De två fallföretagen, Kronosept AB och Unilever Bestfoods AB,väljer att inte outsourca en specifik supporttjänst på grund av ett ifrågasättande av outsourcingens möjligheter till kostnads-reducering, samt den upplevda risk för en nedsättning av kvalitén. Kronosept AB upplevde även en ökning av företagets flexibilitet till följd av att behålla funktionen internt, samt att värderingen avföretagets personal hade en påverkan på beslutet. Unilever Bestfoods AB ser möjligheterna i att behålla supportfunktionen internt för att ytterligare utveckla densamma. Supportfunktionen blev då ett komplement till företagets kärnkompetens..

Uppsatsen undersöker negativ valretorik i några utvalda valkampanjer från Nya moderaterna och Alliansen. Materialet består av tre valkampanjer, två från Nya moderaterna och en från Alliansen. Samtliga kännetecknas av användandet av negativ valretorik. De metoder och analyser som används är topikanalys, pragma-dialektisk argumentationsanalys, stilanalys och visuell retorik. Syftet med uppsatsen är att genom dessa metoder analysera valkampanjerna för att se hur negativ valretorik används som en retorisk strategi.  .

Olika teorier kring varumärkeshantering och varumärkesbyggande ställs mot empiri och sekundärdata från tre fallföretag som bytt eller ska byta namn. Empirin är insamlad via kvalitativa intervjuer under våren 2006. Fokus ligger på huvudfallet, E.ON, och hur deras namnbyte gått till och vad det fått för konsekvenser på företagets varumärkeshantering. Resultatet diskuteras utifrån överförbarhet och förslag till fortsatt forskning. Det innebär i korthet att ett namnbyte påverkar flera aspekter av ett företags varumärkeshantering bl a såtillvida att arbetet med att skapa varumärkeskännedom initialt intensifieras.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns någon skillnad i börskursutveckling på lång sikt (36 månader) mellan företag som nyemitterar och företag som inte nyemitterar. Vi undersöker även om det finns skillnader i börskursutveckling hos de företag som nyemitterar när hänsyn tas till det bakomliggande motivet. Undersökningen är en eventstudie med buy-and-hold-strategi. Vår studie ger inte stöd åt tidigare forskning som säger att företag som nyemitterar utvecklas sämre än matchande företag som inte nyemitterar. Vi finner dock att motivet till nyemissionen har betydelse, då företag som nyemitterar med anledning av expansion/ förvärv utvecklas bättre än företag som nyemitterar för att stärka sin finansiella ställning..

Den här uppsatsen är en kvalitativ analys om hur Stockholm stad har valt att använda sig utav eventkommunikation för att kommunicera ett budskap. Eftersom att event kan användas som strategi inom flera typer utav kommunikationsområden, används här begrepp som kan relatera till flera av dessa områden.För att komma i närmare kontakt med eventet har intervjuer genomförts med projektledaren och kommunikationsansvarig för Kulturnatt Stockholm. Genom textanalys, retorisk analys och innehållsanalys studeras intervjusvaren och en reklamaffisch som utformats för att marknadsföra eventet.Det kan konstateras att det utformade syftet för eventet går hand i hand med det kommunicerande budskapet och att Stockholms stads intressen kan återspeglas i reklamaffischen. .

Uppsatsens syfte var att ge ett svar på huruvida en livsmedelsbutik kan överleva kommersiellt genom en strategi som gynnar hållbar utveckling. Dessutom ämnade vi skapa förutsättningar kring en fortsatt diskussion om vilket ansvar detaljister bör ta, gentemot stat och konsumenter, för att livsmedelskonsumtionen ska ske på ett så miljövänligt sätt som möjligt. Vi genomförde en kvalitativ fallstudie av två olika livsmedelsbutiker med den gemensamma nämnaren att båda uppfattas som miljövänliga. Coop Konsum Avenyn som är en stor och välsorterad butik tillhörande en riksomfattande kedja och butiken Kooperativ Handel-FRAM vilken är en mindre butik med ett litet sortiment. Studien grundar sig i första hand på omfattande intervjuer med de båda butikernas chefer men även på observationer samt olika typer av dokument rörande livsmedelsbutikerna.

Studien redogör för kommunikationsverktygen ICA använder i den externa kommunikationen av ICA I love eco-sortimentet. De studerade kommunikationskanalerna är reklamfilmer samt kundtidningen Buffé. Tidningar och reklamfilmer som innehöll information om ICA I love eco-sortimentet under perioden mars 2008 - oktober 2011 valdes ut för textanalys. I textanalysen utgick vi ifrån semiotiska och retoriska begrepp för att se meningen som texterna skapar. Resultat visar att ICA använder samhällsengagemang som ett kommunikationsverktyg och strategi.

Examensarbetet undersöker problem och möjligheter med användning av färgat ljus i offentliga miljöer samt svenska belysningsplanerare och kommuners inställning till användning av färgat ljus. Undersökningen tar också upp vilka lagar, regler och riktlinjer som styr användningen av färgat ljus.Användning av färgat ljus är ett relativt nytt sätt att gestalta miljöer. Komplexiteten ligger i hur och varför färgat ljus skall användas då det inte finns mycket tillgänglig kunskap i området samtidigt som befintliga lagar, regler och riktlinjer är otydliga. Ljus är en viktig del i gestaltningen av staden och därför är det är viktigt med en övergripande strategi för ljussättning av staden. .

Mobbning är vanligt förekommande fenomen i svenska skolor. Det finns dock ett tunt utbud med forskning om mobbning som sker på lågstadiet. Studien bygger på kvalitativ forskning där 33 elever medverkat. Eleverna har intervjuats med syftet att ta reda på varför relationell, fysisk och verbal mobbning uppstår. Resultaten från studien har diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning.

Mot bakgrund av den föränderliga värld vi lever i och företagens behov av att aktivt möta dessa förändringar genom förnyelse och affärsutveckling har en fallstudie genomförts. Detta med syftet att beskriva Svenska Handelsbanken ABs verksamhet och deras arbete med affärsutveckling för att diskutera hur denna strategi kan utvecklas. För att undersöka området har intervjuer genomförts på Handelsbankens huvudkontor och lokala bankkontor och information från interna samt externa dokument samlats in. Resultatet har analyserats med hjälp av teorier ur litteratur samt vetenskapliga artiklar hemmahörande inom den organisationsteoretiska inriktningen inom företagsekonomi samt entreprenörskapsforskning. I analys och tolkning framgår att Handelsbanken är ett moget företag som bör arbeta med en intern affärsutveckling, vilket dels innebär skapandet av ett möjlighetssökande klimat.

Under 1990-talet har det skett en markant ökning då det gäller högstadieungdomar som provat narkotika. Sedan 2001 har antalet legat på en konstant nivå enligt CAN (Central förbundet för alkohol- och narkotika upplysning). Ökningen har skett under en tid då informationen och kunskapen om narkotika och dess konsekvenser varit relativt kända. När ungdomar börjar på högstadiet ökar risken att de kommer i kontakt med alkohol, tobak och narkotika. Eftersom ökningen sker under högstadieperioden borde de förebyggande insatserna mot droger vara som starkast då.

Det talas idag mycket om lärande organisationer och styrning med hjälp av värderingar. I mitten av 1990-talet beslutade därför Skatteverket att införa en strategi med lärande organisation som mål. Som en del i denna strategi beslutade ledningen 2001 att införa värderingsstyrning i förvaltningen. Värderingarna är tretton till antalet; två av dessa är av särskilt intresse för denna undersökning: ständigt lärande och effektivt ledarskap.De teorier som användes för att analysera resultatet var dels statsvetenskaplig dels sociokulturell teori; den förra användes för att kunna analysera hur förvaltningsstyrning sker och den senare valdes på grund av dess breda perspektiv på lärande. Den insamlingsteknik som användes i undersökningen var enkäter.

Syftet med studien är att undersöka vilka strategier som är effektivast för att få hjälp och påkalla lärares uppmärksamhet i klassrummet samt om dessa skiljer sig mellan pojkar och flickor respektive årskurs två och sex.Frågeställningarna lyder: hur påkallar eleverna lärares uppmärksamhet och söker hjälp i klassrummet? Hur länge behöver eleverna vänta på hjälp?Metoden för studien är observation och totalt genomfördes 66 observationer i årskurs två och sex. Ett observationsschema med färdiga kategorier, grundade i tidigare forskning, användes. Tre typer av strategier för att be om hjälp och påkalla lärarens uppmärksamhet registrerades: handuppräckning, verbala strategier och fysiska strategier. De två förstnämnda observerades under lärarledd undervisning, medan samtliga strategier observerades under enskilt arbete.Flickor sökte överlag mer hjälp i klassrummet än vad pojkar gjorde.

I denna studie har vi undersökt vilka strategier som är viktiga att beakta vid implementering av beslutsstödjande system. Vi har utgått från Alters (1980) teori, där han beskriver ett antal strategier som delas in i olika kategorier, och jämfört denna med empirin som vi undersökt vid tre företag. Vår undersökning visar att de olika strategierna inte beaktas och tillämpas i lika stor utsträckning. I vår undersökning har vi funnit att strategierna som ingår i kategorin utveckla en tillfredsställande grund är särskilt viktiga att beakta. Vi har även funnit grund för en kompletterande strategi som behandlar vikten av att identifiera, möta och säkerställa informationsbehovet hos intressenterna..

Syftet med vår rapport är att försöka ge en djupare inblick i ett av polisens mindre kända verksamhetsområden. Vi har valt att arbeta med de regionala insatsgrupperna både för att vi själva vill få ökade kunskaper om deras verksamhet samt för att undersöka hur denna polisiära resurs är organiserad i polismyndigheten. Rapporten försöker att analysera hur de regionala insatsgrupperna skiljer sig åt beträffande arbetsformer, utbildning och organisation i Örebros respektive Västerbottens polismyndighet. De fakta och uppgifter som rapporten bygger på har inhämtats från litteratur och genom intervjuer. Det vi har kommit fram till är att de regionala insatsgrupperna skiljer sig signifikant från varandra och en likriktning av verksamheten genom nationellt fastställda direktiv skulle kunna kompetenssäkra insatsgruppernas verksamhet..