Sök:

Sökresultat:

298 Uppsatser om Grönt kulturarv - Sida 8 av 20

PianolÀrares musikpedagogiska grundsyner inom kommunal musik- och kulturskola

Syftet med denna uppsats Àr att synliggöra och tolka musikpedagogiska grundsyner bland pianolÀrare inom svensk kommunal musik- och kulturskola.Arbetet tar sin utgÄngspunkt i lÀrarnas autonomi, den frihet de har att utforma undervisningen utifrÄn deras personliga vÀrderingar och Äsikter.Inom musik- och kulturskolan finns kommunpolitiskt uppsatta mÄlformuleringar. Meningarna i dessa dokument skiljer sig dock avsevÀrt frÄn varandra. JÀmför vi med grund- eller gymnasieskolan finns dÀr en helt annan grad av styrning. De nationella direktiven har en helt annan legitimitet och pÄverkan för den pedagogiska verksamheten. PÄ sÄ vis förstÄr vi att musik- och kulturskolans verksamhet i mÄngt och mycket blir ett resultat av den enskilda lÀrarens uppfattningar och ideal kring uppdraget som musiklÀrare.

Designprinciper för stadsförnyelse i industriarv

Sveriges industrimiljö har blivit ett kulturarv. I landet som en gÄng varit ett produktionsland med stora industrier som har sysselsatt mÄnga mÀnniskor finns idag mer eller mindre brukbara industrilandskap kvar som vittnar om den svenska industrialismen. Denna förÀndring har berott pÄ bland annat förÀndringar i samhÀllsstrukturen, den globaliserade ekonomin och rörliga arbetsmarknaden. I dagens Sverige Àr det industriella kulturarvet, och dess ofta monumentala tegelbyggnader, under omvÀrdering. FrÄn att ha varit en levande industri som stÀders ekonomi har vilat pÄ har fabriks- och verkstadslokaler periodvis stÄtt tomma eller fÄtt ny funktion i form av kulturverksamhet eller kontorslandskap.

Besökare och turister pÄ kyrkogÄrden : synliggör och bevara vÄrt svenska kulturarv

Varför ska man ha besökare och turister pÄ kyrkogÄrdarna? Denna frÄga vÀcker tankar hos mÄnga.Denna uppsats kommer att visa vad turism egentligen Àr och varför man bör frÀmja turism pÄ kyrkogÄrdar och begravningsplatser. Den kommer ocksÄ att visa hur ett antal kyrkogÄrdsförvaltningar ser pÄ besökande och Àven studier i vad besökarna sÀger om kyrkogÄrdsbesöken. Utöver detta har ett par sakkunniga inom nÀtverkande och marknadsföring intervjuats, om sina synpunkter pÄ hur kyrkogÄrdar och begravningsplatser ska visas upp för omvÀrlden. I den avslutande diskussionen beskrivs varför författaren anser att kyrkogÄrdarna bör frÀmja turister och besökare, samt hur författaren tycker att kyrkogÄrdarnas kulturarv ska föras vidare.KyrkogÄrden har haft mÄnga anvÀndningsomrÄden i historien.

ByggnadsminnesmÀrkning eller varför Àr det sÄ ont om Q?

This thesis deals with our heritage and the care of old buildings. In order to limit this vast area a specific attention has been brought upon the process of giving buildings a certain level of protection and after decision having it taken away, instead of giving a stronger protection level.Further limitation has been done through the choice of four buildings in Lund, within Lund University campus. These buildings all lost this certain level of protection. The participants in these kinds of cases have a level of power, what argumentation did they use?The methods being used are discourse analysis, phenomenology and the daily methods of the building care field..

Medeltid i samtid : Salvestaden en rekonstruktion i mellanlandet

The Middle Ages in contemporary time ? Salve City; a reconstruction in the Between Land is an essay dealing with the reconstruction of medieval Kalmar. The Salve City is a melting pot of such diverse fields as archaeology, pedagogies, reconstruction, historical tourism, regional development policy et cetera. Together, these parts form a space for research and mediation, business and pleasure, a place where commercialism and historical tourism can function alongside with history enthusiasts and entrepreneurs. Both pros and cons of the use of a reconstructed part of medieval Kalmar are debated..

Designprinciper för stadsförnyelse i industriarv

Sveriges industrimiljö har blivit ett kulturarv. I landet som en gÄng varit ett produktionsland med stora industrier som har sysselsatt mÄnga mÀnniskor finns idag mer eller mindre brukbara industrilandskap kvar som vittnar om den svenska industrialismen. Denna förÀndring har berott pÄ bland annat förÀndringar i samhÀllsstrukturen, den globaliserade ekonomin och rörliga arbetsmarknaden. I dagens Sverige Àr det industriella kulturarvet, och dess ofta monumentala tegelbyggnader, under omvÀrdering. FrÄn att ha varit en levande industri som stÀders ekonomi har vilat pÄ har fabriks- och verkstadslokaler periodvis stÄtt tomma eller fÄtt ny funktion i form av kulturverksamhet eller kontorslandskap.

Internationella besöksgrupper i Varanasi

Studien utgÄr frÄn fem idrottslÀrares uppfattningar om tvÄ begrepp, förtrogenhet och kulturarv, som Äterfinns i ett och samma mÄl i LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet (Lpo94). De tvÄ begreppen finns inte definierade i Lpo94 utan det Àr lÀrarens ansvar att tolka och realisera dessa begrepp i den konkreta undervisningen. Datainsamlingsmetoden baseras pÄ kvalitativa intervjuer dÀr idrottslÀrare besvarar frÄgor kring deras uppfattningar av begreppen och om mÄlet. Resultatet av studien visar att flertalet av informanterna inte Àr insatta i Lpo94s kunskapssyn men att de har en god uppfattning av vad kulturarvet har för betydelse för dem. Studiens diskussion berör konsekvenserna av den bristande begreppsuppfattningen och hur lÀroplanens uttryck och formuleringar pÄverkar idrottslÀraren..

Vad Àr Anime? : Svensk syn pÄ ett japanskt fenomen

Syftet med min uppsats Ă€r att försöka förmedla hur man ser pĂ„ anime, ett sĂ„ typiskt japanskt fenomen, hĂ€r i vĂ€st? Vidare sĂ„ har jag genom litteraturstudier försökt presentera för lĂ€saren vad anime Ă€r för nĂ„got. Detta görs genom en kort historisk presentation av anime för att sedan djupare visa strukturen i anime, karaktĂ€rer, innehĂ„ll och slutligen huruvida anime Ă„terspeglar nutida oro i det egna samhĂ€llet. Även en viss diskussion förs gĂ€llande anime och dess legitimitet som japanskt kulturarv. Mina informanter fĂ„r ocksĂ„ berĂ€tta hur dom tycker att anime sĂ€rskiljer sig frĂ„n övriga animationer, dĂ„ frĂ€mst frĂ„n vĂ€st samt hur den svenska marknaden och dess tittare stĂ€ller sig till anime..

Kulturarvsdigitalisering : Skiljer sig praktiken frÄn teorin?

The purpose of this bachelor thesis is to examine the similarities and differences between best practice literature regarding digitization and an existing cultural heritage digitization project. It also aims to determine whether this literature is of any help during an actual project of digitization. These results were achieved by examining literature regarding best practices in digitization and analyzing how well an actual project correlates to this advice. The information about the Digidaily project was obtained through two qualitative interviews as well as the project blog. The outcome of our research showed that although there are a great many similarities between theory and practice, the project in question was not helped by literature.

Den digitala ABM-katalogen : Bibliotekets roll och villkor i samarbetet mellan arkiv, bibliotek och museer

Syftet för detta arbete Àr att undersöka bibliotekets roll i det digitala ABM-samarbete som efterstrÀvas inom kulturpolitiken. Detta görs med hjÀlp av kodning och innehÄllsanalys av tvÄ politiska dokument, SOU 2009:15 Kraftsamling! Museisamverkan ger resultat ? Del 1 samtprop. 1998/99:114 Kulturarv ? kulturmiljöer och kulturföremÄl.

Visby vallgravar : del av ett rikt kulturarv eller bara en kuliss?

KulturmiljövÄrdens hantering av de gröna miljöerna har lÀnge varit bristfÀllig, vilket Visby vallgravar utgör exempel pÄ. Park­omrÄdet som strÀcker sig utmed ringmuren frÄn norr till söder ger idag ett till viss del naturprÀglat intryck trots att det under slutet av 1800-talet genomgick omfattande planteringar och dÀrmed i hög grad Àr medvetet gestaltat. Detta har medfört att kun­skapen om varför vallgravarna ser ut som de gör Àr otillrÀcklig. NÀr Visby togs upp pÄ UNESCO:s vÀrldsarvslista 1995 pekades vallgravarna ut som buffertzon. PÄ ett kontrasterande sÀtt har man frÄn kommunal sida pÄ senare Är utvecklat planer för exploa­tering bÄde i och nÀra inpÄ vallgravsomrÄdet.Undersökningen har syftat till att med Visby som exempel belysa hur gröna kulturmiljöer kan komma att tolkas pÄ olika sÀtt nÀr vi vÀljer att tillskriva dem sÀrskilda tidslager och dÀrmed bortse frÄn andra.

Forskningscirkeln och dess pÄverkan pÄ historieundervisning i en mÄngkulturell miljö

Under tvÄ terminer har vi medverkat i en forskningscirkel pÄ en grundskola som behandlat historieundervisning i en mÄngkulturell miljö. Forskningscirkeln startades i samband med att den aktuella skolan fick ett stort tillskott av elever med invandrarbakgrund. Det ena syftet med detta examensarbete Àr att synliggöra lÀrarnas syn pÄ rollfördelningen inom den aktuella forskningscirkeln. Den rollfördelning vi syftar pÄ Àr framförallt den mellan forskarna och lÀrarna, inte lÀrarna emellan. Det andra syftet Àr att se hur lÀrarna upplever att de pÄverkats av att medverka i forskningscirkeln, och dÄ med fokus pÄ historieundervisning i en mÄngkulturell miljö.

?Roll up! Roll up for The Magical Mystery Tour!? : om upplevelseindustrin i The Beatles Liverpool

During the 19th centaury Liverpool was an industrial city of great magnitude owing to the well-established communication and infrastructure in the area. During the 1950?s the industry decrease swiftly - and although Liverpool as a city gain interest as a result of the sensation of the Merseybeat and The Beatles - the reduction continued through the 70?s and during the 80?s the people of Liverpool suffered from great unemployment. Today Liverpool is a post-industrial city with a growing experience economy that mainly benefits from The Beatles tourism and the Merseybeat-era. The focus of these studies is the experience economy in Liverpool as a result of globalization and production in the late modernity.

Hundra Är av svenska valaffischer Ett kulturarv som rymmer dramatik, klasskamp, ideologiska motsÀttningar, propaganda, smutskastning, humor och en unik bildskatt

Titel Hundra Är av svenska valaffischer: Ett kulturarv som rymmer dramatik, klasskamp, ideologiska motsÀttningar, propaganda, smutskastning, humor och en unik bildskattFörfattare Tina HildebrandKurs Examinationsarbete i Medie- och ommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin Höstterminen 2013Handledare Nicklas HÄkanssonSidantal 44 inklusive bilagaSyfte Syftet med denna studie Àr att belysa förÀndringar i hur partierna har anvÀnt valaffischer för att locka vÀljare under det senaste seklet.Metod Kvantitativ innehÄllsanalysMaterial En databas med 1 410 svenska valaffischer frÄn Ären 1911-2010Huvudresultat Studien visar att andelen ideologiska budskap minskar och att andelen sakfrÄgor ökar över tid. De sakfrÄgeomrÄden som dominerar Àr arbetsmarknad och social vÀlfÀrd. Partierna Àr i huvudsak trogna sina ideologier, vÀnsterpartierna i nÄgot högre grad Àn höger- och mittenpartier.Tillsammans med sakfrÄgor anvÀnds logos, till ideologiska budskap anvÀnds pathos. Kombinationen sakfrÄga & logosargument anvÀnds frÀmst av vÀnsterpartier under Ären 1911-1985 sedan av mittenpartier, 1988-2010.Kombinationen ideologi & pathos anvÀnds mest av högerpartier (1911-1973), sedan av vÀnsterpartier (1976-2010). Layouten bestÄr i 24 procent av affischerna endast av text och det finns en ökande trend att anvÀnda textaffischer, 60 procent bestÄr av text & bild.

Mot en museologisk vÀrdeteori : Varför vi ger och varför vi samlar

The foundation for a museum is the collection. To collect, preserve and display is what constitutes a museum. But the process of deciding which objectÂŽs should be saved, and which objects should not, are based on values. It is also values that make people inclined to donate objects to museums. How and why we value a museum determine if and why we donate.Objects themselves could be said to have a biography just like people.

<- FöregÄende sida 8 NÀsta sida ->