Syftet med uppsatsen var att undersöka strategier vid, och påverkan av hot och/eller våld riktat mot behandlingsassistenter på boenden utan krav på drogfrihet inom Social resursförvaltning. Vi ville ta reda på hur hot och våld påverkar behandlingsassistenter professionellt och privat, vilka strategier de utarbetat samt vilket stöd och hjälp de får från kollegor, ledning och externa parter.Studien har genomförts med en kvalitativ metod. Insamlandet av empiriskt material har utförts med hjälp av åtta semistrukturerade intervjuer med behandlingsassistenter. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av meningskoncentrering med ett hermeneutiskt helhetsperspektiv.Resultaten visar att behandlingsassistenterna upplever en förhöjd stressnivå, något som också följer med vissa av dem utanför arbetet. De har normaliserat mindre hot och våldsincidenter och anser att det är en del av arbetet.

Allt sedan datorer började användas som en resurs i företag har mindre företag sett de höga kostnaderna dessa fört med sig. I slutet av 1990-talet skapas en modell som möjliggör att hyra program från en Application Service Provider, ASP. Med ASP-modellen följer ett flertal förväntningar och fördelar om vad modellen kan tillföra i framförallt mindre företag. De ska till exempel till lägre kostnader få tillgång till program som kan öka deras konkurrensförmåga. Denna rapports fråga är om modellen lever upp till dessa förväntningar hos kunderna.Vid intervjuer som genomfördes med fem olika företag framkom bland annat att ASP-modellen kan möjliggöra ett minskat behov av egen IT-personal och att internt kunna ge användarsupport.

Research now shows that the Individual Educational Programs (IEP) are dominated by individual- oriented actions. This despite the fact that the school`s policy documents advocate that IEP should be viewed in context of the school`s activities. Support must be seen from a holistic perspective and the student`s difficulties will be related to the whole school environment. In an attempt to understand why the individual- oriented actions are still there, I have studied how specific IEP are formulated, and how it relates to the school`s policy documents.In the study, I used discourse theory as a method. By examining the I E P in educational activity, I wanted to find the meaning with which the concept of individual, group and organizational level were filled.The results show that the IEP in comparison with the policy documents mainly differ on the definition of group and organizational level.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka rollen som hjälpfröken i förskolan utifrån pedagogers perspektiv. Litteratur och forskning visar att detta är en roll som flickor i förskolan ofta får på medveten eller omedveten uppmaning från pedagogerna omkring dem. För att synliggöra rollen ur ett helhetsperspektiv är det viktigt att se till det sociala livet på förskolan för alla barn. Det vill säga, barnens interaktioner med andra barn och vuxna på förskolan. Hur de talar till och med varandra samt hur de agerar gentemot varandra.

I Sverige lider uppskattningsvis cirka 200 000 individer av hjärtsvikt. Det är av betydelse att förstå hjärtsvikt ur ett helhetsperspektiv eftersom sjukdomen påverkar individen på många olika sätt. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur patienter med hjärtsvikt upplever sitt dagliga liv. Fokus lades också på hur sjuksköterskan utförde omvårdnadsåtgärder utifrån dessa upplevelser. Forskningsprocessen inspirerades av Goodmans sju olika steg.

Alla evenemang medför vissa planerade effekter. Många effekter som uppstår i värdsamhället är dock oplanerade och ibland även oönskade. Exempel på sådana effekter kan vara kulturella, sociala och fysiska eller miljömässiga förändringar. Evenemanget och dess omvärld påverkar varandra ömsesidigt. Det gäller för evenemangsarrangörer att vara medvetna om detta förhållande, att identifiera möjliga negativa effekter av evenemanget och kunna se dess möjligheter.

Syftet med denna studie är att undersöka sista terminens sjuksköterskestudenters syn på omvårdnad och känslan av beredskap inför att utöva omvårdnad som legitimerad sjuksköterska. Analysmetoden som valdes var en innehållsanalytisk ansats enligt Graneheim och Lundman (2003). Datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade intervjuer avseende elva sjuksköterskestudenter på en sjuksköterskeutbildning i södra Sverige. Sex kategorier framkom: Studenternas definition av omvårdnad, omvårdnad i praktiken, omvårdnad i utbildningen, omvårdnad kontra medicinsk vetenskap, tidigare erfarenheter ger omvårdnads färdigheter och beredskap inför sjuksköterskerollen. Resultatet visade att sjuksköterskestudenterna ansåg omvårdnad som ett svårt begrepp att förklara.

Syftet med studien var att undersöka ledares upplevelse efter ett ledarutvecklingsprogram och om den eventuellt bidragit till värden för att underlätta en större organisationsförändring inom offentlig sektor samt om utbildningen kan rekommenderas till nya ledare. Utbildningens avsikt var att stärka ledarnas roller och vara ett stöd i den nya organisationens uppsatta mål. Två grupper (deltagit, ej deltagit i utbildningen) av kvinnliga enhetschefer inom omsorgsförvaltningen deltog i undersökningen vars data kvalitativt analyserades. Resultatet visade att utbildningen bidragit med större förståelse för kommunens helhetsperspektiv och komplexitet vad gäller ekonomiska resurser och solidaritet över förvaltningsgränser då ledare från olika förvaltningar deltagit. Vidare att kommunikationen med andra ledare och utbyte av erfarenheter och kunskaper bidragit till stöd, kunskap och bildande av kontaktnät vilka varit värdefulla för ledarskapets roll och kommunen som helhet.

I Förskollärarprofessionen ur ett förskollärar- och föräldraperspektiv författad av Jenny Wernberg och Therese Persson, studeras förskollärares och föräldrars syn på och uppfattningar om förskollärarens profession samt likheter och skillnader mellan dem. Vi har även studerat hur läroplanens införande har påverkat förskollärarnas professionalisering. Våra teoretiska utgångspunkter är begrepp som profession, professionalism och professionalisering. Kvalitativa intervjuer och enkäter har legat till grund för denna studie. Förskollärarna har ett helhetsperspektiv och pratar om sin profession och professionalisering på gruppnivå. De fokuserar mycket på läroplanen och vikten av att synliggöra verksamheten för föräldrar.

Den här uppsatsen tar upp innehållsstrukturens betydelse för översättningen av några inledande kapitel av Fernando Savaters bok Las preguntas de la vida. Uppsatsen inleds med en textanalys som följer analysmodellen i Hellspong & Ledin (1997). Därefter följer uppsatsens huvuddel som består dels av en genomgång av textens hierarkiskt ordnade innehåll och dels av exempel på hur denna innehållsstruktur har påverkat översättningen av de enskilda styckena. Sist finns en sammanfattning och kommentar. Syftet med uppsatsen är att visa hur man som översättare måste läsa sin text med ett slags fågelperspektiv för att översätta varje enskilt stycke rätt.

För att upprätthålla nötköttsproduktionen i Sverige, då mjölkkoantalet historiskt sett har minskat, har mjölkraskalvarna över tiden ökat i slaktvikt och fler kalvar föds idag istället av dikor i självrekryterande köttproduktion. Lantbrukare som har betande djur på naturbetesmarker kan söka ekonomiska stöd som finns för att främja hävd av naturbetesmark. Betesbaserad köttproduktion är viktig då den använder markresurser som inte kan användas till annan produktion samt att den gör stor nytta för bevarandet av den biologiska mångfalden. I denna litteraturstudie definieras vad naturbetesmark är, dess näringsinnehåll, samt diverse fördelar och nackdelar med att ha nötköttsproduktion på naturbetesmark. Fokus ligger på nötkreaturens tillväxt och olika faktorer som påverkar den.

BakgrundForskningen kring kvinnors historia började ta form under 1970-talet. Det forskningen visar är att det finns två inriktningar i genusforskningen, antingen kvinnohistoria bredvid manshistoria eller att man flätar ihop kvinnornas i männens historia. I de läromedel som finns på skolorna idag omnämns främst drottningar och religiösa kvinnor.SyfteSyftet med studien är att undersöka om lärare synliggör de båda könen. Frågeställningarna är vilka som står i fokus i historieundervisningen och hur lärarna gör för att skapa ett helhetsperspektiv i undervisningen.MetodVi har använt intervju som metod, och har intervjuat fem lärare på fyra olika skolor, inom samma kommun.ResultatVårt resultat visar att lärarna fortfarande har fokus på kungar och krig i undervisningen men har med ett genusperspektiv i sin undervisning genom att undervisa kring folkets historia istället för enbart makthavare. Resultatet visar också att lärarna har för lite kunskaper kring genusperspektiv kopplat till historieundervisning.

Syftet med vår studie var att undersöka hur organisationen ser ut kring elever med diagnosen dyslexi. Vi har gjort en kvalitativ undersökning som grundat sig på intervjuer och dokumentanalyser. Studien är baserad på sju halvstrukturerade intervjuer och analys av 36 åtgärdsprogram. Vårt antagande som vi även tycker framgår ur Skolinspektionens rapport (Skolinspektionen, 2011:8) var att många skolor saknar ett helhetsperspektiv i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Våra förutfattade meningar var även att åtgärdsprogram för elever med diagnosen dyslexi inte används som ett pedagogiskt instrument i den utsträckning vi önskar.

Studien har haft som syfte att genom exempel belysa hur skola respektive socialtjänst arbetar med ungdomar med avvikande beteende. För att därigenom undersöka om- och hur samverkan myndigheterna emellan kan förbättra möjligheterna för psykosocial behandling av dessa ungdomar. Studien har en hermeneutisk ansats och har utgått ifrån den kvalitativa forskningstraditionen. Insamlandet av empirin har skett igenom intervjuer i en mindre- respektive en medelstor kommun. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med två representanter ifrån varje myndighet, dessa intervjuer har sedan tolkats med en kvalitativ innehållsanalys.

Denna uppsats avser att undersöka om granskningen och utvärderingen av Handelsbankens riskhantering har blivit mer tillförlitlig sedan införandet av Basel II. Basel II är ett nytt regelverk för bankers kapitalkrav som syftar till att reglera bankers risker och öka stabiliteten i det finansiella systemet. För att skapa förståelse för problemet presenteras bakgrundsinformation kring Basel II-regelverket.  För att vidare utreda problemet inhämtas och presenteras information från Handelsbanken internrevision, den utvärderande tillsynsmyndigheten Finansinspektionen samt den externa revisionsbyrån Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Resultaten av undersökningen visar på en högre tillförlitlighet på grund av ökad kompetens inom Handelsbankens internrevision. Även tillkomsten av offentlig rapportering samt Finansinspektionens ökade roll som utvärderande tillsynsmyndighet tyder på en högre tillförlitlighet.