Bakgrund Nationella kvalitetsregister används idag inom vården för att kunna göra jämförelser mellan kliniker och nationellt. Kvalitetsregistren kan också användas till forskning och förbättringsarbeten. Nationella kvalitetsregister utvecklades av den medicinska professionen under 1970-talet. På senare år har det utvecklats kvalitetsregister med registerdata för flera professioner för att få en mer komplett utvärdering av vårdkedjan. Syfte Att beskriva vilka omvårdnadsdata som registreras i nationella kvalitetsregister inom de största folksjukdomarna.

Bakgrund: Stroke är världens andra ledande dödsorsak och kan leda till fysiska och psykiska funktionsnedsättningar vilka påverkar patienternas livskvalitet.  Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av livskvalitet i rehabiliteringsfasen efter stroke. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på tolv analyserade vetenskapliga artiklar. Resultat: Fyra kategorier framkom; upplevelser av att ha ?drabbats? av stroke innebar att livet förändrades och livskvaliteten påverkades, upplevelser av att ha förlorat kontrollen över kroppen där kroppen kändes främmande och kändes skild från själen. Upplevelser i det dagliga livet innebar att patienterna efter stroke omvärderade sina liv och uppskattade livet mer, samt upplevelser relaterade till sociala relationer, vilka förändrades på ett sätt som kunde vara både positivt och negativt för patienternas livskvalitet.

Inom livsformsanalysen belyser man, som man även gör inom arbetsterapi, en människas vardagliga aktiviteter i sin helhet. Vardagliga aktiviteter i sin helhet bildar en aktivitetsrepertoar vilken kan vara av värde att studera med tanke på dagens stress och ohälsoproblematik. De tre livsformerna som tas upp i denna studie är entreprenörens livsform, lönearbetarens livsform och karriäristens livsform. Syftet med studien var att undersöka olika livsformer som förekommer i det vardagliga livet hos tre utvalda grupper och koppla detta till deras upplevda livstillfredsställelse genom att beskriva hur de tre livsformerna tog sig uttryck hos valda grupper och beskriva gruppernas upplevda livstillfredsställelse. I studien deltog 47 personer.

Syftet med studien var att undersöka hur några barn med fysiska funktionshinder i Syrien upplever sina vardagliga aktiviteter och sin delaktighet i samhället. Ett ytterligare syfte var att undersöka vilka insatser som görs/har gjorts för att öka aktivitet och delaktighet för dessa barn.I studien ingick fyra deltagare, två pojkar och två flickor. Datainsamlingen skedde med hjälp av intervjuer. En egenutformat frågeformulär användes under intervjuerna.Resultatet visade att alla deltagare upplevde aktivitetsproblem. Upplevelserna kring aktivitetsproblemen varierade.

Inom psykiatri används direkt arbetsterapi som syftar till att behärska själva görandet i aktiviteten och indirekt arbetsterapi som syftar till att utveckla varandet i aktiviteten. Studiens syfte var att beskriva hur fyra personer med psykiska funktionshinder upplevde sitt deltagande i en teaterterapigrupp. I teaterterapin gestaltade de en scenisk rollkaraktär, vilket innebar att klienten gick in i en annan persons sätt att handla, tänka och känna. Genom halvstrukturerade intervjuer framkom att informanterna upplevde att de utvecklade sina underliggande förmågor såsom koncentrationsförmåga, självförtroende och att de fått ökad livsglädje. De uppgav också att de genom att gestalta de sceniska rollkaraktärerna hade lärt känna sig själva bättre.

The purpose of this essay is to describe and analyse the dilemmas within assessments to establish the parenting ability of mentally handicapped parents, and furthermore to see how these assessments are carried out.To achieve this purpose we have interviewed eight professionals from three different professions who comes into contact with mentally handicapped parents throughout these assessments. These professions we have interviewed people from, are employees from social services, employees from assessment homes and lawyers.We have summarized the results of our interviews into three main themes. The first is focusing on which method/model employees from social services and assessment homes use to help establish the parenting ability of mentally handicapped parents. The second theme describes different dilemmas that can arise in these assessments and the last theme describes the knowledge that people we interviewed have regarding mentally handicapped parents.Professions which carry out assessments of mentally handicapped parents often come across a variety of different dilemmas, one of the clearest is how to enable these parents to understand the necessity behind the assessment and to give them an understanding of what kind of help and support they need in order to give their children a "good enough" childhood..

Bakgrund: MRSA är ett globalt växande problem. Isoleringsvård är en vedertagen åtgärd för att förhindra smittspridningen av MRSA. Därför är det viktigt att belysa isoleringsvårdens påföljder och dess betydelse för patienten. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa konsekvenser av isoleringsvård hos MRSA- positiva patienter inneliggande på sjukhus. Metod: En litteraturstudie där 11 artiklar av kvantitativ och kvalitativ ansats granskades och analyserades med Willman et al (2011) granskningsprotokoll. Goodmans sju steg användes som metodmodell. Resultat: De huvudkategorier som framkom var: Påverkan på vårdkvalitén och påverkan på patientens sinnesstämning. Vården påverkades negativt bland annat genom färre vårdbesök samt mindre möjlighet till rehabilitering. Depression, ångest och ensamhet uppmärksammades i samband med isoleringsvården. Några åtgärder visade sig kunna underlätta isoleringstiden. Konklusion: Isoleringsvården var en hälsorisk för patienten.

This study focuses on young adults with mild mental retardation and how their early adult life is a few years after leaving high school. They have grown up in a society where the view on mentally disabled has undergone big changes. Political decisions regarding handicapped, laws, official principles and social reforms have been dominated by the prinziple of normalization.The purpose has been to describe how the young adults themselves experience their life. The questions were: How is the every day life for young adults with mild mental retardation? Do they have asset to community support in order to reach as normal life as possible? How satisfied are they with their life?The investigation is a quality study through interviews with four young adults and their parents.

Denna empiriska undersökning är utförd för att finna svar på hur den teoretiska kunskapen påverkar det praktiska arbetet för undersköterskor anställda på ett specifikt korttidsboende. Målet var också att närmare undersöka undersköterskornas arbetstillfredsställelse och deras motivation för arbetet. Som metod användes halvstrukturerade intervjuer och 7 kvinnor deltog i studien. För att underbygga arbetet presenteras ett antal teorier inom ämnena och även en del tidigare forskning. Av resultaten framgick det att den teoretiska kunskapen har en viss betydelse för det praktiska utförandet av arbetet.

Flertalet som drabbas av stroke är över 65 år, men sjukdomen ökar bland yngre personer. Dessa yngre personer är i arbetsför ålder och deras stroke påverkar inte bara privatlivet utan även arbetslivet. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa upplevelser hos personer efter stroke i samband med återgång till arbete Metod: Den metod som använts var allmän litteraturstudie. Tio vetenskapliga kvalitativa artiklar har hämtats ur databaserna Cinahl och PsycInfo som genom urval, kvalitetsgranskning samt dataanalys utgjort ett resultat. Resultat: Resultatet består av fyra kategorier: Att arbetet är meningsfullt, Rädsla och osäkerhet, Att återgå är ett mål samt Att hinder och motstånd skapar frustration.

The objective of this study was to explore the mechanisms controlling elderly people's choice of staying in there own home.The main questions were: What makes some people move to retirement homes while some people stay in their own home? What is the emotional relation to housing for people in general and elderly people in particular? How does the assessment of aid and application of the law affect elderly people's possibility to choose their way of living? What mechanisms during the twentieth century have controlled the society's way of looking on elderly people's housing? What future scenarios can we expect concerning elderly people's housing?Our method consisted of a literature study combined with qualitative interviews.The authors found a complex picture concerning elderly people's relationship to their housing and the will, wishes and possibilities to move to a retirement home or stay in their own home. One factor that affects elderly people's will to move is a deteriorated health. Another is the increased need of a safe living and access to personnel at all time. Also the assessment of aid and application of the law affect elderly people's possibility to stay at home or to move to a retirement home.

I dag debatteras det flitigt kring unga och deras arbetslöshet i media. Syftet med vår studie är att studera unga med högskoleutbildning och deras syn på val av utbildning och deras möjligheter på arbetsmarknaden. Uppsatsen grundas på en intervjuundersökning bland unga akademiker som har tagit examen från Mälardalens Högskola under 2004 med minst 120 poäng inom Beteendevetenskapliga programmet, Beteendevetenskapliga programmet (Social omsorg), Välfärdsprogrammet med inriktning mot rehabilitering, Missbruksvårdsprogrammet, Datateknik, Energiteknik, Byggteknik, Miljöteknik, Ekonomiprogrammet och Internationella marknadsföringsprogrammet. Respondenterna har fått svara på frågor angående etablering, brist på arbetslivserfarenhet, rörlighet och flexibilitet samt val av utbildning. Intervjusvaren kopplas till teorier, tidigare forskning och tolkas utifrån en hermeneutisk ram.

Att kunna utföra de aktiviteter som man vill är betydelsefullt för hälsa och välbefinnande. Att bli äldre innebär att vissa besvär och funktionshinder kan öka. Det kan leda till att individen får svårt att utföra de aktiviteter som den vill. Syftet med studien var att undersöka äldre personers aktiviteter i och utanför hemmet samt vad de skulle vilja göra. Vidare var syftet att beskriva äldres uppfattning om hjälpen de får med dessa aktiviteter.

Mot bakgrund av den kontinuerliga samhällsdebatten kring sjukskrivningar, var syftet med denna studie att undersöka hur en långtidssjukskrivning och vidare återgång till arbete kan upplevas. Den har inspirerats av ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv, och syftet har uppnåtts genom fyra kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer.Undersökningen visar att ett fysiskt sjukdomstillstånd också inverkar på ett psykiskt och emotionellt plan. En person som är sjukskriven kan på så vis börja ifrågasätta sitt eget värde, och känna sig oduglig genom att bara gå hemma och inte kunna bidra med något till samhället. Personernas berättelser påvisar emellertid att återgången till arbete kan underlättas av en engagerad arbetsplats. Det framgår också att det är viktigt med stöd och förståelse från omgivningen, såsom från familj, chef och arbetskamrater, men även från läkare, Försäkringskassa och andra ansvariga aktörer.

Syftet med uppsatsen var att undersöka synskadade personers upplevelser av hur den fysiska miljön påverkar val och utförande av fritidsaktiviteter. Fyra synskadade personer i arbetsför ålder deltog i studien. Intervjuer utan standardiserat frågeformulär användes som metod. Materialet klassificerades först utifrån de fyra miljöer som beskrivs i Canadian Model of Occupational Performance (CMOP). Där efter klassificerades materialet utifrån indelningen av fritidsaktiviteter enligt Canadian Occupational Performance Measure (COPM).