Arbetets syfte är att ta reda på hur pedagoger arbetar med lärande frö hållbar utveckling i förskolan, utifrån intervjuer med pedagoger i förskolor som fått utmärkelsen Grön Flagg. Då Grön Flagg har olika temaområden innefattar syftet även att ta reda på olika likheter och skillnader mellan deolika temaområdena.Intervjuerna gjordes med pedagoger på tre förskolor som arbetar med olika temaområden. Utifrån ljudupptagningar från intervjuerna gjorde jag analyser av svaren med fokus på arbetssätt, barns delaktighet, eventuella negativa sidor eller hinder och likheter och skillnader. den första analysen visade på en fokusering av fem delmål som är de mål som pedagogerna skriver tillsammans med hur de ska uppnå målen då de skickar sin ansökan om Grön Flagg till stiftelsenHåll Sverige rent. Det är dessa fem delmål som är grunden för arbetet med lärande för hållbar utveckling inom Grön Flagg och jag valde därför att fokusera på de fem delmålen i resultatredovisningen.Resultatdelen presenterar varje förskola för sig utifrån arbetssätt, barnens delaktighet, hinder eller negativa sidor med arbetet och en sammanfattning av arbetet vid förskolan.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur man arbetar med lärande för hållbar utveckling på olika skolor med Grön Flagg. Fokus har inte bara legat på skolornas arbete, utan också på föräldrarnas delaktighet och elevernas miljöintresse. Arbetet grundar sig på intervjuer av tre pedagoger, en på varje skola, och en enkätstudie genomförd med föräldrar till barnen på skolorna. Min hypotes har varit att även hemmet präglas av skolans hållbara utvecklingsarbete genom elevernas miljöintresse. De frågeställningar som varit centrala för detta examensarbete är: Tycker föräldrarna att det är viktigt att deras barn får kunskap om hållbar utveckling genom skolan? Anser föräldrarna att skolans arbete med Grön Flagg synliggörs för dem? Märker föräldrar till barnen på Grön Flagg-skolor av ett miljöintresse hos sina barn? Har man ändrat några vanor i hemmet till följd av barnens miljöintresse? Skiljer det sig beroende på elevens ålder och ser det annorlunda ut på en landsortsskola jämfört med en tätortsskola? Det empiriska resultatet ställs mot idéerna för lärande för hållbar utveckling, riktlinjerna i skolans styrdokument, Grön Flaggs grundprinciper och kopplas till teorier om delaktighet, meningsfullhet och vilka faktorer som möjliggör en beteendeförändring.

Syftet med vår studie är att få syn på hur fritidspedagoger uppfattar sin kompetens och arbete med hållbar utveckling. Vi inleder vårt arbete med en historik om fritidshemmet och hur arbetet med hållbar utveckling uppkommit i stort och hur detta ämne tog plats i läroplanen. För att få syn på vårt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma fritidspedagoger på tre skolor i en inlandskommun i Norrland. I denna inlandskommun ska alla skolor vara miljöcertifierade inom ramen för år 2010. Resultaten av intervjuerna visade på att alla fritidshem källsorterar och komposterar men det är bara ett fritidshem av tre som har ett aktivt och medvetet arbete inom området för hållbar utveckling, detta trots att alla skolor i denna kommun skall inneha eller validera upp sitt miljöarbete till en certifiering enligt Skolverkets ?skola för hållbar utveckling? eller certifieringen ?Grön Flagg?..

AbstractStudiens utgångspunkt är att studera elevers och lärares miljömedvetenhet utifrån två olika arbetssätt. Dels är det två skolor som arbetar med traditionell miljöundervisning och dels är det en skola som arbetar utefter Grön Flaggmodellen. I arbetet framkommer det även vilka faktorer som under elevernas skoltid påverkar deras miljömedvetenhet. Vi vill även lyfta fram vilka olika miljökunskaper som eleverna har. Undersökningen visar att skillnaden finns när det handlar om miljömedvetenhet hos eleverna.

Arbete med hållbar utveckling är ytterst aktuellt i dagens samhälle. I detta arbete spelar lärarna en betydelsefull roll. Skolor kan idag ansöka om att få en miljöcertifiering för att på ett naturligt och engagerande sätt få in och stimulera miljöfrågorna i skolans och förskolans dagliga verksamhet. De två certifieringar som finns idag är Utmärkelsen Miljöskola och Grön Flagg. Vi har framförallt undersökt om elever på en miljöcertifierad skola har ökad insikt inom den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling.

SammanfattningMiljökraven på varor och tjänster har idag slagit igenom på allvar, vilket har påverkat handeln på många sätt. Det har lett till att krav på märkning och information om varorna och tjänsterna har ökat och standarder, ledningssystem och kontrollsystem har fått större betydelse Det var ur detta som certifieringen uppstod.I vår studie ville vi därför undersöka om certifiering är det rätta verktyget för att företag ska bidra till en hållbar utveckling eller om certifiering kan anses som en nödvändighet för att överleva på marknaden. Detta innebar att ett antal företag kontaktades som ansågs som lyckade företag vad gällde hållbar utveckling.Cheferna på dessa företag intervjuades personligen eller via mail. Vid sammanställningen av svaren inspirerades vi av en metod som heter Grundad teori. Denna metod innebär att nyckelmeningar plockas ut ur intervjumaterialet som sedan kategoriseras i huvudkategorier, underkategorier och subkategorier.

Av Luftfartsverkets 19 flygplatser är tre certifierade enligt ISO 14001 standarden, övriga har inte certifierade miljöledningssystem. Utifrån detta är Luftfartsverket intresserade av att jämföra miljöarbetet mellan certifierade och icke-certifierade miljöledningssystem på flygplatser, eftersom certifieringar är kostsamma samt även kräver andra resurser. En certifiering framhävs ofta som en marknadsfördel för företag, men eftersom myndigheter inte är konkurrensutsatta på samma sätt är en certifiering inte lika självklar. Vi har beslutat att studera Luftfartsverket som valt att certifiera tre av sinaflygplatser för att se om det finns ytterliggare förutsättningar om varför man ska certifiera miljöledningssystem i statliga myndigheter. Uppsatsen är tänkt att användas av Luftfartsverket som beslutsunderlag för de enheter som funderar på att certifiera sina miljöledningssystem.

Allt fler företag världen över certifierar sitt ledningssystem och intresset för kvalitetsstandarden ISO 9001 växer sig allt starkare. Trots den ökade populariteten kring ISO 9001 finns det dock studier som ifrågasätter om certifiering bidrar till högre kvalitet hos företag, detta bland annat på grund av att dokumentationskraven i standarden upplevs som betungande.Elektriska Installatörsorganisationen EIO, är en bransch- och arbetsgivarorganisation för Sveriges el- och teleteknikföretag. I början av år 2007 startade de ett projekt med syfte att underlätta ISO 9001 certifiering hos sina medlemsföretag. En testgrupp med fem pilotföretag fick stöd av EIO vid certifieringsarbetet.Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka resultat ISO 9001 certifieringen har lett till hos EIO:s pilotföretag.Resultaten analyseras sedan genom att utreda vilka förutsättningar som varit viktiga för att pilotföretagen ska kunna uppnå en lyckad certifiering. Vidare undersöks även hur pilotföretagen själva har upplevt dokumentationskraven i standarden.

Forskning visar på att människan missbrukar jordens resurser allt mer. Detta leder till klimatförändringar, översvämningar, torka och utrotning av växter och djurarter. Forskning påvisar att utbildning kan vara nyckeln till förändring samt att det är hos barnen detta arbete bör starta. Vi vill undersöka hur pedagoger på förskolor kan arbeta med hållbar utveckling samt om det finns några hinder eller möjligheter med detta arbete. Vi vill också undersöka hur Grön Flagg certifierade förskolor arbetar samt hur pedagogerna engagerar barnen i detta.

The aim with my work is to get a deeper knowledge about the preschool's views of environmental work. I also want to examine how the preschool teachers along with the children work with the project Green Flag in the preschool. I have used structured interview with two teachers in a preschool that works with Green Flag. Green Flag is an environment certification and is an evidence on that one works daily with a document aimed environmental work along with the children. I have found out that each year they work with different themes within Green Flag.

Efterfrågan på miljövänligt producerade produkter har ökat allt mer under senar e år. Det har bl.a. lett till att system för miljömärkning och miljöstyrning av skogsbruk har utvecklats. Det finns i dag tre system som kan vara aktuella för skogsbruk i Sverige : ? Certifiering enligt Forest Stewardship Council, FSC.

Allt större och större andel företag väljer att presentera och förmedla varor och tjänster via e-handel. En viktig aspekt vid e-handel är att kunden känner förtroende för e-handelsapplikationen och företaget. Denna rapport redogör för vilken inverkan multimediala inslag har för förtroendet av en e-handelsapplikation, vid initialt användande. En undersökning har genomförts med hjälp av en kooperativ utvärdering av fyra e-handelsapplikationer vilka innehåller olika typer av multimediala inslag har.Resultatet av undersökningen visar att multimediala inslag inverkar positivt på förtroendet för e-handelsapplikationer. Däremot finns indikationer på att för hög grad av multimedialt inslag inverkar negativt på förtroendet för e-handelsapplikationer..

Denna studie handlar om i vilken utsträckning förskollärare tar in hållbar utveckling i den dagliga verksamheten. De områden som berörs är lärandet i barngruppen, uteverksamheten samt miljöcertifieringar. Detta har undersökts genom att förskollärare i en kommun har fått svara på en webbenkät om hur de har arbetat med den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling i sin verksamhet det senaste året. Enkäten har även följts upp med intervjuer av två förskollärare som närmare har fått beskriva sina upplevelser av detta i förskolan. Resultatet visar att majoriteten berör hållbar utveckling i sin verksamhet och det vanligaste innehållet handlar om naturkunskap, närmiljö samt sopsortering och återvinning.

Bakgrund: Sverige strävar efter att nå en vision kallad nollvisionen. Visionen har tagits fram av Trafikverket för att nå noll dödsfall och allvarligt skadade i trafiken. För att nå nollvisionen kan inte endast staten inkluderat Trafikverket arbeta mot den, organisationer i samhället bör också sträva mot visionen. Genom att certifiera sig enligt ISO 39001 som är en standard för trafiksäkerhet kan företag hjälpa staten inkluderat Trafikverket att arbeta för nollvisionen. En certifiering enligt ISO 39001 hjälper inte endast organisationer med att utföra ett trafiksäkerhetsarbete, den bidrar även till många andra fördelar genom den kvalitetssäkring den innebär.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka Trafikverkets motiv till att stödja ISO 39001 samt företags motiv till att anta denna certifiering.

Inom IT pågår ett paradigmskifte i form av att företagens egenproducerade IT?miljöer håller på att bytas ut till förmån för köpta tjänster som populärt kallas "molntjänster", vilket förenklat kan översättas till elföretagens reklam "2 hål i väggen". Hur vet jag som köpare att en leverantör med bra prissättning klarar av de kvalitativa krav som ställs på tillgänglighet, kvalitet och utveckling?Det finns samtidigt en ny kvalitetsstandard, ISO/IEC 20000 som är inriktad på styrning av tjänsteleveranser inom IT, är standarden svaret på kundernas behov av mätning och uppföljning?Som leverantör ställer man sig frågan, är det värt mödan att certifiera sig enlig ISO20000?Arbetshypotesen är "Ger certifiering enligt ISO20000 kvalitetshöjande effekter?". Arbetet påvisar att ISO 20000 är väl uppbyggd enligt gällande kvalitetsteorier och att kvalitetscertifiering enligt ISO20000 ger goda förutsättningar för kvalitetshöjande effekt på IT­-företagens tjänsteleveranser..