En teknik som pÄ senare Är fÄtt allt större uppmÀrksamhet pÄ grund av dess potentiella nytta Àr RFID-tekniken som bland annat utlovar kostnadsminskningar och ökad konkurrenskraft. RFID i en logistikkedja genererar stora mÀngder data som mÄste lagras, hanteras och anvÀndas i realtid. Detta tillsammans med antalet anvÀndare av denna data gör att informationsmÀklare kan vara nödvÀndiga. En informationsmÀklarens uppgift Àr att hantera avlÀsare, filtrera och aggregera den insamlade RFID-data och skicka den, förÀdlad, till anvÀndaren av den data. DÄ utbudet av forskning kring de mjuka aspekterna av informationsmÀklare inom RFID Àr begrÀnsad Àr det oklart vilken roll informationsmÀklare har vid grÀnsöverskridande aktiviteter.

VÀrlden stÄr idag inför mÄnga miljömÀssiga utmaningar och kapitalbehovet för attmildra effekterna av klimatförÀndringarna Àr stort. För att möta det stora kapitalbehovetmÄste de globala finansmarknaderna involveras. Gröna obligationer Àr ett nyttfinansiellt instrument vars likvid Àr Àmnad att gÄ till finansieringen av projekt sombidrar till en minskad klimatpÄverkan. Finansieringsformen har vÀxt i popularitet blandsvenska organisationer sedan introduktionen pÄ den svenska marknaden trots att dessaffÀrsnytta för den utförande enheten inte Àr övertygande. Syftet med uppsatsen ÀrdÀrför att undersöka drivkrafterna bakom emitteringen av gröna obligationer samt omdessa drivkrafter Àr tillrÀckligt starka för att öka investeringarna i klimatrelateradeprojekt och pÄ sÄ sÀtt bidra till en hÄllbar utveckling.Baserat pÄ uppsatsens syfte anvÀndes en kvalitativ metod vid genomfördet av denempiriska datainsamlingen utifrÄn emittenternas perspektiv.

Turismen har pÄ senare tid kommit att fÄ en allt viktigare roll i Sverige och för mÄnga regioner har turismen utvecklats till en viktig nÀring eftersom den har bidragit till att skapa nya jobb. För de flesta företag Àr det svÄrt att skapa tillvÀxt enbart med hjÀlp av interna resurser och dÀrför Àr det av stor vikt att samarbeta med andra företag. Samarbete har de senaste Ären kommit att fÄ en allt större betydelse för olika aktörer inom turistnÀringen. I den hÀr studien har vi valt ut en turistregion i södra Sverige dÀr vi studerat hur olika lokala aktörer inom turistnÀringen samverkar och hur samarbetet eventuellt kan utvecklas för att stimulera tillvÀxten i regionen. I studien har vi valt en kvalitativ ansats dÀr fem personliga intervjuer har genomförts med olika organisationer som Àr aktiva inom turistnÀringen.

?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt. Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.

Ljusförorening Àr ett relativt modernt fenomen som allt mer pÄverkar tillgÄngen till en stjÀrnklar natthimmel. Det finns en mÀngd olika internationella organisationer som arbetar för att minska ljusföroreningar och för att bevara natthimlens synlighet, bland andra International Dark-Sky Association, Royal Astronomical Society of Canada och Starlight Initiative. I den hÀr uppsatsen undersöker jag ett antal strategiska dokument genom textanalys, för att analysera deras huvudsakliga motiv till förÀndringar och för att fÄ en överblick över vilka sorters ÄtgÀrder som dessa organisationer föreslÄr. De analyserade dokumenten Àr Astrolabs Practical Guide for Lighting, Dark Sky Societys Guidelines for Good Exterior Lighting Plans, International Dark-Sky Associations Practical Guide, Royal Astronomical Society of Canadas Dark Sky Guidelines, Patersons Sark ? Dark Sky Island Lighting Management Plan, Flagstaff Dark Skies Coalitions Lighting Tips, Starlight Initiatives Defence of the Night Sky and the Right to Starlight och Narisda och Schreuders Light Pollution Handbook.

Sociala medier fÄr en allt viktigare roll i samhÀllet. Detta gÀller Àven för organisationer och dÀr implementerandet av dessa medier innebÀr att kommunikationen med organisationens medlemmar övergÄr frÄn att vara en monolog till att istÀllet anta formen av en dialog. En av dessa organisationer som nyligen börjat anvÀnda sociala medier Àr Svenska kyrkan. Detta Àr en organisation som till stor del prÀglas av traditionellt tÀnkande, men som samtidigt har som mÄl att sprida sitt budskap. Enligt denna studies antagande styrs dock förhÄllningssÀttet till de sociala medierna av bÄde hur man ser pÄ lÀrande, men Àven hur man uppfattar teknikens pÄverkan pÄ omvÀrldens utveckling.

PÄ mÄnga arbetsplatser i vÀrlden uppstÄr det dagligen olika situationer dÀr det krÀvs av ledare att kunna anpassa sitt ledarskap för att kunna lösa situationerna. Situationer kan definieras sÄ som konflikter, vÀgledning och andra oplanerade hÀndelser som skulle kunna sÀtta ?kÀppar i hjulet? för en annars fungerande arbetsprocess. Det finns Àven behovet av specifik motivering för enskilda individer och grupper pÄ arbetsplatser för att fÄnga uppmÀrksamhet och kunna förmedla den information du vill nÄ ut med.Syftet med studien Àr att undersöka om teoretiska förestÀllningar kring situationsanpassat ledarskap bidrar med förstÄelse för eventbolaget Gotevent och företag med liknande organisationsform. Detta Àr en teoretisk och empirisk studie dÀr vi har anvÀnt oss utav publicerad litteratur kring situationsanpassat ledarskap samt litteratur om ledarskap och event management.

Bakgrund:Talanger Àr ett begrepp som blir allt vanligare i dagens organisationer. Talanger Àr en typ av individer som besitter en viktig kompetens och handlingsförmÄga för olika specifika uppgifter. En allt större del av kompetenta talanger fÄr i och med dagens vÀlutvecklade informationssamhÀlle mer och fler alternativ nÀr det gÀller karriÀrmöjligheter. I kontrast till talangers ökade valmöjligheter sÄ fÄr arbetsgivarens svÄrt att hitta rÀtt kompetens. Utmaningen att attrahera, rekrytera och bibehÄlla talanger blir dÀrför allt svÄrare för dagens organisationer.Syfte:Syftet med uppsatsen Àr att identifiera och fÄ en förstÄelse för de kritiska momenten i de olika faserna i Talent Management arbetet.

Hösten 2012 slÀppte organisationen LÀkare Utan GrÀnser en rapport under titeln Kriserna Svenskarna Glömt. I denna uppmÀrksammas det faktum att det finns flera humanitÀra kriser i vÀrlden som allmÀnheten i Sverige inte kÀnner till. Organisationen benÀmner dessa som ?glömda kriser?. Anledningen till den lÄga kÀnnedomen hos allmÀnheten Àr, enligt rapporten, en bristande mediebevakning av kriserna.

Banverket ICT Àr en relativt ny enhet med de sammanslagna enheterna Banverket IT och Banverket TelenÀt. För att fÄ ihop det nya arbetssÀttet finns lÄngt gÄngna tankar pÄ att jobba enligt ITIL. ITIL Àr ett arbetssÀtt som skall hjÀlpa organisationer att arbeta mer organiserat och dÀrmed öka effektiviteten för IT-processen. ITIL utgÄr frÄn processarbete och varje process har sina speciella uppgifter. ITIL Àr framtaget av OGC (Office Government of Commerce) i England Rapporten visar att ett införande av valda delar ur ITIL bör ske etappvis över hela organisationen inom Banverket ICT, i en kombination med ett stÀndigt förankringsarbete..

I mÄnga organisationer och företag finns det en ökad personalstyrka med en annan etnisk bakgrund Àn den svenska. Med anledning av detta har vi valt att titta nÀrmare pÄ etnisk och kulturell mÄngfald.Denna uppsats Àr en empirisk undersökning som baserar sig pÄ litteraturstudier samt pÄ intervjuer av tre butikschefer och nÄgra av dess medarbetare. VÄrt syfte med studien Àr att ta reda pÄ hur butikscheferna pÄverkas av kulturella skillnader och hur de anpassar sitt ledarskap till olikheterna. I den befintliga referensramen behandlas teorier om ledarskap och organisationskultur bland annat för att enkelt kunna sÀtta lÀsaren in i Àmnet.UtifrÄn de svar vi har erhÄllit frÄn de intervjuade butikscheferna och medarbetarna har vi kommit fram till olika stÀllningstaganden. De flesta var positivt instÀllda till den etniska mÄngfalden.

Att arbeta i projekt anses som en engÄngsuppgift som anvÀnds för att t.ex. uppnÄ ett eller flera prestationsmÄtt. Denna arbetsform har blivit vanligare över tiden och anvÀnds av olika organisationer och företag för att nÄ optimal vinst. DÄ projekt som arbetsform har blivit mer vanligt undgÄr den inte frÄn problem. Ett vanligt hinder i arbete med projektform Àr dÄ företag har multiprojekt, problemet ligger frÀmst att kunna prioritera vilket projekt som skall bedrivas före ett annat.

Uppsatsen gör en första ansats att utifrÄn befintliga organisationsteorier definiera de faktorer vilka pÄverkar Försvarsmakten och R3-organisationen. Oganisations-teorierna pekar pÄ yttre krafter sÄ som politik, ekonomi och teknologi samt inre logik-faktorer, vilka bestÄr av sociala processer som utvecklas och pÄverkar det klimat som prÀglar en organisation.Förutom yttre krafter och inre logik, pÄverkar Àven organisationsformen en organisation. Inom Försvarsmakten och dess underorganisationer, dÀribland R3, Àr organisationsformen till övervÀgande del hierarkisk. Ett vÀlanpassat och dubbelriktat informationsutbyte mellan de olika nivÄerna inom hierarkin gör den vÀlfungerande och effektiv. Inom R3-organisationen finns detta informationsutbyte bland annat mellan funktionsutvecklaren och utbildningsförbanden.

Syftet med den aktuella studien Ă€r att se om kommunikatörer i offentlig sektor arbetar strategiskt med kommunikation och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt bidrar till den egna organisationens mĂ„luppfyllelse och effektivitet. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r:Arbetar kommunikationsfunktioner och kommunikatörer inom kommuner, landsting och myndigheter strategiskt med kommunikation?Är strategiska arbetsuppgifter prioriterade och Ă€r kommunikationsfunktionerna bra pĂ„ att utföra dessa uppgifter?Har kommunikationsfunktionerna och kommunikationsansvariga de förutsĂ€ttningar som krĂ€vs för att de ska kunna arbeta strategiskt med kommunikation?Den teoretiska ramen utgörs av en sammanfattning av litteratur och tidigare forskning om stra­teg­isk kommunikation, organisationers mĂ„l och kommunikation samt av kommunikations­funk­tioner och professionen.För studien valdes en kvantitativ metod, en surveyundersökning. TvĂ„ versioner av en enkĂ€t togs fram och skickades via e-post till organisations­chefer respektive kommunikationsansvariga vid samtliga av Sveriges kommuner, landsting och myndigheter. Totalt skickades 1 082 enkĂ€ter, bortfallet var 2 procent och svarsfrekvensen 65 procent.Resultaten visar att organisationschefer och kommunikationsansvariga anser att kommunikation bidrar till mĂ„len. Kommunikationsansvariga anser ocksĂ„ att de och deras funktioner arbetar strategiskt med kommunikation och att deras ledningar förvĂ€ntar sig det av dem.

Bakgrund: Intresset kring internkontroll har ökat efter att ett flertal skandaler har uppdagats i större organisationer runt om i Sverige. Trenden visar att organisationer kommer öka sina satsningar pÄ internkontroll de nÀrmaste Ären för att minska riskerna för oegentligheter. Det stÀlls ocksÄ högre krav pÄ kommunerna att utnyttja sina resurser sÄ effektivt som möjligt och de har ett stort ansvar gentemot sina invÄnare nÀr det gÀller den externa redovisningen. En kommunal muthÀrva har nyligen uppdagats i Göteborgs Stad vilket ledde till en nödvÀndig granskning av internkontrollen och en stark förbÀttring krÀvs.Syfte: UtgÄngspunkten Àr att utifrÄn COSO - modellen, som Àr en erkÀnd metod för att sÀkerstÀlla internkontrollen, se om KungÀlvs kommun har tillfredstÀllande rutiner. Syftet Àr att kunna ge förslag pÄ förbÀttrande ÄtgÀrder.Genomförande: Studien genomfördes med bÄde en kvalitativ och en kvantitativ metod.