördes med hjälp av handhållet oftalmoskop av modellen Heine Beta 200S. Undersökningen genomfördes i genomfallande ljus på ca 30 cm avstånd mellan patient och undersökare. De eventuella opaciteterna i linsen graderades efter hur omfattande de var där grad 0 var inga opaciteter och grad 4 var helt opak lins och grad 5 visade att linsen inte kunde undersökas på grund av oklar hornhinna eller dylikt. Patienterna sökte själva upp undersökningsplatserna som var belägna i städerna Santa Cruz de la Sierra och San José de Chiquitos. Eftersom det fanns begränsat med plats i bagageutrymmet på resan till Bolivia, valdes en väldigt enkel metod som inte krävde avancerad utrustning.Resultat: Totalt medverkade 453 personer i studien, det vill säga 906 ögon.

Consumer Information Processing (CIP) handlar om hur vi som konsumenter tar till ossoch påverkas av den information som ständigt omger oss vid en beslutssituation. Ämnethar länge varit i fokus för forskning inom marknadsföring då detta naturligtvisintresserar företagen i hög grad. Tidigare forskning hävdar att när vi som konsumentertar till oss av de intryck som omger oss, bearbetas dessa intryck tillsammans med dekunskaper vi har sedan tidigare (bottom-up processing och top-down processing).Studier har visat att information som tilldelas oss kan ha direkt påverkan på våra sinnenoch hur vi upplever en produkt.Denna studie undersökte hur olika typer av tilläggsinformation påverkade konsumentersupplevda smak av vin. Tolv testpersoner studerades i ett experiment bestående av tresteg där olika betyg presenterades på de viner testpersonerna bedömde. Resultatet avstudien visade att kvinnor i högre grad påverkas av negativ tilläggsinformation medanmän i högre grad påverkas av positiv tilläggsinformation..

Individuella skillnader i strävan efter att öka självkänslan genom yttre faktorer har visat sig ha olika betydelse för sårbarhet för stress. Denna studie fokuserar på betydelsen av relationsbaserad (RBSE) och kompetensbaserad (CBSE; Johnson & Blom, 2007) självkänsla för upplevd stress i hem/nära relationer respektive i arbetslivet. En enkätundersökning utfördes där 105 deltagare från olika arbetsplatser i åldrarna 23-65 år deltog. En hierarkisk regressionsanalys visade att RBSE och negativ affekt predicerade upplevd hemstress. RBSE och negativ affekt var även prediktorer medan CBSE inte hade någon effekt på upplevd arbetsstress.

Tidigare forskning om stress har visat att olika arbetsförhållanden har betydelse för stressrelaterade negativa effekter på hälsa men idag märks ett ökat intresse för att studera positiva effekter av stress. En viktig faktor för att minska effekter av arbetsstress på hälsa och välbefinnande anses vara nedvarvning och återhämtning. Syftet med studien var att studera relationen mellan psykosocial arbetsbelastning, återhämtning och psykologiskt välbefinnande hos yrkesarbetande kvinnor. Undersökningsgruppen omfattade 177 kvinnliga anställda i tandvården vilka besvarat en enkät innehållande krav/kontroll/stöd-skalan, frågor om återhämtning samt Ryffs skalor för psykologiskt välbefinnande. Resultatet av korrelationsanalyser och linjära regressionsanalyser visade att höga abetskrav hade samband med låg grad av återhämtning medan hög grad av kontroll relaterades till hög grad av välbefinnande.

Den sociala ångesten många känner i olika situationer kan leda till undvikande, isolering och ibland även kompliceras av depressiva symtom och/eller alkoholanvändning. Huruvida ett samband mellan dessa problem kan visa sig i 16-17 årsåldern undersöktes genom en enkät om nedstämdhet, alkoholanvändning och social ångest. Resultatet visade att nedstämdhet hade en inverkan på grad av social ångest hos båda könen. Dock var tjejer i högre grad än killar mer nedstämda. Tjejer som drack mindre uppvisade en högre grad av social ångest.

Det finns en mängd faktorer som bör tillgodoses för att en inomhusplantering med växter ska vara hållbar. Tillgången på ljus, vatten, luftfuktighet och näring bör i möjligaste mån efterlikna växtens naturliga växtplats. Mikroklimatet på den aktuella platsen är en viktig faktor i valet av passande växter.Syftet med denna litteraturstudie är att redogöra för vad som krävs för att skapa en hållbar inomhusmiljö med växter, sammanställa effekter som dessa har på inomhusmiljön och på de människor som vistas där, samt beskriva hur växter kan användas i utformningen av framför allt offentliga inomhusmiljöer.Växternas egenskaper bidrar med många vinster till en inomhusmiljö. De kan öka luftfuktigheten, rena luften och dämpa ljud. De har även stor fysisk och psykisk påverkan på människor som vistas där i form av exempelvis minskad oro och stress, ökat välbefinnande och produktivitet, minskade besvär av huvudvärk och torra slemhinnor i luftvägar och ögon.

I läroplanen och kursplanen för svenska finns underlag för att film ska finnas med i svenskundervisningen. Det är också viktigt med tanke på det mediasamhälle vi lever i idag. Att använda film i undervisningen är också ett sätt att närma sig elevernas kultur och det som ligger dem nära. Undersökningar som gjorts visar att undervisning om och med film bedrivs på ett annat sätt än när det gäller skönlitteratur. Skönlitteratur tas upp på ett mer seriöst sätt och undervisningen är mer genomarbetad.

Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av självskadebeteende hos tonåringar, om detta skiljer sig åt mellan könen och om samband kan uppvisas med självkänsla och mindfulness.128 elever i årskurs nio från tre skolor besvarade frågeformulären Deliberate Self-Harm Inventory, Rosenberg Self-Esteem Scale samt Mindful Attention Awareness Scale.Resultaten visade att 65,9 procent av deltagarna skadat sig själva vid åtminstone ett tillfälle, och 41,4 procent vid flera tillfällen. Det förekommer ingen signifikant skillnad mellan könen. Hos flickorna korrelerar självskadebeteende med låg självkänsla och låg grad av mindfulness. Pojkar som skadat sig själva många gånger uppvisar lägre grad av mindfulness än övriga pojkar. Resultaten indikerar att det troligtvis finns flera olika anledningar till att ungdomar skadar sig själva..

rePULSE är en ny träningsmetod för personer som har problem med att kontrollera sina impulser, inte bara aggression och ilska utan även nedstämdhet, social fobi, depression och missbruk med mera. Bakom rePULSE står Gunilla Dobrin. Det praktiska genomförandet av själva kursen följer de principer som finns i den kognitiva terapin där man arbetar med att hitta de negativa tankar som dyker upp och påverkar personen i fråga. Utgångspunkten för metoden är ART, Aggression Replacement Training, men till skillnad från ART som är en form av gruppterapi är rePULSE ett individuellt program. ARTs grundare Arnold P.

Att arbeta som sjuksköterska/distriktssköterska (SSK/DSK) innebär arbetsuppgifter som varierar mycket. Denna arbetsmiljö kan vara väldigt krävande och kan påverka SSK/DSK på ett negativt sätt vilket kan leda till fysisk och psykisk påverkan. Copingstrategier är hur personer hanterar krävande situationer, utan effektiva copingstrategier finns risk att personen drabbas av utbrändhet. Syftet med denna studie var att beskriva graden av skattad utbrändhet och vilka copingstrategier SSK/DSK använder sig av i sitt arbete inom hemsjukvården (HSV). Studien undersökte också om det fanns några skillnader gällande grad av utbrändhet och förekomst av copingstrategier beroende på vilket län SSK/DSK arbetade i samt om det fanns samband mellan copingstrategier och grad av utbrändhet hos SSK/DSK.

Denna studie intresserar sig för barn i förskolan och hur dessa kommunicerar och samspelar med varandra i samtalet kring sociala fenomen och syftar till att studera barns perspektiv på vardagliga sociala processer utifrån teorier om identitet, relationer och social interaktion. Begreppen identitetsformering, relationsarbete och barns perspektiv används som en röd tråd genom arbetet och är grundläggande för uppsatsens olika avsnitt. För att undersöka detta har parintervjuer med barn genomförts, med barn i ålder fyra till fem år. Hälften av dessa par har bestått av barn som leker mer frekvent med varandra och de resterande av barn som leker mindre frekvent med varandra. Under samtalen framkommer mönster som kan diskuteras i relation till teorier kring identitetsformering och relationsarbete samt hur barns barns sociala interaktion kan förstås, dels utifrån det barnen själva säger och dels utifrån sättet de säger det på.

Titel: Internkommunikationen i Primärvården ? en undersökning om de kommunikativa förutsättningarna för att lyckas implementera en ny varumärkesplattformFörfattare: Helena KryssmanHandledare: Monica Löfgren-NilssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin: HT 2012Antal sidor: 45 (ex. bilagor)Syfte: Att undersöka de kommunikativa förutsättningarna i organisationen för att lyckas implementera en ny varumärkesplattformMetod: Kvantitativ (enkätundersökning)Material: 715 enkätsvar från medarbetarna i Primärvården Västra GötalandsregionenHuvudresultat: Medarbetarna anser att de i hög grad får den information de behöver för att kunna genomföra sitt dagliga arbete. De föredrar muntlig information framför skriftlig och de känner högre tillit till den muntliga informationen. Några av informationskanalerna uppfyller inte sitt syfte och mål och några saknar viktig information.

Syftet var att undersöka pedagogerna vid lärarlett bildskapande i förskolan. Dels ville jag ta reda på vilken roll pedagogen ansåg sig ha när barn skapade bilder samt på vilket sätt och i vilken grad de styrde. För att få reda på detta besöktes tre förskolor där jag närvarade vid två bildaktiviteter per förskola. Dessa var en kommunal förskola, en friskola samt en Reggio Emilia förskola. Efter den observerade bildaktiviteten intervjuade jag den pedagog som lett bildpasset för att jag skulle få syn på den styrning som kan förekomma samt för att få höra pedagogernas tankar runt att styra barn.