Sök:

Sökresultat:

1030 Uppsatser om Grćbalans - Sida 41 av 69

Sexuell hÀlsa som en del av institutionsvÄrden. - en studie av personalens reflektioner kring kunskap och bemötande av sexualitet pÄ behandlingshem

Syfte Sexualiteten Àr en viktig del av mÀnniskor vÀlbefinnande. Trots att forskning visat att samtal om sexualitet pÄ behandlingshem kan vara till stor hjÀlp under institutionstiden tas Àmnet sÀllan upp. Jag vill fÄ en djupare förstÄelse av hur personalen beskriver sina kunskaper om sexualitet och bemötande av densamma pÄ behandlingshem.FrÄgestÀllningar - Hur beskriver personalen pÄ behandlingshem sin kunskap om sexualitet?- Hur tÀnker personalen kring bemötande av sexualitet pÄ behandlingshem?Metod Jag har anvÀnt mig av kvalitativ metod och dels gjort en semistrukturerad intervju, dels skickat ut ett antal frÄgeformulÀr med mestadels öppna frÄgor. Personalen som svarat pÄ frÄgorna arbetar pÄ ett LVU-hem och ett LVM-hem.

Barnfamiljers upplevelser av att vara i en situation dÀr en förÀlder vÄrdas palliativt : En litteraturstudie

NÀr en förÀlder blir sjuk pÄverkas hela familjen. Sjukdomen innebÀr utmaningar som familjen stÀlls inför och speciellt för barnen som Àr beroende av förÀldrarna. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva barnfamiljers nÀr en förÀlder vÄrdas palliativt. En kvalitativ manifest innehÄllsanalys med induktiv ansats anvÀndes för att analysera tio vetenskapliga artiklar. Detta resulterade i tre slutkategorier: Att vara kÀnslomÀssigt ur balans; Att vilja veta mer för att förbereda sig inför döden; Att vilja vara tillsammans och strÀva efter ett normalt familjeliv.

Fisk, fÄgel eller mittemellan? : En studie av tre multiprojektmiljöer

Bakgrund: En stor del av alla projekt inom svensk industri genomförs i en sÄ kallad multiprojektmiljö, d.v.s. i en miljö dÀr flera projekt pÄgÄr samtidigt. Trots detta Àr forskningen inom projektledning i huvudsak inriktad pÄ det enskilda projektet. Projekt Àr i hög grad beroende av den omgivning den verkar inom, men organiseringen av multiprojektmiljön Àr endast delvis utredd. Vidare Àr projektledningslÀran starkt fokuserad pÄ standardisering av projektarbetet för att uppnÄ ökad kontroll och precision.

Patienters upplevelse av omvÄrdnad i samband med hysterektomi

Bakgrund: Synen pÄ nÀrstÄendes betydelse för den sjukes vÀlmÄende har radikalt förÀndras under de senaste Ärhundraden, till en allt mer holistisk syn pÄ den sjuke och dennes behov. Patienter vÄrdandes pÄ en intensivvÄrdsavdelning riskerar eller Àr försatta i ett livshotande tillstÄnd dÀr specialiserad vÄrd krÀvs. Det Àr dÀrför av vikt att veta hur nÀrstÄende upplever en intensivvÄrdsavdelning för att kunna erbjuda bÄde den sjuke och dess nÀrstÄende bÀsta möjliga vÄrd.Syftet Àr att beskriva erfarenheter av att vara nÀrstÄende till en person som vÄrdats pÄ en intensivvÄrdsavdelning i Norden.Metoden som anvÀndes Àr en systematisk litteraturstudie av vetenskapliga artiklar, som inhÀmtades via sökningar i Cinahl, PubMed och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och resultaten analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultatet visar att nÀrstÄende upplever en kaotisk tillvaro i och med deras anhörigas insjuknande. De uttrycker behov av att fÄ information bÄde angÄende den sjukes medicinska status, men Àven om den medicintekniska miljön patienten omges av.

Sjuksk?terskors erfarenheter av palliativ v?rd : En litteratur?versikt

Bakgrund: Palliativ v?rd handlar om att lindra lidande och fr?mja livskvalitet hos patienter med obotlig sjukdom, samtidigt som n?rst?ende f?r st?d under hela sjukdomsf?rloppet. V?rden bygger p? ett personcentrerat f?rh?llningss?tt d?r patientens individuella behov, v?rderingar och ?nskem?l styr v?rdens inneh?ll. Sjuksk?terskor har en nyckelroll i att etablera f?rtroendefulla relationer, skapa trygghet, s?kerst?lla tydlig kommunikation och inkludera n?rst?ende som en integrerad del av v?rdprocessen.

En lindans med balans? Vad styr kommuners sÀtt att redovisa pensionsÄtaganden?

Den första januari 1998 trÀdde en ny lag ikraft, Lag (1997:614) om kommunal redovisning. Lagen stadgar att pensioner intjÀnade före 1998 skall redovisas som ansvarsförbindelse medan de som intjÀnats efter 1997 skall skuldföras. Det finns idag kommuner som, trots lagstiftningen, redovisar Àven det som intjÀnats före 1998 som skuld eller avsÀttning. Det leder oss in pÄ uppsatsens syfte som Àr att kartlÀgga hur och förklara varför kommuner redovisar och hanterar pensionsförpliktelser pÄ skilda sÀtt.Positive Accounting Theory (PAT), Downs teori samt Institutionell teori (IT) ligger till grund för de hypoteser som arbetats fram. PAT och Downs teori bygger pÄ tanken att mÀnniskor i första hand ser till sin egen nytta och maximerar egen vÀlfÀrd.

Diabetikers upplevelser av hinder och möjligheter för fysisk aktivitet : en intervjustudie

Det finns idag cirka 300 000 personer med diabetes i Sverige. Varje Är insjuknar cirka 200 vuxna av 100 000 vuxna i diabetes. Diabetes Àr en allvarlig sjukdom och medför en förkortad livslÀngd pÄ grund av sjukdomen. Motion har vistats medföra positiva effekter och göra att personer med diabetes mÄr bÀttre dÄ motion ger bÀttre balans i blodsockret. Det övergripande syftet med studien var att vinna mer kunskap om behovet av information om vikten av fysisk aktivitet riktat till diabetiker samt att vinna mer kunskap om behovet av ÄtgÀrder för att frÀmja fysisk aktivitet.

PÄverkas individens arbetsprestation av stress och copingstrategier? : En jÀmförande kvantitativ studie dÀr relationen mellan stress, copingstrategier samt arbetsprestation studeras i samband med individens arbete och fritid

En stor del av en individs liv bestÄr av arbete och fritid. Ett konstaterade Àr att arbete och lÀrande handlar om att utveckla copingstrategier som individen behöver för att framgÄngsrikt kunna hantera och följa den vÀxande förÀndringen i samhÀllet som kan förebygga faror för ohÀlsa i individens arbetslivs- samt fritidsmiljö och stÀrka individernas balans mot de situationer som kan uppstÄ i den livsmiljön de befinner sig i. Studiens syfte var att undersöka om mÀnniskor upplevde stress pÄ fritiden och arbetet och i sÄ fall om det pÄverkade arbetsprestationen samt om det Àr fritiden eller arbetet som upplevdes skapa stress. Ville Àven identifiera vilka copingstrategier som kunde optimera balansen för den enskilda individen och pÄ sÄ sÀtt stÀrka individens arbetsprestation. Metoden Àr enkÀtstudie.

HÀlsofrÀmjande ledarskap: Hur chefer i en dalslÀndsk kommun beskriver ett för den psykosociala arbetsmiljön frÀmjande ledarskap

I flera studier har arbetsorganisatoriska och ledarskapsfaktorer pekats ut som centrala för den psykosociala arbetsmiljön. Cheferna anges utgöra en nyckelgrupp nÀr det gÀller att Ästadkomma en bra arbetsmiljö.VÄren 2005 beslutade man i den för studien aktuella kommunen att aktivt arbeta för att stÀrka hÀlsoutvecklingen.Som kommunens företagslÀkare var jag intresserad av hur cheferna sjÀlva beskrev hur de utövade ett för den psykosociala arbetsmiljön gott ledarskap; vilka hinder och möjligheter de sÄg.I forskning för att förebygga ohÀlsa avseende den psykosociala arbetsmiljön har man identifierat frisk- och riskfaktorer. Vad kÀnde cheferna till om detta?Sjutton av tjugo chefer inom vÀlfÀrdsförvaltningen och serviceförvaltningen kunde delta i en timmas strukturerad intervju med pÄ förhand formulerade frÄgor. Under denna beskrevs Äterkommande det önskade ledarskapet som en grupp- och teamledare som skapar balans i arbetsgruppen och arbetsuppgifterna och hushÄllar med resurser.

SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV ATT MÖTA PATIENTER MED EXISTENTIELLA OCH ANDLIGA BEHOV INOM PALLIATIV VÅRD : En litteraturbaserad studie

Bakgrund: Palliativ vÄrd bygger pÄ ett förhÄllningssÀtt dÀr mÄlet Àr att förebygga och lindra lidande samt förbÀttra livskvalité hos patienter och nÀrstÄende. VÄrden tillhandahÄlls utifrÄn ett helhetsperspektiv vilket innefattar andliga och existentiella frÄgor. Dessa frÄgor kan vara komplexa att hantera för sjuksköterskan. Arbetet kan dÀrför kÀnnas slitsamt och pÄfrestande men samtidigt vara berikande och utvecklande. FörmÄga att bemÀstra svÄra situationer underlÀttas av att sjuksköterskan har goda kunskaper om existentialfilosofi och livsfrÄgor samt fÄr stöd i yrkesrollen.

HÄllbar redovisning : Analys av multinationella hÄllbarhetsredovisningar

Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR), som Àr företagens sociala samhÀllsansvar har blivit allt viktigare i dagens samhÀlle. Den grundar sig pÄ företagens frivilliga samhÀllsansvar och Àr indelat i tre ansvarsomrÄden: ekonomisk, miljömÀssigt och socialt ansvarstagande. Syftet med CSR Àr att företag ska driva sin verksamhet pÄ ett lÄngsiktigt hÄllbart sÀtt för att kunna uppnÄ det mÄste det finnas en optimal balans mellan de tre omrÄdena.Ett omtalat begrepp inom CSR Àr hÄllbar utveckling, som definieras enligt (World Commission on Environment and Development, 1998:57) som en ? utveckling som tillfredsstÀller dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov?. I takt med att CSR blev allt viktigare ville företag redovisa sitt arbete och med tiden utvecklades en del riktlinjer för redovisning av CSR arbetet.

Evidens för ridterapi inom sjukgymnastik: en litteraturstudie

Introduktion/bakgrund: Ridterapi har anvÀnts som behandlingsform sedan 1950- talet. Ridterapi Àr en medicinsk behandling med hjÀlp av hÀstar och dess rörelser som innefattar allt frÄn att rida och umgÄs med hÀsten till att utföra stallsysslor. Det Àr Àven en trÀningsform som trÀnar patientens motoriska kontroll och balans. Förutom att vara en medicinsk behandling har ridterapi visat sig kunna vara effektivt för att öka patienters sjÀlvkÀnsla, sjÀlvförtroende och self- efficacy. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka diagnoser som skulle kunna ha effekt av ridterapi samt att undersöka vilken evidens som finns för anvÀndandet av ridterapi inom det sjukgymnastiska verksamhetsomrÄdet.

Skyddsjakt : 28 § Jaktförordningen

I Sverige pĂ„gĂ„r en livlig debatt som rör skydd av egendom frĂ„n rovdjursattacker. TamdjursĂ€gare upplever att de inte kan skydda sin boskap frĂ„n angrepp av rovdjur med nuvarande lagstiftning och jĂ€gare upplever att de inte kan skydda sina jakthundar frĂ„n angrepp frĂ„n frĂ€mst vargar.I rapporten redogörs för nuvarande gĂ€llande lydelse av 28 § jaktförordningen och den föreslagna nya lydelsen.Meningen med rapporten Ă€r att belysa de problem som finns runt skyddsjakt och dĂ„ med anledning av 28 § jaktförordning. Rapporten ska Ă€ven svara pĂ„ vad polisen har för uppgifter nĂ€r misstanke om jaktbrott uppstĂ„r.Som kĂ€llor till rapporten har vi anvĂ€nt oss av internet, rapporter framtagna inom omrĂ„det samt intervju med en miljöbrottsutredare frĂ„n Östersund.Polisen har en viktig roll i rovdjurspolitiken dĂ„ det Ă€r viktigt att polisen i ett tidigt skede gör adekvata Ă„tgĂ€rder. SpĂ„rsĂ€kring Ă€r ofta avgörande i dessa brott och dĂ„ frĂ€mst teknisk bevisning. En ordningspolis uppgift blir att snabbt spĂ€rra av platsen.

?Stommen? och ?Spindeln i n?tet? N?gra specialpedagogers uppfattningar av yrkesroll och arbetsuppgifter i anpassad grundskola

Specialpedagogens yrkesroll och arbetsuppgifter inom anpassad grundskola beskrivs som komplex och varierade beroende p? lokala organisatoriska f?ruts?ttningar. Rollen pr?glas av en balans mellan individuellt st?d till elever och skol?vergripande arbete, vilket inkluderar samarbete med andra yrkesgrupper och bidrag till skolutveckling. Arbetsuppgifterna och yrkesrollen ofta otydligt definierade, vilket kan p?verka yrkesut?varnas uppfattning om sitt uppdrag och deras m?jligheter att bidra till en inkluderande skolmilj?. Syfte: Att unders?ka hur specialpedagoger uppfattar sin yrkesroll och sina arbetsuppgifter samt bidra till f?rst?elsen av deras funktion i anpassad grundskola. Teori: Systemteori anv?nds f?r att analysera hur specialpedagogens arbete p?verkar skolsystemet p? individ-, grupp- och organisationsniv?. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomf?rdes med sju specialpedagoger i en st?rre svensk kommun med en fenomenografisk ansats. Resultat: Studien visar att specialpedagoger arbetar p? flera niv?er ? fr?n direkta insatser f?r elever till handledning av kollegor och strategiskt utvecklingsarbete.

Äldres upplevelser av yrsel samt vĂ„rdĂ„tgĂ€rder som kan förbĂ€ttra det dagliga livet : En litteraturöversikt

Syftet: Var att beskriva Àldres upplevelser av Äldersrelaterad yrsel fysiskt, psykiskt och socialt samt att belysa vÄrdÄtgÀrder som kan bidra till att förbÀttra dagligt liv. Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturstudie med artiklar hÀmtade frÄn databaser inom vÄrdvetenskap/medicinsk vetenskap. Resultat: Yrsel kan upplevas som en svÄr funktionsnedsÀttning att leva med. En samsjuklighet till somatiska sjukdomar och korrelation till psykisk belastning Àr vanligt. PÄverkan pÄ sociala faktorer medför en begrÀnsning i att klara sitt dagliga liv och sitt förhÄllande till omgivningen.

<- FöregÄende sida 41 NÀsta sida ->