Sök:

Sökresultat:

713 Uppsatser om Grćskala - Sida 20 av 48

SmÀrta- förvÀntad och upplevd smÀrta vid öppen bukkirurgi

SAMMANFATTNING (svenska) Introduktion: I Sverige genomförs över 400 000 operationer Ärligen pÄ inneliggande patienter. Tidigare forskning visar brister pÄ hur patienters förvÀntade smÀrta och den upplevda smÀrtan upplevs i samband med öppen bukkirurgi. Syfte: Syftet var att undersöka samband mellan förvÀntad smÀrta och upplevd smÀrta samt upplevelser av smÀrtlindring vid öppen bukkirurgi. Metod: En pilotstudie med kvantitativ design som syftar till att beskriva och mÀta variablerna förvÀntad smÀrta och upplevd smÀrta samt upplevelse av given smÀrtlindring. I pilotstudien deltar 12 patienter frÄn tvÄ kirurgiska avdelningar.

Portabelt arbetsbord : Examensarbete, produktutveckling - formgivning

Detta examensarbete gÄr ut pÄ att ta fram en ergonomisk arbetsmöbel som tillÄter de fyra sittstÀllningarna skrÀddare, knÀsittande, nigstÀllning och vilostÀllning. Projektet Àr baserat pÄ ett tidigare uppdrag frÄn kursen KPP103, Industridesign II, dÀr uppgiften var att utveckla en sittmöbel med tillhörande arbetsbord. Sittmöbeln utvecklades Ät naprapaten Krister Lienius som menar att dessa sittstÀllningar Àr bra för en stark och vÀlmÄende kropp för att kunna undvika skador i rygg och leder.Detta examensarbete bygger ocksÄ pÄ Krister Lienius tanke om de fyra sittstÀllningarna men fokus har endast lagts pÄ arbetsbordet dÄ det Àr grundlÀggande för att man ska kunna sitta i dessa stÀllningar och arbeta. Uppgiften har blivit att utveckla ett portabelt arbetsbord som gÄr att höjd- och vinkeljustera. Att det Àr portabelt medför att man kan sitta i de fyra sittstÀllningarna var man vill och inte Àr lÄst till en sÀrskild sittmöbel.Utvecklingsarbetet har baserats pÄ studier i ergonomi, mÀtningar pÄ olika mÀnniskor samt enkÀtundersökningar.

Bujinkan som balanstrÀning för personal inom social service

Inledning: Bujinkan Àr en kampsportstil som delvis riktade in sig pÄ att trÀna balansen och hur det gÄr att anvÀnda och anpassa den i olika situationer. Dessutom visar andra studier pÄ att kampsport kan förbÀttra balansförmÄgan. Syfte: Syftet med studien var att se hur en nio veckors intervention med bujinkantrÀning pÄverkar balansförmÄgan. Metod: denna studie genomfördes som En single subject experimental studie med ABA-design genomfördes, dÀr tre deltagare fick trÀna Bujinkan tvÄ gÄnger i veckan under nio veckor. Före, under och efter trÀningsperioden genomförde deltagarna ett balanstest (pelikantest) samt besvarade en enkÀtfrÄga om hur de upplevde sin balansförmÄga (VAS-skala).

Instrumenteffekt inom anvÀndbarhetstestning : MÀtinstrumentets pÄverkan pÄ ett systems anvÀndbarhet

FÀltet för anvÀndbarhetstestning Àr fullt av metoder, men av nÄgon anledning Àr det en vÀldig brist pÄ studier som jÀmför metoderna mot varandra och kontrollerar om dessa metoder, som utger sig för att generera samma typ av data, faktiskt Àr likvÀrdiga. Denna studie jÀmförde tvÄ anvÀndbarhetstestningsmetoder vid namn SUS och PSSUQ. Först jÀmfördes metodernas metamedelvÀrde med varandra för att se om det fanns signifikanta skillnader mellan metodernas rÄdata och sedan utökades analysen till att jÀmföra metodernas resultat med den normativa mall som respektive metod ger tillgÄng till. Dessa tvÄ olika jÀmförelser gjordes ett flertal gÄnger med olika antal försöksdeltagare vid varje iteration.Resultatet av studien visade att inga statistiskt signifikanta skillnader fanns mellan metodernas metavÀrde (vÀrden transformerade till en skala mellan 0 och 100) och att inga statistiskt signifikanta skillnader hittades mellan dessa tvÄ mÀtinstrument dÄ deras resultat jÀmfördes mot de normativa mallar som metoderna ger tillgÄng till, men Àven om inga statistiskt signifikanta skillnader hittades visar resultatet pÄ en viss skillnad i hur ett system uppfattas beroende pÄ vilken metod som anvÀnds, vilket innebÀr att liknande studier borde genomföras..

"Han lÄter svensk" : En undersökning av svenskfödda lyssnares upplevelse av andrasprÄkstalares uttal

Uppsatsen bygger pÄ en undersökning dÀr ett eventuellt samband mellan svenskfödda lyssnares Àr upplevelse av vad som ett begripligt och lyssnarvÀnligt uttal hos andrasprÄkstalare, och durationen av de lÄnga ljuden i betonade stavelser hos andrasprÄkstalare utreds. En lyssnargrupp bestÄende av 20 personer med svenska som förstasprÄk fick lyssna pÄ inspelningar av 6 andrasprÄkstalare som utifrÄn en bild och tio stödord skapade en berÀttelse. Lyssnarna betygsatte sedan talarnas uttal pÄ skala frÄn 1 till 6 utifrÄn kriterierna begriplighet och lyssnarvÀnlighet, och vid sidan av betygen gav de Àven skriftliga kommentarer om var och en av de sex talarna.           För att kunna bedöma och jÀmföra hur vÀl talarna lyckades realisera den komplementÀra lÀngden anvÀndes talanalysprogrammet Praat. Undersökningen kan inte pÄvisa nÄgot samband mellan lyssnarnas betyg och talarnas förmÄga att realisera den komplementÀra lÀngden, men detta kan hÀnga samman med metodologiska problem.

Indirekta effekter av luftvÀrnsoperationer : En begreppsutredande studie kring luftvÀrnets indirekta effekter under Kosovokonflikten

Det serbiska luftvĂ€rnet sköt ner ytterst fĂ„ av NATO:s flygplan under Kosovokonflikten. Trots det sĂ„ visar det sig att NATO:s luftoperationer indirekt pĂ„verkades i stor skala av luftvĂ€rnet. Även om man sköt ner ytterst fĂ„ av de anfallande flygplanen uppnĂ„dde serberna indirekta effekter pĂ„ NATO som försvĂ„rade hela operationen. Syftet med denna uppsats Ă€r att problematisera och definiera begreppet indirekt effekt inom ramen för luftvĂ€rn samt att applicera detta begrepp pĂ„ en vald konflikt.Uppsatsen bestĂ„r i huvudsak av tvĂ„ sammanhĂ€ngande undersökningar. Först sker en begreppsutredande studie som resulterar i en definition av begreppet indirekt effekt.

"LIA eller morfin spinalt vid primÀr total höftplastik". : en lÄngtidsuppföljning av effekter för postoperativ smÀrta och mobilisering.

Vid operation av primÀr total höftplastik finns det olika metoder för postoperativ smÀrtlindring. En tidigare genomförd studie pÄ ett mellansvenskt sjukhus (nedan kallad ?höftprojektet?) visade att ?Local infiltration analgesia? (LIA) initialt minskade postoperativ smÀrta, underlÀttade mobilisering samt förkortade vÄrdtiden, jÀmfört med spinalt morfin. I denna studie genomfördes en lÄngtidsuppföljning av höftprojektet med mÀtningar efter 6 respektive 12 veckor. Studiegruppen hade fÄtt LIA vid operationsslutet och kontrollgruppen spinalt morfin.

Fysisk aktivitet pÄ fritiden

Att utföra fysisk aktivitet har funnits sedan lÄngt bak i tiden. Motiven till varför har varit varierade beroende pÄ tidsepok och motionÀr.DÀrför var syftet med den hÀr undersökningen att ta reda pÄ vad det Àr som motiverar elever i Ärskurs 8 till att utföra fysisk aktivitet pÄ fritiden. Förutom att undersöka vilka motiven var ville vi Àven se om det förekom nÄgra skillnader mellan flickor och pojkar. Resultatet framtogs genom en kvantitativ metod som bestod enkÀtundersökning. Resultatet av undersökningen blev att pojkarnas svar var det som överraskade oss genom att ange roligt som det allra frÀmsta motivet för att utföra fysisk aktivitet pÄ fritiden medan flickorna överaskade oss med att i större skala Àn pojkarna ange prestation som motiv.

Undervisningsmetoder för barn med ADHD

Undervisningsmetoder för barn med ADHD En intervjustudie om undervisningsmetoder i skolan för barn med ADHD (Pedagogical methods for children with ADHD An interview study of pedagogical methods in school for children with ADHD) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med min undersökning Àr att utvÀrdera nÄgra arbetssÀtt för skolarbete för barn med ADHD. Jag har undersökt om det finns nÄgra arbetsmetoder som lÀrare/specialpedagoger anser sÀrskilt framgÄngsrika för skolarbetet nÀr det gÀller barn med ADHD och om dessa lÀrare/specialpedagoger kan rekommendera nÄgra metoder/arbetssÀtt för skolarbetet för barn med ADHD till andra lÀrare. Jag har anvÀnt mig av en kombination av intervjuer och enkÀter. Intervjuerna Àr till sin form delvis ?fenomenografiska?, vilket innebÀr öppna kvalitativa intervjuer dÀr informanten beskriver sin uppfattning om ett fenomen med egna ord, delvis strukturerade i form av en enkÀtundersökning dÀr informanten utvÀrderar dessa fenomen.

RÀtt skala blir inte automatiskt en bra improvisation. : En musikanalytisk studie av fem olika pianosolon spelade av erkÀnda jazzmusiker.

Det finns en hel del litteratur som lÀr ut jazzimprovisation, men fÄ som visar vilka musikaliska strukturer som kan anvÀndas för att fÄ det att lÄta ?jazzigt?. I den hÀr kvalitativa studien utforskas dÀrför likheterna mellan fem olika utvalda jazzimprovisationer i piano. I fokus stÄr improvisationernas musikaliska ?sprÄk? ifrÄga om musikaliska byggstenar eller strukturer.

UtvÀrdering av informationssystem

Denna C-uppsats behandlar utvÀrderingar av företags datoriserade informationssystem. Bakgrunden till detta Àr att det idag spenderas stora summor pengar pÄ företagens och att företagens verksamhet ofta Àr beroende av ett fungerande informationssystem. För att sÀkerstÀlla att informationssystemet verkligen ger den nyttan som efterstÀvas krÀvs det att det genomförs utvÀrderingar. UtvÀrderingar Àr en grund för att kontrollera systemen mot de uppsatta mÄlen och att visa pÄ eventuella förbÀttringsbehov. Uppsatsen vill visa hur utvÀrderingsarbetet gÄr till i dagens företag.

GymnastiktrÀnare och lÀrare i idrott och hÀlsa - En och samma ledare? : En observationsstudie om ledarskap

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur ledarskapet pÄverkas nÀr man Àr ledare i tvÄ olika kontexter. De frÄgestÀllningar vi vill besvara Àr:Hur fattas beslut i trÀnarrollen i jÀmförelse med lÀrarrollen?Hur fattar de enskilda ledarna beslut i de olika kontexterna?MetodFör att besvara frÄgestÀllningarna har en kvalitativ kritisk hÀndelse-observation valts som metod. Tre stycken ledare som Àr yrkesverksamma bÄde som trÀnare i truppgymnastik och som lÀrare i idrott och hÀlsa har observerats. Tre observationer genomfördes per ledare och kontext.

LÀrares upplevelser att arbeta med skriftliga omdömen : Kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare

Syftet med den föreliggande studien var att undersöka om kvinnor och mÀn efter en hotad könsidentitet framstÀllde sig sjÀlva som mer könsstereotypt kvinnligt respektive manligt. Dessutom undersöktes skillnader av könsidentitetshot utifrÄn en tvÀrkulturell jÀmförelse mellan mÀn och kvinnor i Argentina och Sverige. De hypoteser som lÄg till grund för undersökningen var följande: (1) BÄde mÀn och kvinnor framstÀller sig mer könsstereotypt manligt respektive kvinnligt efter att deras könsidentitet blivit hotad (2) Det finns tvÀrkulturella skillnader betrÀffande sjÀlvstereotypering efter hotad könsidentitet mellan Argentina och Sverige. Data frÄn 242 studenter (121 kvinnor och 121 mÀn) samlades in med hjÀlp av dels ett paradigm för könsidentitetshot och dels av en skala som syftade till att mÀta graden av sjÀlvstereotypering. Deltagarna i Argentina och Sverige tillhörde samhÀllsinriktade utbildningar.

Riktlinjer för postoperativ smÀrtbehandling pÄ vÄrdavdelning i Sverige

MÀnniskan har i alla tider försökt att lindra smÀrta och lidande pÄ olika sÀtt. I Sverige visas det att postoperativ smÀrta inte Àr tillrÀckligt behandlad. Patienter beskriver fortfarande att de upplever svÄr till mycket svÄr smÀrta efter operation. Detta trots att mycket bra analgetika finns att tillgÄ. SmÀrta Àr en subjektiv upplevelse och patienten behöver behandlas individuellt.

Konflikten bakom vildsvinsproblematiken ur ett "Crop-raiding"-perspektiv  : med fokus pÄ svenska lantbrukare

Vildsvinstammen har ökat snabbt i södra och centrala Sverige sedan nÄgra individer rymde ifrÄn fÄngenskap pÄ 1970-talet. Vildsvin har aptit för jordbruksgrödor vilket resulterar i en konkurrens om dessa grödor mellan arterna mÀnniskan och vildsvin i en s.k. interspecifik konkurrens. Detta utgör i sin tur en konflikt mellan jordbrukare och vildsvin. Denna konflikt verkar Àven förvÀrras av jÀgares förvaltningsmetoder som, enligt lantbrukare, innefattar ett bristande jakttryck och utfodring i för stor skala.

<- FöregÄende sida 20 NÀsta sida ->