Mjuka värden är de bakomliggande faktorer som påverkar kundflödet i en galleria och kan göra den framgångsrik. Detta ska stimulera hyresgästernas betalningsvilja, vilket i sin tur ger möjlighet för ökat driftnetto hos fastighetsägare och ett högre fastighetsvärde. De mjuka värden som vi valt att fokusera på är gallerians image, hyresgästmixen, service, upplevelser och miljöfaktorer. Arbetets syfte är att klargöra skillnader i förvaltningen mellan Singapore och Stockholm med fokus på de mjuka värdena. Resultat har tagits fram på plats i Singapore och i Stockholm, där intervjuer med expertis inom området och besök av elva gallerior gjordes.En skillnad mellan dessa områden är att det finns fler gallerior i Singapore än i Stockholm, vilket leder till en ökad konkurrens.

BAKGRUNDEN OCH PROBLEMDISKUSSION: Design som företeelse har fått alltstörre betydelse för näringslivet och samhället i helhet. Allt fler företag inser designenspositiva inverkan på verksamheten och väljer att arbeta medvetet med det. I samband med attbyggnader ökar kraven på designens funktion, räcker estetiken inte längre, designen måsteprestera mer och visa att den är praktisk och effektiv att tillföra i en byggnad. Designassocieras ofta med stora kostnader men vilka positiva värdeeffekter skapar designen igengäld?SYFTE: Syftet med denna uppsats är att beskriva de värden design kan framkalla i enbyggnad, samt att försöka förklara sambandet mellan betraktaren och vilka värden den villframhäva i design.

Bakgrund:SvenskaKyrkan är en av de största ägarna av offentliga lokaler i Sverige varav mångaav dessa är kulturhistoriskt värdefulla kyrkor. Lagen (SFS 1988:950) omkulturminnen begränsar möjligheterna för vilka ingrepp som får göras i en kyrkavilket innebär att det uppstår svårigheter vid energieffektivisering. Då enkyrka vanligtvis används sporadiskt är potentialen att spara energi hög. Dockresulterar den sporadiska användningen i att det kan vara svårt att värdera enenergibesparing, då energiförbrukningen är beroende av användningen. För att eninvesteringskalkyl av en energieffektiviseringsåtgärd ska ge ett mer korrektresultat kommer i denna studie en beräkningsmodell tas fram där hänsyn tas tillkyrkans användning.Syfte:Syftet med denna uppsats är att analysera en metod för energieffektiviseringmed hänsyn till hur ekonomistyrning av en byggnad kan ske.Avgränsningar:Denna studie inriktas på ett styr- och reglersystem, ROWS Webbkontroll, som metodför energieffektivisering.

Norrbottens Läns Landsting (NLL) har årligen höga energikostnader fördelat på ett stort fastighetsbestånd. För att undersöka om energikostnaderna kan sänkas bör energiutredningar utföras. Genom att utföra en energiutredning på en fastighet uppdagas om möjlighet till energibesparingar finns och vilka åtgärder som kan utföras. I samråd med Dan Sundén fastighetsförvaltare på NLL, Division Service Fastigheter, begränsades denna energiutredning till att omfatta Björkskatans och Hertsöns vårdcentraler. Syftet med examensarbetet var att utreda vilka möjliga energibesparingsåtgärder NLL kan genomföra på Björkskatans och Hertsöns vårdcentraler.

I detta examensarbete har a?tga?rder i ett energieffektiviseringsarbete av typen EPC analyserats. Umea? kommuns fastighetsavdelning startade sitt EPC-projekt 2008 syftet att energieffektivisera mer a?n 130 byggnader. Detta projekt sades da? vara det sto?rsta av sitt slag i Sverige.

I dagens samhälle projekteras alltmer komplicerade byggnader, samtidigt som projekteringen av den enskilda byggnaden skall ske i en allt snabbare takt. Detta har onekligen bidragit till att det blivit allt vanligare med datoriserade hållfasthetsberäkningar, som ofta baseras på finita elementmetoden istället för de klassiska handberäkningmetoderna. Frågan som många då ställer sig är huruvida resultaten skiljer sig åt mellan de olika beräkningsmetoderna, och i så fall på vilket sätt? För att kunna besvara denna fråga har detta arbete inletts med en genomgång av de klassiska handberäkningsmetoderna, vilka bygger på gränslastteori. De viktigaste egenskaperna för varje metod har redovisats och förklaras.

Idén om att kunna utnyttja ett växthus till att skapa ett lokalt mikroklimat kring en byggnad är inte ny, redan 1976 byggdes en sådan villa ute i Saltsjöbaden utanför Stockholm. Där byggdes ett hus inuti ett växthus, och det finns även andra exempel från Sverige och utlandet. Det är däremot ingen vidare utbredd byggnadslösning utan det är endast ett fåtal byggnader som är byggda enligt den principen. Tanken är att glasbyggnaden som omsluter den inre byggnaden ska ge varmare temperaturer runt huset och därmed minska byggnadens värmebehov. I detta examensarbete har en byggnad innesluten i en glasbyggnad simulerats i simuleringsprogrammet IDA ICE 4.21. Modellen ska gestalta principen och är inte baserad på en existerande byggnad.

I detta examensarbete har Alne församlingshem i Örnsköldsviks kommun varit den centrala delen. För att företaget Tecnicon, som projekterat byggnaden, ska få ett kvitto på vad som blev bra och vad som blev mindre bra från projektering, så jämförs energiprestandan mellan projekterad och uppföljd. Utöver detta undersöktes det om byggnaden blev ett lågenergihus samt ur en miljömässig, energimässig och ur ett ekonomiskt perspektiv jämfördes Alne församlingshems klimatskal med ett klimatskal som uppfyller energiprestanda kraven som BBR ställer.För att genomföra detta gjordes en energideklaration över byggnadens energianvändning och som jämfördes med det projekterade resultatet. Värden för energiberäkningarna har avlästs på el- och vattenmätare, hämtats från elbolaget, i tekniska datablad, schablonvärden samt antagna värden. Som hjälp vid energiberäkningarna användes ett Excel-dokument där energiprestandan beräknades.

Deformationsövervakning har en betydande roll i samhället idag. Genom att studera och förutse deformationer har problemen kring konstruktion av dammar, broar och tunnlar kunnat hållas nere. Utan en fungerande deformationsövervakning kan såväl industrier som människor påverkas negativt. Deformationer i gruvor kan leda till stopp i produktionen medan deformationer i byggnader utgör en risk för människans säkerhet. För att förhindra dessa följder är det viktigt att analysera och övervaka deformationer med lämpligast mätningsmetod.

Mindre samhällen som är starkt präglade av enskilda industrier är till stor del beroende av de arbetstillfällen industrin ger. Då svängningar i konjunkturen gör att dessa arbetstillfällen varierar, varierar även samhällets efterfrågan och struktur.För att försöka skapa en robustare samhällsstruktur trots konjunktursvängningarna och minska samhällens påverkan av en stark industri har ett antal riktlinjer tagits fram. Dessa inbegriper vikten av alternativa näringar och arbetsplatser för att minska beroendet av den enskilda industrin. Det tydliggörs att ett samhälles identitet och attraktivitet är mycket viktiga i konjunkturkänsliga samhällen och detta kan främja en arbetspendling istället för flytt, då platsen för arbete varierar. Goda kommunikationer så som vägar och järnvägar är viktiga för att arbetspendlingen och därmed även regionförstoring ska kunna ske.

Den första provisoriska strandskyddslagstiftningen infördes i Sverige 1950, även om man tidigare hade skydd för vissa naturområden för att säkra allmänhetens tillgång. De första lagarna som gav stränderna ett skydd skulle fungera i samspel med allemansrätten som då lyftes fram och fick en ny betydelse i samhället. Den provisoriska strandskyddslagstiftningen ersattes av en permanent några år senare, och har därefter har kompletterats och förändrats. Den största förändringen skedde 1975, då strandskyddet blev generellt och därmed obligatoriskt. Strandskyddslagstiftningen gäller vid alla kuster, sjöar och vattendrag och innebär att inga byggnader, anläggningar eller verksamheter får uppföras inom 100 meter från strandlinjen, både i havet och på land.

Historiska stadsbyggnadsstrategier med fokus på hållbarhet eller grönska utgör utgångspunkten för framtagandet av en ny stadsbyggnadsstrategi som ska vara hållbar ur alla aspekter; både ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. I kandidatuppsatsen undersöks möjligheterna att fortsätta förtäta staden och samtidigt behålla stadens parker och grönska. Stadsbyggnadsstrategin är döpt till Stad-i-park och är en utopisk vision som syftar till att förändra vårt sätt att leva och vilken funktion en stad ska fylla för att nå en hållbar utveckling. Detta uppnås i teorin genom att ersätta transporterna inom staden med framförallt spårbunden trafik, öka mötesplatserna i staden genom att föra in mer grönska och torg samt att förtäta staden då byggnader som tillhör dagens trafiksystem inte längre behövs. Förändringar i infrastrukturen ska inte påverka rörligheten utan staden ska även i fortsättningen vara tillgänglighetsanpassad vilket bl.a.

Detta examensarbete på 15 hp. har haft målet att kunna hitta en guide för planering av fönster för byggnader som ska certifieras med Miljöbyggnad. I certifieringsprocessen ingår beräkning av solvärmelasten, vilket ger en siffra på hur mycket solvärme som strålar in i byggnaden, som sedan kan behövas ventileras eller kylas bort under sommarhalvåret. I processen beräknas även dagsljusfaktorn, vilket ger en siffra på hur mycket dagsljus kommer in i byggnaden. Då dessa två aspekter påverkar negativt på varandra har olika tester gjorts med hjälp av olika datasimuleringar för att finna vilken fönsterarea skulle kunna vara lämplig för att få ett bra betyg i Miljöbyggnad.

Vellinge är både centralorten i Vellinge kommun och en bostadsförort till Malmö. Orten består till stor del av villabebyggelse. Vellinges expansion kan härledas till två viktiga händelser där den första var järnvägen drogs in till Vellinge. Järnvägen skapade nya förutsättningar för industrier, handel och framförallt nya kommunikationer. Den andra händelsen var bilens starka intåg under 50-talet.

I detta examensarbete har Alne församlingshem i Örnsköldsviks kommun varit den centrala delen. För att företaget Tecnicon, som projekterat byggnaden, ska få ett kvitto på vad som blev bra och vad som blev mindre bra från projektering, så jämförs energiprestandan mellan projekterad och uppföljd. Utöver detta undersöktes det om byggnaden blev ett lågenergihus samt ur en miljömässig, energimässig och ur ett ekonomiskt perspektiv jämfördes Alne församlingshems klimatskal med ett klimatskal som uppfyller energiprestanda kraven som BBR ställer.För att genomföra detta gjordes en energideklaration över byggnadens energianvändning och som jämfördes med det projekterade resultatet. Värden för energiberäkningarna har avlästs på el- och vattenmätare, hämtats från elbolaget, i tekniska datablad, schablonvärden samt antagna värden. Som hjälp vid energiberäkningarna användes ett Excel-dokument där energiprestandan beräknades.