Abstrakt Social Engineering Àr konsten att manipulera mÀnniskor, för att pÄ sÄ sÀtt vinna deras förtroende. Med hjÀlp av detta förtroende kan attackeraren sedan kringgÄ sÀkerhetssystem och fÄ tillgÄng till organisationers information. Vi har i denna uppsats genomfört elva intervjuer pÄ tre stora organisationer med bÄde IT-chefer och övrig personal. Med dessa intervjuer har vi sedan försökt fÄ en bild av hur medvetenheten ser ut samt vilka ÄtgÀrder organisationerna tar för att förhindra Social Engineering. Med denna uppsats vill vi belysa den ovisshet som rÄder kring Social Engineering, men Àven farorna och hur effektiv en attack av denna typ kan vara.

I denna uppsats presenterar vi en ny infallsvinkel pÄ hur datatolkning i moderna organisationer bör hanteras, sÄvÀl praktiskt som teoretiskt. Studien genomfördes med ett kvalitativt och abduktivt tillvÀgagÄngssÀtt byggt pÄ grounded theory med deltagande observationer och intervjuer med aktörer inom organisationen. VÄrt teoretiska ramverk Àr byggt utifrÄn Carliles (2002) teorier om semantiska barriÀrer och pÄbyggda genom Iveroths (2011) tidigare forskning utifrÄn common meaning. SÄledes Àr vÄrt teoretiska ramverk lÀmpligt för att tolka hur barriÀrer som hindrar en synkron datatolkning mellan olika aktörer i organisationer belysts i tidigare litteratur, hur dessa barriÀrer kan överbryggas samt olika synsÀtt pÄ kunskapen som ett regelrÀtt mÄtt.Avsaknad av kunskapskonsensus i organisationer grundar sig i semantiska barriÀrer för datatolkningen som mÄste överbryggas med sociala interaktioner. Organisationer gÄr mot kunskapskonsensus genom att utifrÄn datakÀllan arbeta med ? i) teknologiskt medierade trading zones men Àven ii) socialt dimensionerade överbryggningsaktiviteter med mÄlet att skapa kunskapskonsensus mellan och inom aktörsgemenskapen..

Denna studie syftar till att belysa hur offentliga organisationer arbetar kring kunskapsbevaring och kunskapsöverföring. Vi har undersökt hur fem offentliga organisationer med olika organisationsstrukturer arbetar med att bevara kunskap inom organisationen, samt hur de överför kunskap mellan medarbetare och till nyanstÀllda. Studien har samlat in det empiriska resultatet med semistrukturerade intervjuer. I analysen diskuteras det empiriska resultatet med Àmnen som epistemologiska perspektiv inom knowledge management, maktperspektiv, politiska direktiv, arbetsmiljö samt kommunikationens roll. Resultatet av analysen pÄvisar bland annat att muntlig kommunikation Àr en viktig framgÄngsfaktor i en kunskapsprocess..

IT-investeringar har under senare Är blivit allt viktigare, och idag berör de i stort samtliga organisationer. För att bedöma mer traditionella investeringar finns det mÄnga olika metoder, och organisationer har betydande erfarenhet inom omrÄdet. Vad det gÀller IT-investeringar tillkommer dock flera problem, vilket försvÄrar möjligheten att genomföra en ekonomisk vÀrdering. Framförallt Àr det mycket svÄrt att identifiera vilka effekter, positiva eller negativa, som investeringen för med sig. Vidare kan det vara ett problem att vÀrdera dessa dÄ mÄnga av dem kan vara av mjuk, och kvalitativ art.Trots att IT-investeringar har blivit allt viktigare för SMHI saknar organisationen, precis som mÄnga andra organisationer, en konsekvent metodik för att bedöma dessa investeringar.

Strategiprocessen Àr en viktig fas för en organisation och Àr underlag för de strategiska mÄl, styrmÄtt och handlingsplaner som styr den dagliga verksamheten. För de organisationer som vÀljer att arbeta med styrkortsmodellen ger den strategiska planen underlag till strategiska mÄl i strategikartan som i sin tur leder till styrmÄtt i styrkort och vidare till individuella handlingsplaner. Tidigare forskning visar att styrkortsmodellen passar bÀst vid vÀrdebaserad styrning och Àr ett strategiskt beslut dÀr hela organisationen bör förberedas och involveras. Strategikartan Àr en grafisk modell som enkelt kommunicerar strategiska mÄl och samband mellan perspektiven i styrkortet samt för att minimera risker och optimera organisationen. En av de större utmaningarna för att lyckas med strategiformulering och styrkort Àr att hela organisationen involveras i processen och att styrkortet integreras i affÀrssystem och rapportering.

Offentliga organisationer har de senaste Ă„ren implementerat styrsystem frĂ„n privata organisationer för att förbĂ€ttra organisationerna. Dessa styrsystem har bĂ„de pĂ„visat för- och nackdelar för de offentliga organisationerna vilket Ă€ven har ökat de icke-finansiella riskerna för dessa. Vi stĂ€ller dĂ„ oss frĂ„gan om ett riskhanteringsramverk som Ă€r skapat frĂ€mst för privata organisationer kan förbĂ€ttra riskhanteringsarbetet för Hudkliniken pĂ„ Örebro Universitetssjukhus (USÖ). Syftet med vĂ„r fallstudie Ă€r att förklara hur Hudkliniken pĂ„ USÖ arbetar med riskhantering och om det dĂ€r finns förbĂ€ttringsmöjligheter. Vi vill ocksĂ„ studera om COSOs ramverk för riskhantering kan vara till nytta för kliniken och hjĂ€lpa dem i deras arbete.

Detta arbetes syfte Ă€r att göra en jĂ€mförelse av olika organisationer och undersöka vad som kĂ€nnetecknar den organisation som finns uppbyggd kring intranĂ€tet och hur drift och förvaltning bedrivs av intranĂ€tet. Även frĂ„gan om vem eller vilka som ansvarar för intranĂ€tet behandlas i denna rapport. För att kunna göra jĂ€mförelser utifrĂ„n problemstĂ€llningen har intervjuer genomförts i sju organisationer, som har eller Ă€r pĂ„ vĂ€g att införa ett intranĂ€t, dĂ€r alla Ă€r verksamma inom olika omrĂ„den.Slutsatserna visar att mĂ„nga av de större organisationerna har nĂ„gon form av organisation runt sitt intranĂ€t, för de mindre organisationerna, som Ă€ven har mindre intranĂ€t, Ă€r det oftast en eller kanske nĂ„gra som hanterar drift och förvaltning av intranĂ€tet. Även i avseende pĂ„ ansvaret för intranĂ€tet visar slutsatserna att det frĂ€mst Ă€r de större organisationerna som har en specifik person som ansvarar för intranĂ€tet..

Bakgrunden till uppsatsen Ă€r intresset för hur ledarskap pĂ„verkar individers möjlighet att trivas och förmĂ„gan att utvecklas pĂ„ arbetet. Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att undersöka hur en viss ledarskapsstil - lyssnande ledarskap - bidrar positivt till individers möjlighet att vĂ€xa och utvecklas i sitt arbete. Passar ?lyssnande ledarskap? alla organisationer?Hur vet man att det lyssnande ledarskapet Ă€r bra?Kan alla bli en ?lyssnande ledare??Är dagens organisationer mogna för denna typ av ledarskap?.

I denna uppsats undersöks vilka möjligheter politiska organisationer har att delta pÄ Eskilstunas kommunala gymnasieskolor. SÀrskild fokus ligger pÄ hur skolorna hanterar eventuella önskemÄl om deltagande frÄn frÀmlingsfientliga organisationer. Undersökningen genomfördes genom intervjuer med strategiskt utvalda personer pÄ skolorna. Generellt kan konstateras att det finns en tendens att begrÀnsa tilltrÀdet till att endast gÀlla riksdagspartierna. Dessa har emellertid rika möjligheter att pÄ olika sÀtt delta pÄ skolorna och i skolornas undervisning.

För varje Är som gÄr anvÀnder vi oss mer och mer av elektroniska kommunikationsmetoder sÄsom email och chatt. PÄ senare Är har forskning visat att det finns problem förknippade med bland annat email inom organisationer som leder till stress och minskad produktivitet pÄ arbetsplatsen. Denna studie undersöker hur dessa problem skulle kunna minskas med kommunikationspolicys och designstöd för dessa. Studien fann att dessa problem existerar inom 4 organisationer som intervjuades och dessvÀrre att kommunikationspolicys inte Àr nÄgot utbrett som finns för att tackla problemen. Efter att ha undersökt vilka saker som skulle kunna ingÄ i en kommunikationspolicy togs designförslag fram för att minska nÄgra av dessa problem och leda till en mindre stressad anvÀndarupplevelse.

Uppsatsen undersöker faktorer som pÄverkar kreativitet i konstnÀrliga organisationer. Faktorerna har delats in i kategorierna process- och strukturfaktorer. Processfaktorer definieras som faktorer som Àr förÀnderliga över tid, medan strukturfaktorer Àr stabila över tid. Syftet med uppsatsen Àr bland annat att ge en breddad bild av faktorer som har betydelse för kreativiteten i konstnÀrliga organisationer. Uppsatsen utgÄr frÄn en Grounded Theory-metod och baseras pÄ kvalitativa intervjuer med personer som arbetar med film, respektive nycirkus.

Kompetens har pĂ„ senare tid blivit ett omskrivet omrĂ„de och beskrivs ofta som en konkurrensfördel av teoretikerna. Om organisationen vill behĂ„lla sin marknadsposition mĂ„ste kompetens tas till vara, men samtidigt utvecklas i takt med marknadens behov. Önskas hög kompetens mĂ„ste organisationsstrukturen Ă€ven stödja kompetens. Den strategiske ledaren som arbetar i överensstĂ€mmelse med organisationens kompetensstrategi stödjer individens prestationer. Ett sĂ€tt Ă€r genom identifiering och mĂ€tning av prestationer.

ERP-system (Enterprise Resource Planning Systems) spelar en allt större roll för organisationer och att implementeringen av dem blir framgÄngsrika Àr av stor betydelse för ett företag. Det finns exempel dÀr en misslyckad implementeringsprocess medfört att hela företag försatts i konkurs.Följaktligen har flera studier gjorts gÀllande ERP-implementeringar. Ibland syftar artiklarna till att visa pÄ rekommenderade tillvÀgagÄngssÀtt genom att redogöra för implementeringens kritiska framgÄngsfaktorer ? de moment, aktiviteter eller liknande som genom studien identifierats som avgörande för en framgÄngsrik implementering. Majoriteten av studierna har berört organisationer i privat sektor.Författarna till denna uppsats ansÄg att det fanns starka argument för att dessa studiers resultat inte med nödvÀndighet Àr applicerbara pÄ organisationer i offentlig sektor, utan att de kritiska framgÄngsfaktorerna kan skilja sig Ät eller ha olika prioriteringsgrad i respektive sektor.

Bakgrund: Globaliseringen har lett till ett ökat krav pÄ organisationer, vilket har medfört att sÀttet att styra verksamheter har utvecklats. Organisationer hÄlls idag ansvariga för intressenter som företaget Àr beroende av oavsett om intressenterna har en formell rÀtt att utkrÀva ansvara eller inte.Problemformulering: En organisations relationer till sina intressenter Àr avgörande för organisationens existens eftersom relationerna Àr en förutsÀttning för att organisationen ska kunna skapa vÀrde. Varje gÄng ett val görs finns det alltid nÄgon part som pÄverkas. Ansvar hamnar i fokus eftersom organisationer styrs av val.ForskningsfrÄga: Hur arbetar organisationer som vill vara ansvarstagande med begreppen kommunikation, prestationsmÀtning och förtroende?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utvidga och fördjupa förstÄelsen av begreppet ansvarstagande utifrÄn perspektiven kommunikation, prestationsmÀtning och förtroende samt dess betydelse i relationen till intressenter.Metod: Uppsatsens förhÄllningssÀtt Àr hermeneutiskt för att kunna tolka och förstÄ hur mÀnniskor upplever sin situation.

Uppsatsens syfte Àr att, utifrÄn ett ledningsperspektiv, beskriva hur strukturella förÀndringsarbeten i tre ideella ungdomsorganisationer pÄverkas av att ledningen byts ut varje Är. Genom att intervjua personer som varit med och lett förÀndringsarbetet i dessa tre organisationer har författarna fÄtt en inblick i förÀndringsarbetet och vad det innebÀr att stÀndigt byta ut ledningen. Analysen av intervjusvaren följer Lewins trestegsmodell för organisationsförÀndring. I slutsatsen redogör vi för den pÄverkan som dessa specifika förutsÀttningar har för ledning av förÀndringsarbetet i organisationerna..