Sökresultat:
1030 Uppsatser om Grćbalans - Sida 66 av 69
En bomlös sadel med tryckavlastande egenskaper
Rapporten innehÄller redovisningen av examensarbetet utfört under vÄrterminen 2011 i kurs KPP301. Arbetet koncentrerades kring konceptframtagningen av en bomlös sadel med hÀnsyn till uppdragsgivarens, Linda Persson, önskemÄl. Uppdragsgivaren driver enskild firma Equra och möter i sitt dagliga arbete skadade hÀstar. De flesta skador som hÀstar lider av Àr orsakade av dÄligt anpassade traditionella sadlar som i sin konstruktion har en hÄrd och oelastisk bom. Den nya sadeln skulle vara utan den problematiska bommen men garantera lika bra tryckfördelning och stöd.
VÀxter som erosionsskydd i vattendrag : en litteraturstudie och fallstudie av tre Äar i södra SkÄne
Mitt examensarbete Àr uppbyggt med fokusering pÄ fyra delar. En utförlig litteraturstudie dÀr jag skriver om begreppet erosion, en sammanstÀllning av en intervju, en översiktlig vÀxtbeskrivning av fem vÀxter som kan anvÀndas som erosionsskydd samt en resultatbeskrivning dÀr jag redovisar inventeringar som jag gjort pÄ tre Äar i södra SkÄne.Min litteraturstudie har utgÄtt frÄn svensk, engelsk, tysk och amerikansk litteratur, det har varit en utmaning att finna svensk litteratur inom Àmnet. En del litteratur finns om vattenerosion lÀngst vÄr svenska kust, men den berör brÀckvattenvÀxter och salttÄliga vÀxter, vilka jag inte alls anvÀnder mig av i mitt examensarbete.Min inventering har jag gjort under hösten och vintern 2006 och 2007, samt vÄr och försommar 2008.De Äar jag har okulÀrbesiktigat Àr SaxÄn, Höje Ä och KÀvlingeÄn. Jag har inventerat en strÀcka pÄ 100 meter, dÀr Än har benÀgenhet att erodera.Jag har dokumenterat platserna dÀr erosion har kunnat pÄvisas. Sedan har jag gjort en mer grundlig inventering av vÀxtbestÄndet pÄ platsen.
Revision eller pengar : Vilka konsekvenser fÄr ett avskaffande av revisionsplikten för bankers kreditbedömning av smÄföretag
SammanfattningSedan 1983 har alla aktiebolag i Sverige haft revisionsplikt, numera Àr Sverige ett av fÄ lÀnder som fortfarande har revisionsplikt för alla bolag oavsett storlek. Revisionsplikt innebÀr att en revisor med en professionell, skeptisk instÀllning skall planera, granska, bedöma och uttala sig om företagets Ärsredovisning, bokföring och förvaltning. Efter att Sverige 1995 gick med i EU kom Àven EG:s bolagsdirektiv att styra över revisionen, dÀr det i det fjÀrde bolagsdirektivet finns möjlighet att undanta smÄföretag frÄn revisionsplikten. Diskussionerna kring revisionspliktens existens i Sverige förs dock intensivt.Det jag i denna uppsats valt att undersöka Àr:Vilka konsekvenser fÄr ett avskaffande av revisionsplikten för bankers kreditbedömning av smÄföretag?Syftet med min studie Àr att genom intervjuer förstÄ vilken betydelse det reviderade materialet har vid bankers kreditbedömning av smÄföretag.
Vad kan ett serviceföretag vinna genom inblick i servicemötet? - En fallstudie av interaktionen mellan personalen och kunden i en Lindexbutik
Jakten pĂ„ stordriftsfördelar har skapat en detaljhandel dĂ€r det Ă€r enklare att hĂ€rma andras servicesystem Ă€n att skapa egna, unika. En detaljhandel dĂ€r ingen sticker ut och Ă€r annorlunda! Som kund betyder det att du idag shoppar i sjĂ€lvvalsdjungeln, dĂ€r du ska serva dig sjĂ€lv och inte förvĂ€nta dig att nĂ„gon kan hjĂ€lpa dig nĂ€r du Ă€r i ĂąâŹÂklĂ€dnödĂąâŹÂ. För personalen har annat att göra Ă€n att serva dig. Ăâven om kunden tycker att det Ă€r skönt att vara ensam ibland sĂ„ behövs en hjĂ€lpande hand och ett vĂ€nligt ord i klĂ€daffĂ€ren.
För ledningen hos svenska detaljhandelskedjor innebÀr effektiviseringen av detaljhandeln utmaningar kring att erbjuda kunden servicekvalitet samtidigt som personalstyrkan i butiken bestÄr av fÀrre antalet anstÀllda med fler arbetsuppgifter.
Att leda för hÀlsa : En fallstudie ur ledningens perspektiv av Telge Rent AB:s förÀndringsarbete för minskad sjukfrÄnvaro och ökad effektivitet rörande yrkesgruppen lokalvÄrdare
Efter Är av ökade sjukskrivningstal inom svenskt arbetsliv syntes under Ären 2002-2004 en minskning av lÄngtidssjukskrivningarna. Denna minskning var dock marginell vad gÀller kvinnodominerade yrkesgrupper som exempelvis lokalvÄrdare. (AFA FörsÀkring, 2006) Vi ville undersöka en organisation, med denna typ av yrkesgrupp, som lyckats sÀnka sina sjuktal. VÄr förhoppning var att finna de hÀlsobringande pÄverkansfaktorer som lett till lÀgre sjukskrivningstal och presentera dessa som underlag för andra organisationers hÀlsoarbete. Syftet med vÄr studie Àr att beskriva Telge Rent AB och deras arbete med att minska medarbetarnas sjukfrÄnvaro och öka effektiviteten.
KOMMUNIKATION OCH SAMSPEL I RĂRELSE : Sherbornemetodik med en ung man pĂ„ tidig utvecklingsnivĂ„ och med autism
SYFTESyftet med denna uppsats Àr att analysera hur kommunikations- och samspelsförmÄga uttrycks över tid nÀr en ung man pÄ tidig utvecklingsnivÄ och med autism deltar i en dyad i sherbornebehandling. FrÄgestÀllningar:Hur utvecklas kommunikations- och samspelsförmÄga över tid i behandlingssituationen? Hur utvecklas kommunikations- och samspelsförmÄga i hemmet respektive skolan under samma tidsperiod?  METODDenna pre-experimentella fallstudie rör en 18-Ärig man som under drygt ett Är kom till habiliteringen för att delta i arton sherbornebehandlingar med en sjukgymnast med mÄngÄrig erfarenhet av sherbornemetodik. Sherborne Àr en rörelsemetodik dÀr rörelser anvÀnds för att utveckla rums- och kroppsmedvetenhet och skapa relationer till andra. Samtliga arton behandlingar videofilmades och data insamlades via observation.
Skogsskador i Sverige: vilka Àr de vanligaste skogsskadorna samt fakta om Àlgen och dess betydelse för skogsskador, omfattning, mÀtmetoder och ÄtgÀrder
Skogen Àr en förnyelsebar naturresurs om den sköts pÄ rÀtt sÀtt. VÀsentligast för ett hÄllbart skogsbruk Àr att avverkningen Àr i balans med ÄtervÀxten. Detta innebÀr att det endast finns en begrÀnsad mÀngd virke för skogsindustrin att tillgÄ. För att den avverkade skogen skall hÄlla sÄ hög kvalitet som möjligt Àr det viktigt att den vÀxande skogen inte skadas. Den vÀxande ungskogen pÄverkas inte bara av skogsskötselÄtgÀrder i olika varianter, utan Àven av mer svÄrpÄverkade faktorer som exempelvis klimatförÀndringar och miljö, svamp-, insekts- och viltangrepp.
?Vi lÀrde oss om stress, men det mesta Àr bortglömt? : en kvantitativ studie om vad som pÄverkar gymnasieungdomars upplevda hÀlsa
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka och jÀmföra vad som pÄverkar gymnasieelevers upplevda hÀlsa i Ärskurs 3, i en storstad och en mindre tÀtort. För att uppfylla detta syfte har tre frÄgestÀllningar utformats till följande: (1) Vad i skolmiljön upplever eleverna Àr en stressor som pÄverkar deras hÀlsa? (2) Vilken roll spelar lÀraren respektive skolan för elevernas upplevda hÀlsa? (3) Hur ser sambandet mellan fysisk aktivitet och upplevd hÀlsa ut?MetodFör att uppfylla syftet och besvara frÄgestÀllningarna valdes en kvantitativ metod, enkÀt. EnkÀten utformades till största delen med fasta svarsalternativ. I val av skolor gjordes ett bekvÀmlighetsurval och för att fÄ fram urvalspopulation gjordes ett slumpmÀssigt randomiserat urval.
Lojalitetsprogram i dagligvarubranschen -MÄl, utformning och utvÀrdering
Bakgrund/Problem:Som en följd av den allt mer kundorienterade marknadssituationen har det blivit mer centralt att vÄrda sina kundrelationer. Kundernas lojalitet Àr idag av stor betydelse för det strategiska arbetet (Reinartz & Kumar 2002) och en viktig komponent i det arbetet Àr lojalitetsprogrammen (Liu & Yang 2009). Dock anses lojalitetsprogrammens verkan pÄ den lÄngsiktiga lönsamheten outforskad (Banasiewicz 2005; Liu 2007; McCall & Voorhees 2010). Den begrÀnsade forskningen pÄ programmens effekter har Àven lett till att det uppkommit problem med utvÀrderingen av dem (Liu 2007; McCall & Voorhees 2010). SvÄrigheten Àr att programmet aldrig kan ses som en isolerad aktivitet, utan indirekt pÄverkar flera andra funktioner i företaget (Liu & Yang 2009).
Mindfulness i skolan - ett pedagogiskt verktyg eller en rökridÄ för problem?
Studiens syfte Àr att utifrÄn ett kvalitativt perspektiv med en kritisk ansats problematisera bakomliggande faktorer till varför pedagoger anser att mindfulness ska anvÀndas i skolan. Empirin bestÄr av intervjuer med en mindfulnessinstruktör samt fokussamtal med tre pedagoger. Undersökningen belyser historiken kring mindfulness samt de samhÀlleliga aspekter som kan ha lett till mindfulness stora genomslag. Vidare tar undersökningen upp historik kring skolan samt hur den ser ut idag i förhÄllande till samhÀllet. De centrala delarna i mindfulness Àr att lÀra sig bli en mer medveten och reflekterande mÀnniska samt att inta ett accepterande förhÄllningssÀtt.
TrÀdkyrkogÄrden : framtidens gröna begravningsplats
Under hela mÀnniskans civiliserade historia har det alltid funnits utvecklade och avancerade metoder att begrava de döda. Dessa metoder har varierat mellan kulturer, men har alltid speglat samhÀllet i stort och vÄr syn pÄ naturen och landskapet kring oss. Under förkristen tid var kremeringen med sÄ kallade brandgravar det helt dominerande gravskicket. I och med kristendomens intÄg i Sverige kom ett strikt förbud mot all kremering och ett krav pÄ att alla gravsÀttningar skulle ske i vigd jord pÄ kyrkogÄrdarna. KyrkogÄrden fungerade endast som en plats att förvara de döda och nÄgon medveten trÀdplantering eller annan utformning fanns ej.
Vad kan ett serviceföretag vinna genom inblick i servicemötet? - En fallstudie av interaktionen mellan personalen och kunden i en Lindexbutik
Jakten pĂ„ stordriftsfördelar har skapat en detaljhandel dĂ€r det Ă€r enklare att hĂ€rma andras servicesystem Ă€n att skapa egna, unika. En detaljhandel dĂ€r ingen sticker ut och Ă€r annorlunda! Som kund betyder det att du idag shoppar i sjĂ€lvvalsdjungeln, dĂ€r du ska serva dig sjĂ€lv och inte förvĂ€nta dig att nĂ„gon kan hjĂ€lpa dig nĂ€r du Ă€r i ?klĂ€dnöd?. För personalen har annat att göra Ă€n att serva dig. Ăven om kunden tycker att det Ă€r skönt att vara ensam ibland sĂ„ behövs en hjĂ€lpande hand och ett vĂ€nligt ord i klĂ€daffĂ€ren.
Positiv kristen djursyn
Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att uppmÀrksamma uppvÀrderande omnÀmnanden av djur i kristen texttradition, företrÀdesvis i evangelierna, men ocksÄ i apokryfisk litteratur och i Uppenbarelseboken. Fokus har legat pÄ Jesustexterna, eftersom Jesus Àr kristendomens förgrundsgestalt och kÀrna. DÀrför har djuren kring Jesus blivit mitt huvudstudium, men en Äterblick görs ocksÄ till Gamla Testamentet, för att visa att en positiv djursyn finns redan i Moseböckerna och i skapelseberÀttelsen.Kristen teologi och tradition har negligerat dessa uppvÀrderande djurbilder, för att istÀllet fokusera pÄ nedvÀrderande omnÀmnanden av djur. Den negativa djursynen har varit fullstÀndigt dominerande, och dÀrför Àr det nödvÀndigt, menar jag, att arbeta pÄ det sÀtt som jag föreslÄr, för att skapa en motvikt och balans. Min arbetshypotes har varit att det existerar uppvÀrderande omtalanden och beskrivningar av djur, i viktiga sammanhang, och min undersökning har sedan handlat om att identifiera sÄdana texter, vilket jag ocksÄ lyckats med.
Sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda personer i behov av palliativ vÄrd pÄ tvÄ medicinska vÄrdavdelningar : en kvalitativ intervjustudie
SAMMANFATTNINGMÄnga av de som avlider i Sverige idag, avlider pÄ sjukhus, eller tillbringar dagar pÄ sjukhus sitt sista Är i livet. PÄ en medicinavdelning vÄrdas personer med mÄnga olika diagnoser och multisjuka Àldre. Sjuksköterskor som arbetar pÄ medicinavdelning möter dÀrför mÄnga personer som Àr i behov av palliativ vÄrd. VÄrden pÄ en medicinavdelning Àr oftast kurativt och akut inriktad, och den palliativa vÄrden kan dÀrför lÀtt hamna i skymundan. VÀrdegrunden i den palliativa vÄrden innefattar nÀrhet, helhet, kunskap och empati.
Vem fÄr jobbet som projektledare? : En jÀmförande undersökning av rekryterare och projektledare
Sedan 1990-talet har det blivit allt mer vanligt att företag anvÀnder sig av projekt som arbetsform. Rollen som projektledare fÄr dÀrför idag en allt mer betydelsefull roll inom olika verksamheter. Projektledaren ses ofta som en mycket viktig lÀnk utifrÄn verksamheten i stort och inte bara utifrÄn det enskilda projektet. En felrekrytering av projektledare kan dÀrför fÄ ödesdigra konsekvenser för sÄvÀl projektet som hela verksamheten. TvÀrtom fÄr en lyckad rekrytering av projektledare givetvis positiva konsekvenser.