Sökresultat:
3848 Uppsatser om Gröna projekt - Sida 5 av 257
Implementering av samverkan. FrÄn projekt till löpande verksamhet
Denna fallstudie utreder hur ett företag expanderar via ett innovativt projekt. Genom observationer, intervjuer och ÄterberÀttelser har studien en etnografisk ansats för att skapa en bild av hur ett sÄdant projekt kan gÄ till och hur dess olika processer ser ut. Syftet med studien Àr att utifrÄn begreppen: innovation, projekt, projektledning och kunskapsöverföring analysera hur företaget Josephssons genomfört lanseringen av Josephssons Webshop och pÄ vilket sÀtt det pÄgÄende innovativa projektet e?handel genomförs. Författarna har genom en litterÀr fördjupning av de olika begreppen skaffat sig en teoretisk referensram som sedan anvÀnts för att analysera det empiriska materialet.
Konceptuella modellers roll i agila utvecklingsprojekt
Konceptuella modeller Àr vanligt förekommande i plandriven utveckling men Äsikterna om vad konceptuell modellering Àr och bör anvÀndas till Àr vitt skilda. Agil systemutveckling har vÀxt fram som en motreaktion pÄ den plandrivna systemutvecklingen och forskning har visat att mÄnga traditionella verktyg som förknippas med plandriven utveckling förkastas i detta relativt nya sÀtt att arbeta. Syftet med denna studie Àr att belysa hur yrkesverksamma inom agila projekt ser pÄ konceptuell modellering i relation till det agila manifestet. Detta har Ästadkommits genom intervjuer med flera utövare av agila projektmetoder. Studien visar att det agila manifestet har lÄg grad av förankring hos utövarna av agila metoder och att endast vissa av principerna efterlevs.
Urvalskriterier för projektledare och projektgrupp
FrÄn att endast finnas inom enstaka branscher, till att sprida sig brett över branschregistret har ordet projekt fÄtt en vidare betydelse. Begreppet projekt anvÀnds idag flitigt inom IT-branschen. I och med att projektarbete har blivit vanligare, har nya frÄgor och funderingar kommit upp kring teambuilding.I rapporten tar jag tar upp de kriterier som stÀlls, bÄde pÄ projektledare och de medlemmar som ingÄr i projektgruppen, samt vilka egenskaper en projektledare bör besitta för att skapa en bra miljö i ett projekt. Vidare i min genomförandedel gör jag en jÀmförelse hos litteraturen för att avgöra skillnader och likheter i Äsikter och synsÀtt.I min studie har jag funnit att litteraturen till stor del Àr överrens om de kriterier som stÀlls upp pÄ projektledare och projektmedlemmar. DÀremot finns det vissa skillnader i litteraturen om projektledarens arbetsuppgifter och ansvarsomrÄden..
Projektprioritering för smÄ IT-företag : LÀmpliga metoder för denna bransch
I dagens industrisamhÀlle anses projekt vara den arbetsform som lÀmpar sig bÀst förutvecklingsarbete. Det flesta företag stÄr inför stora beslut som kan hjÀlpa eller stjÀlpadem. Det Àr dÄ viktigt att organisationerna har en lÀmplig metod för beslutsfattaren attfölja nÀr det gÀller att vÀlja vilka projekt som skall genomföras. Denna studie strÀvar efter att ge smÄföretagarna en ny insyn pÄ hur projekt-prioriteringkan ske effektivare och med mindre risktagande för att hjÀlpa företagen nÄ engynnsammare tillvÀxt. Studien Àr riktad till smÄföretagare inom IT-branschen dÄ det under en förstudieframkommit att de arbetar enligt gamla modeller.
Tid- och resursplanering ? En utvÀrdering av verktyg för projektplanering.
Den projektbaserade arbetsformen blir allt mer vanligt förekommande inom alla nivÄer i samhÀllet. Projekt krÀver planering, bland annat tid- och resursplanering. Tid Àr en av de viktigaste bestÄndsdelarna i projekt, och tidsaspekten Àr av avgörande betydelse om projektet kommer att lyckas i sin helhet. Resurser Àr en annan viktig bestÄndsdel som ocksÄ har en avgörande betydelse om projekt kommer att nÄ mÄlen. Samtidigt som projektet som arbetssÀtt tilltar, tenderar projekten att vÀxa i storlek.
Fem projekt och deras processer
Fem projekt och deras processerProjekten Àr ett urval av vad jag ritat under 15 Är som praktiserande arkitekt. Avsikten Àr att belysa en del frÄgestÀllningar: Vad har varit de styrande faktorerna? Vad och vilka styr? Vilka var projektens bÀrande idéer?Projekt:- Ungdomens hus i Rinkeby. Nybyggnad.- SödertÀlje tingshus. Om-och tillbyggnad.- Radhus i Kv Kippinge, Hjulsta.
Kommunikation och ledarskap i ett internationellt projekt
Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt.För att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt har vi anvÀnt en kvalitativ undersökningsmetod. Vi har Àven anvÀnt oss den hermeneutiska tolkningen för att kunna belysa och jÀmföra vÄra respondenters syn pÄ kommunikation och ledarskap. VÄr studie har visat att nationell kultur har en stor pÄverkan pÄ bÄde kommunikation och ledarskap i ett internationellt projekt som kÀnnetecknas av komplexitet och risker för missförstÄelse. Detta beror pÄ att de personliga vÀrderingarna skiljer sig Ät mellan olika nationella kulturer. SprÄkbarriÀr, olika arbetssÀtt och arbetsmetoder, i det flesta fall Àr det kulturella skillnader som medför svÄrigheter i under projektets gÄng.
Att arbeta Àmnesövergripande - ett försök att utveckla det egna arbetslaget
BakgrundEtt mÄl för mitt arbetslag har sedan starten 2001 varit att arbeta i Àmnesövergripande projekt.Jag upplever dock att samarbetet mellan Àmnena inte har prioriteras.SyfteSyftet med min aktion var dÀrför att försöka stÀrka samarbetet mellan Àmnena. MinfrÄgestÀllning var hur arbetslaget kan arbeta tillsammans för att underlÀtta Àmnesövergripandeprojekt.MetodAktionsforskning syftar till att Ästadkomma en förÀndring av en verksamhet och skapa insiktoch kunskap om hur denna förÀndring gÄr till. För att genomföra föreliggandeutvecklingsarbete har jag anvÀnt mig av aktionsforskningens metoder. Jag har initierat enhandling i arbetslaget, följt processen och reflekterat över den pÄ ett systematiskt sÀtt genomobservationer, loggboksskrivande och gruppintervjuer. Aktionen genomfördes lÀsÄret 2006-2007..
Kunskapsspridning mellan projekt ? en fallstudie om utvÀrdering och överförande av kunskap i en projektorganisation
Att arbeta i projekt Àr en allt vanligare arbetsform som tillskrivs vara mer effektiv Àn den traditionella. Trots detta har projektorganisationer svÄrt att dra lÀrdomar av tidigare misstag, dÀrför riskeras de att Äterupprepas i andra projekt. Det finns pÄtagliga brister i inhÀmtningen av kunskap frÄn tidigare projekt, men ocksÄ i lagrandet av dessa erfarenheter. UtvÀrdering Àr ett verktyg som syftar till att reflektera och samla in erfarenheter och kunskaper som genererats i ett projekt. Det Àr ocksÄ en förutsÀttning för att de ska kunna vidareförmedlas.
Projektstyrningsmodeller: Effektiva hjÀlpmedel eller dÀmpande regelverk?
Denna artikel handlar om projektorganisering med projektstyrningsmodeller. Dessa modeller presenteras inte sÀllan som ett universalverktyg för projekt men finns det risk att dessa kan skapa lÄsningar i den kreativa processen? För att tydliggöra teorin och de aspekter som bör beaktas vid ett projekt har effektiviteten delats upp i tvÄ begrepp projektledningseffektivitet, vilket innefattar bland annat mÄtt sÄsom tid, kostnad och kvalité, samt projekteffektiviteten, vilket innefattar huruvida resultatet av projektet Àr anvÀndbart och meningsfullt. Genom denna uppdelning och med hjÀlp av en egen teoretisk referensram söker författarna skapa ett mer övergripande synsÀtt för att analysera ett projekts nytta i alla dimensioner. Artikeln inkluderar en undersökning som visar huruvida referensramen stÀmmer överens med det praktiska arbetet i ett projekt med projektstyrningsmodeller.
Hur arbetar livs/arbetscoacher
PÄ grund av vÄrt stora och gemensamma intresse för konstÄkning valde vi att sÀtta upp en isshow i samarbete med Lunds konstÄkningsklubb. Rapporten behandlar hur det Àr att försöka leda ett projekt i en ideell förening samt tar upp vikten av kommunikation och ledarskap för att ett projekt ska lyckas. Den tar upp problem som uppstÄtt under projektets gÄng och hurdana lösningar vi funnit till dessa problem. Vi har ocksÄ undersökt hur man ljussÀtter en isyta och hur man gÄr tillvÀga nÀr förestÀllningen som ska ljussÀttas inte stÄr fÀrdig förrÀn dagen före premiÀr..
Key Success Factors i projekt inom Entertainment, En fallstudie av HippHipp! [paw rihk-titt]
Syftet Àr att beskriva ett projekt inom Entertainment och identifiera dess Key Success Factors. En fallstudie gjordes av privatteaterproduktionen HippHipp! [paw rihk-titt] som gavs i Lund 2003-2004. I en induktiv studie genomfördes nio stycken intervjuer som resulterade i ett empiriskt material. Detta material analyserades och relaterades till teorier om projektledning (Briner m fl), adhocrati (Mintzberg), Key Success Factors (Grant) och Experience Economy (Pine & Gilmore). Studien beskriver ett framgÄngsrikt projekt inom Entertainment och förklarar framgÄngen med projektet genom att presentera sex stycken Key Success Factors.
Granskning av GC-banor i Haparanda stad
Denna rapport beskriver mitt projekt som jag utfört under min VFU-period pÄ Haparanda Stad. Under min tid pÄ Haparanda stad fick jag i uppgift att utföra ett eget projekt. Jag fick Àven vara med och se hur mÄnga andra pÄgÄende projekt fungerar och ser ut. Som projekt valde jag att inventera och granska Haparanda stads gÄng och cykelbanor som ingÄr i stadsnÀtet. Till hjÀlp och rÄd under mitt projekt hade jag mina handledare Göran Wigren, Sofia Rosendahl, Kalle Kyösti och Robert Ekholm.
En jÀmförelse mot SchlumbergerSemas projektmodell Promise
Huvudsyftet med detta examensarbete var att jÀmföra SchlumbergerSemas projektmodell PROMISE (Project Management in Sema) mot ett mindre antal projektmodeller och som en orienterande del till jÀmförelsen skapa en utvÀrderingsmetod för PROMISE projekt. UtvÀrderingsmetoden ges inte nÄgon större del i detta examensarbete, förutom den skapade checklistan som utformades efter den inledande litteraturstudien. Den största delen i detta arbete bestÄr av den jÀmförelse som gjordes mot PROMISE. De projektmodeller som jÀmfördes mot PROMISE var PPS (Praktisk Projekt Styrning) som Àr TietoEnators projektmodell samt PQM (Project Quality Management) som Àr Svenska Projektfabrikens projektmodell. JÀmförelsen utfördes övergripande pÄ omrÄdena processorientering, fas, dokumentation och organisation.
Att tillÀmpa Äterkommande mÀtning av kundnöjdhet i IT-projekt : En vidareutvecklad modell baserad pÄ modellerna American Customer Satisfaction Index (ACSI) och SERVQUAL
I dagens samhÀlle Àr det allt viktigare för företag att behÄlla sina existerande kunder dÄ konkurrensen blir allt hÄrdare. Detta medför att företag försöker vidta ÄtgÀrder för att vÄrda relationer med sina kunder. Detta problem Àr Àven högst relevant inom IT-branschen. Inom IT-branschen Àr det vanligt att arbeta agilt i IT-projekt. VÄr samarbetspartner har sett ett ökat behov av att mÀta servicekvalitet pÄ ett Äterkommande sÀtt inom IT-projekt, detta för att mÀta relevanta variabler som strÀcker sig utanför kravspecifikationen.