Det finns ett stadsbyggnadsideal kring den hållbara staden som har vuxit sig allt starkare, där förtätning är en strategi för att uppnå hållbarhet. Men vid förtätning uppstår det en konflikt mellan grönstruktur och bebyggelse, då det finns motsättningar mellan vilka ytor som ska exploateras och vilka som ska behållas eller utvecklas för rekreation och grönska, och denna motsättning ?tätt? kontra ?grönt? är en fråga som har karaktäriserat dagens stadsplanering. Men med en framtid som enligt statistik tydligt går mot en förtätning måste grönskans värden tas tillvara i denna utveckling, och grönskan måste få ta plats i nya sammanhang. En strategi för att integrera grönska i täta stadsmiljöer är att anlägga fickparker, små parker med fokus på kvalitet istället för kvantitet.

This is a master thesis on how to develop the central area of Norra Fäladen, a suburban housing area in the town of Lund, Sweden. The area is discussed on the basis of literature studies, analysis, and place descriptions, which leads on to a proposal. The starting point for the proposal is to create a more lively local centre and to make the area pleasanter for the visitor. A large part of the thesis is devoted to giving a background about local centres and to describe and analyse the area. Fäladstorget has an important role as a central place for supply and services and as a local meeting place for the inhabitants of Norra Fäladen.

Text-till-talsystem blir allt vanligare i vardagen, och det forskas även en hel del på utvecklingen av tal-till-talöversättningssystem. Många företag använder sig i allt större utsträckning av telefontjänster där automatiska system med syntetiskt tal och taligenkänning ersätter människor. För att vi som konsumenter ska känna att det är bekvämt att nyttja dessa tjänster och förstå budskapen är det viktigt att dessa syntetiska röster låter så naturliga som möjligt. Det som gör en röst naturlig är dess prosodi, dvs.dess ickesegmentella aspekter såsom röstens intonation, intensitet och tempo, för att nämna några. Prosodin har inte endast lingvistiska funktioner utan den signalerar även känslor och attityder hos talaren.

Syfte: Det förutspås en framtida brist på ingenjörer i Sverige och därmed kan en ökadkonkurrens om denna målgrupp förväntas. Syftet med denna studie var att identifieravad svenska ingenjörsstudenter anser viktigt i sitt val av framtida arbetsgivare, attundersöka om skillnader finns mellan män och kvinnor samt skillnader beroende påstudenternas skattning av sin akademiska prestationsnivå. Genom att tillföra kunskapkring vad ingenjörsstudenter söker hos en framtida arbetsgivare kan företag överträffasina konkurrenter i att attrahera, utveckla och behålla personer med önskvärda talanger.Ytterligare kunskaper kring skillnader mellan de olika grupperna kan möjliggörastrategier utformade utifrån vad den specifika målgruppen söker.Teori/Tidigare forskning: Utgångspunkt har tagits i teori kring EmployerAttractiveness, en arbetsgivares attraktionskraft, och vad som anses viktigt valet avarbetsgivare. Detta begrepp ställs vanligen i förhållande till Employer of Choice, enönskvärd arbetsgivare, och Employer Branding som innefattar aktiviteterna som företagtillämpar för att öka sin attraktionskraft. Tidigare studier har genomförts i olika ländermed syftet att undersöka vad studenter anser vara en attraktiv arbetsgivare, därexempelvis karriärmöjligheter, utmanande arbetsuppgifter, hög lön och godaarbetsrelationer visats vara viktiga faktorer.

Det finns ett stadsbyggnadsideal kring den hållbara staden som har vuxit sig allt starkare, där förtätning är en strategi för att uppnå hållbarhet. Men vid förtätning uppstår det en konflikt mellan grönstruktur och bebyggelse, då det finns motsättningar mellan vilka ytor som ska exploateras och vilka som ska behållas eller utvecklas för rekreation och grönska, och denna motsättning ?tätt? kontra ?grönt? är en fråga som har karaktäriserat dagens stadsplanering. Men med en framtid som enligt statistik tydligt går mot en förtätning måste grönskans värden tas tillvara i denna utveckling, och grönskan måste få ta plats i nya sammanhang. En strategi för att integrera grönska i täta stadsmiljöer är att anlägga fickparker, små parker med fokus på kvalitet istället för kvantitet.

Syftet med denna uppsats har varit att få en förståelse för vad pågående förändringar kring bilanvändning innebär för stadsplanering i västvärlden. Denna uppsats lämnar ingen lösning utan ska ses som inlägg i en pågående och högaktuell diskussion kring bilens roll i staden. För att uppnå detta syfte har en litteraturöversikt samt en intervjustudie med sju trafikplanerare från Köpenhamn, Malmö, Helsingborg och Lund genomförts. Bilen och dess normer har sedan 1950-talet präglat städer och stadsplanering. Bilism har i stor utsträckning bidragit till klimatpåverkan och urbanisering. Något som sin tur har resulterat i urbana fenomen som förtätning och stadsutglesning, påtagliga både i en global kontext och ner på nationell och lokal nivå.

Sveriges demografiska utveckling visar att fler och fler bor i tätorter samtidigt som resandet ökar. Det skapar efterfrågan på bostäder i tätorter med god tillgång till kommunikationer. Boende nära kollektivtrafiknoder ger god tillgång till transporter samt möjlighet för god service, men en av dess baksidor är buller. Bostäder i tätorter planeras genom detaljplaner. Kommunen är ansvarig för planeringen samt att ta andra aktörers åsikter i beaktning.

Sammanfattningsvis kan jag utifrån mina resultat till stor del bekräfta den bild som tidigare forskare kommit fram till gällande den sociala och geografiska bakgrunden för prästerskapet. Till stor del var denna kyrklig till sin karaktär och den geografiska rörligheten var begränsad. Efter den kyrkliga bakgrunden var en bondebakgrund den näst vanligaste. Dessa två var generellt sett större än akademisk, militär eller borgerlig bakgrund under hela den undersökta perioden. Jag har kunnat konstatera en tydlig förändring över tid, där den kyrkliga bakgrunden blivit kraftigt försvagad under 1800-talet till förmån för både den militära, akademiska och borgerliga bakgrunden.

Arbetet startades med att en montessoriskola i Lund tog kontakt med SLU i alnarp och sökte någon som kunde projektera en hinderbana till dem. Jag antog arbetet som ett examenarbete och formulerade ett par frågeställningar: Hur projekterar man en hinderbana för barn Som ger dem den motoriska träning de behöver? Som stimulerar till användning? Som är säker? Hur väl stämmer mina teorier med Eva Norén-Björns gällande hinderbanors popularitet Där andra frågeställningen kom till efter att jag läst i hennes undersökning om lekplatser att hon kommit fram till att hinderbanor inte var bra alls, och inte intressanta för barn. Vilket var väldigt intressant eftersomdet var montessoribarnen själva som önskat en hinderbana. Jag genomförde således en litteraturstudie inom ämnena barns lek och motoriska utveckling samt om säkerhetsnormer.

Utgångspunkt för min uppsats är den bild av Emil Kléen som förmedlas i Hjalmar Söderbergs Martin Bircks ungdom.I min C-uppsats undersökte jag i vilken utsträckning Emil Kléens tryckta dikter kan kallas dekadenta, och intresset vaknade därmed för hur Kléens ?riktiga? dikter ser ut. De som ?icke kunna tryckas?. Lasse Söderberg publicerade 1980 en av Kléens otryckta sonetter i Tärningskastet, som är långt mer dekadent i sin framtoning än någon av Kléens tryckta verk.

Målet med min uppsats var att undersöka Lunds stadspark och bedöma dess kvaliteter. För att kunna göra det på ett objektivt sätt ville jag utgå från ett standardiserat bedömningsmaterial som även kan användas på andra parker och platser. Jag fann bedömningsförfarandet för Green Space Awards (GSA) vara tillämpbart. GSA som organisation var också intressant, då det är ett relativt nytt nätverk som verkar för att uppmärksamma goda parkmiljöer med hög kvalitet. Därför blev min frågeställning: Har Lunds stadspark de förutsättningar som krävs för att bli GSA-certifierad? Med följdfrågan; Vilka åtgärder och förbättringar skulle behövas för att nå dithän? Med min uppsats har jag inte för avsikt att ge ett komplett svar på frågan om stadsparken har möjlighet att bli GSA-certifierad.

This thesis work has been performed at the Division of Assembly Technology at Linköping University for a period of ten weeks. The work is part of the project ProFlexA, which is a research project in collaboration between Linköping University, Lund University, and industrial partners such as Combi Wear Parts and Smålands Stålgjuteri AB.The casting process creates random incurred burrs and defects, which must be removed during a cleaning process to make sure that the cast can be sold. Automation has long been sought for the cleaning of castings due to, among other things, poor working conditions for staff, but this has proved difficult to implement with today's technology. Automation has for some time been available for more capital strong companies with large annual volumes, but for smaller companies with small-and medium-sized volumes, automation has not been an option.The goal of ProFlexA is to develop an automated cleaning cell aimed at small-and medium-sized volumes.The goal of the thesis is to do a pre study at ProFlexA?s partners on cleaning of castings, and develop concepts for automated cleaning of castings.By recording the process and cycle times, the cleaning of castings has been documented as it works today, and on this basis, information and statistics has been compiled.

Fastighetsmäklarbranschen har fram till de senaste två åren konsekvent ökat i antal fastighetsmäklare varje år. Det har vuxit fram en hård konkurrens på marknaden och prognoser visar att antalet nyexaminerade fastighetsmäklare år 2014 kommer att vara högre än tidigare år. Den procentuella ökningen i antalet registrerade fastighetsmäklare mellan 2003-2013 är ca 40 procent enligt Fastighetsmäklarinspektionens statistik. Det är samtidigt inte en expansion av marknaden eller ett konjunkturmässigt utslag som bidragit till det ökade antalet registrerade fastighetsmäklare. Ökningen har även bidragit till minskade antal försäljningar per fastighetsmäklare, något som speglar en hårt konkurrensutsatt bransch med ett tillväxtproblem.På hemsidan Allabolag.se finns flertalet nyligen registrerade konkursutmätningar på fastighetsmäklarföretag runt om i Sverige.

I Sverige bor största delen av befolkningen i tätorter. De flesta tätorter växer antingen befolkningsmässigt eller ytmässigt. I dagens stressade samhälle, blir utemiljön allt viktigare. Att ha nära till grönområden med rikt djurliv, har en positiv inverkan på människan och är bra för återhämtning. Med grönområden som innehåller variation av växter skapar vi en god livsmiljö för både människor och djur.

Bakgrund & Problem: Många studier pekar på att det är stor skillnad mellan den formuleradeföretagsstrategin och den faktiska prestationen. Detta har benämnts som ?The Strategy toPerformance Gap?. En föreslagen metod för att komma tillrätta med detta gap är Gartner GroupsCorporate Performance Management (CPM) initiativ. Stora och internationellt verksamma företagborde ha mest att tjäna på att minska gapet, de torde även vara de som har kommit längst inyttjandet av nya teorier för att nå dit.