Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att analysera varumÀrkeshanteringen i olika ideella organisationer i Sverige. Metod: I denna uppsats har författarna anvÀnts sig av kvalitativa metoder samt utgÄtt frÄn en abduktiv ansats. De primÀra data Àr fem intervjuer med fem ideella organisationer i Sverige som arbetar för olika ÀndamÄl. Dessa intervjuer har valts utifrÄn ett bekvÀmlighetsurval. Resultat och slutsatser: Av resultatet framgÄr det att de ideella organisationerna arbetar med sitt varumÀrke beroende pÄ vilka resurser de har, vilken storlek organisationen har och vilka ÀndamÄl de arbetar för. Författarna av studien anser att varumÀrkeshantering inte Àr ett högt prioriterat omrÄde för samtliga ideella organisationer eftersom de behöver lÀgga sina resurser pÄ rÀtt företeelse, vilket Àr deras ÀndamÄl. Om organisationerna skulle lÀgga mycket tid pÄ varumÀrkeshantering och marknadsföring skulle detta leda till att allmÀnheten blir skeptiska och börja undra om organisationerna anvÀnder pengarna pÄ rÀtt sÀtt.

Vi har valt att skriva om hur Vit makt-miljön i VÀstra Götaland rekryterar unga till organisationer och vad det Àr som lockar unga. Vi valde Àmnet pÄ grund av att vi bÄda kommer frÄn delar av VÀstra Götaland som har problem med dessa frÀmlingsfientliga organisationer och vi Àr intresserade att ta reda pÄ varför ungdomar dras till dessa organisationer i ?vÄrt? omrÄde. Syftet med arbetet Àr att utröna vad det Àr som lockar nya personer till dessa organisationer som sÄ mÄnga vÀnder ryggen och som Àr illa omtyckt av den stora allmÀnheten. Vi har Àven tagit reda pÄ hur dessa organisationer gÄr till vÀga för att locka unga nya medlemmar till dem.

I dag Àr det inte lÀngre resurser som till exempel kapital, mark, maskiner och teknologi som Àr de viktigaste tillgÄngarna för organisationer, utan snarare individers intellektuella resurser sÄ som kunskap. Detta har blivit en av de viktigaste ingredienserna i konkurrensen mellan organisationer. Studiens syfte var att fÄ en djupare förstÄelse för hur organisationer kan arbeta med att underlÀtta överföringen av den tysta kunskapen vid omsÀttning av personal. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer har vi gjort en studie inom en svensk kommunal förvaltning. Resultatet visar fyra olika tillvÀgagÄngssÀtt som anvÀnds för att behÄlla den tysta kunskapen inom förvaltningen; överlappning, öppen stÀmning, utvecklingsgrupp och mentorskap..

Denna studie behandlar hur konflikthantering pÄ arbetsplatsen, ett alltid aktuellt ochekonomiskt viktigt omrÄde för mÄnga större organisationer, kan appliceras pÄ mindreföretag och deras förutsÀttningar. Forskningen har hittills varit fokuserad pÄ hur storaorganisationer kan hantera och förebygga konflikter, men det hÀr arbetet menar attmindre organisationer har fundamentalt annorlunda förutsÀttningar som gör att ettnytt synsÀtt mÄste tillÀmpas i deras fall. Det finns ekonomisk och social vinning Àvenför mindre företag att förebygga och hantera konflikter och studien visar att för attvara framgÄngsrika i det avseendet mÄste de fokusera pÄ att utveckla sina icke-pÄtagligaresurser..

I dagens hÄrda konkurrens blir det allt viktigare för organisationer att koncentrera sig pÄ sina kÀrnkompetenser och minska sina kostnader. Detta kan göras genom outsourcing som har blivit en allt mer utbredd företeelse bland organisationer. Intressant Àr att relativt lite uppmÀrksamhet har Àgnats Ät relationerna mellan organisationer och leverantörer och hur organisationer kan styra och kontrollera dessa relationer. Den existerande litteraturen idag behandlar frÀmst relationerna inom en organisation och inte mellan organisationer. Vi har dÀrför valt att studera den eventuella problematik en organisation upplever nÀr de styr sina outsourcade funktioner.

AffÀrssystem har blivit allt vanligare i organisationer och framhÄlls av systemleverantörer som ett verktyg för att öka organisationers flexibilitet. Forskning tyder dock pÄ att affÀrssystem bÄde kan öka och minska flexibiliteten för organisationer. FÄ empiriska studier har genomförts vad gÀller affÀrssystems pÄverkan pÄ organisationers flexibilitet och forskningen Àr splittrad vad gÀller affÀrssystems pÄverkan pÄ flexibiliteten för organisationer. Syftet med denna uppsats Àr att illustrera och förklara hur ett affÀrssystem pÄverkar flexibilitet i en organisation. För att besvara syftet skapas en analysmodell som syntetiserar tidigare forskning om flexibilitet med en organisatorisk förÀndringsmodell.

Nyckeltal Ă€r alla de relationstal som Ă€r intressanta och var och en bestĂ€mmer sjĂ€lv vad som Ă€r intressant (CatasĂșs et al. 2001). En del nyckeltal Ă€r ett mĂ„ste för organisationerna att redovisa pĂ„ grund av att de regleras av svensk lag medan andra nyckeltal tas fram pĂ„ grund av eget intresse. Det finns mĂ„nga grupper av nyckeltal men den hĂ€r uppsatsen behandlar enbart de sĂ„ kallade personalnyckeltalen. Personalnyckeltalen Ă€r en del av den personalekonomiska redovisningen (Gröjer & Johansson 1991).

Nyckeltal Ă€r alla de relationstal som Ă€r intressanta och var och en bestĂ€mmer sjĂ€lv vad som Ă€r intressant (CatasĂșs et al. 2001). En del nyckeltal Ă€r ett mĂ„ste för organisationerna att redovisa pĂ„ grund av att de regleras av svensk lag medan andra nyckeltal tas fram pĂ„ grund av eget intresse. Det finns mĂ„nga grupper av nyckeltal men den hĂ€r uppsatsen behandlar enbart de sĂ„ kallade personalnyckeltalen. Personalnyckeltalen Ă€r en del av den personalekonomiska redovisningen (Gröjer & Johansson 1991).

Ett projektstyrningsverktyg som fÄtt stor uppmÀrksamhet i den akademiska vÀrlden och av branschorganisationer Àr Earned Value Management (EVM). EVM beskrivs av forskare och praktiker som överlÀgsen andra metoder dÀr det bland annat bevisats att EVM har en signifikant pÄverkan pÄ ett projekts framgÄng. Metoden Àr standard i ett flertal lÀnder men fÄ svenska organisationer förutom vissa svenska myndigheter har adopterat EVM. Syftet med studien Àr att undersöka motiven till adoption eller avvisande av EVM i stora svenska organisationer för att skapa en bÀttre förstÄelse av adoptionsprocessen. För att uppnÄ syftet genomfördes kvalitativa telefonintervjuer med sex adopterande och fyra avvisande organisationer.

Denna studie a?mnar utva?rdera huruvida globala gemensamma ledarskapsstrategier har genomslagskraft i globala organisationer med besta?mda tankar och ide?er kring hur ledarskapet bo?r se ut. Problematiseringen har sin grund i hur olika nationella kulturer som globala organisationer verkar inom pa?verkar ledarskap och pa? sa? sa?tt acceptansen av strategier som ska vara allma?ngiltiga och ena kulturerna. Underso?kningen baseras pa? en fallstudie, da?r man har intervjuat ledare i Sverige, England och Spanien inom samma organisation.

Vi lever i en vÀrld dÀr förÀndringar stÀndigt sker vare sig det gÀller individen eller naturen, men Àven organisationer mÄste göra förÀndringar för att anpassa sig efter miljön i sin omgivning. Vi befinner oss i en högteknologisk tid, alltmer företag anvÀnder modern teknik för att generera konkurrensfördelar. Vi anser att förÀndringsprocesser sker olikartat beroende pÄ olika bakomliggande faktorer som vi kommer fram till i uppsatsen..

I denna uppsats undersöker vi ifall det Àr möjligt för en icke- vinstsyftande organisation att anvÀnda sig av utvalda strategimodeller som anvÀnds inom ett vinstsyftande företag. I vÄr uppsats har vi valt att undersöka Röda Korset genom en kvalitativ fallstudie. PrimÀrdatan bestÄr av intervjuer med representanter frÄn Röda Korset samt internt material frÄn Röda Korset Sverige. SekundÀrdatan bestÄr av facklitteratur, artiklar om ideella organisationer och dess strategi samt forskarrapporter. Utöver detta har vi anvÀnt oss av diverse metodlitteratur.

Facilitering, som begrepp, Àr relativt nytt i Sverige. ArbetssÀttet syftar till att effektivisera och förbÀttra organisationer genom att leda en grupp mÀnniskor mot gemensamt överenskomna mÄl. Intentionen med denna uppsats Àr att beskriva facilitering och undersöka dess effekter vid verksamhetsutvecklingsmöten för att se vad organisationer kan tjÀna pÄ att anvÀnda sig av arbetssÀttet, samt studera i vilken utstrÀckning facilitering Àr tillÀmpbart. Informationen som uppsatsen bygger pÄ, Àr hÀmtad frÄn bÄde svenskt och engelskt material bestÄende av teoretiska böcker, praktiska handböcker och akademiska artiklar. Sammanlagt har Àven sex intervjuer genomförts för att kunna undersöka effekterna av facilitering vidverksamhetsutvecklingsmöten.Studien visar att facilitering Àr tillÀmpbart inom bÄde den offentliga och privata sektorn, samt pÄ olika nivÄer inom en organisation, i bÄda sektorerna.

Bakgrund och problem: Icke vinstdrivande organisationer, sÄ som idrottsförbund ellerskolor, Àr verksamheter som karaktÀriseras av resursmÀssig ineffektivitet. Detta har avförfattare förklarats av att det finns incitamentsskillnader i vinstdrivande organisationer,sÄ som att ha ÀganderÀtt i residualen. Det finns idag ingen lösning för hur detta probleminom icke vinstdrivande organisationer ska behandlas, men utifrÄn studier och teorierföreslÄs att en ekonomisk reglering skulle kunna vara lösningen.Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka om en ekonomisk reglering, pÄ en marknad medicke vinstdrivande organisationer, kan leda till förÀndrad kostnadseffektivitet.Metod: Vi har utfört en kvantitativ studie dÀr vi med hjÀlp av UEFA:s Financial FairPlay-reglering studerat Europas bÀsta fotbollsklubbar för att ta reda pÄ hur deraskostnadseffektivitet har pÄverkats av regleringen. Att mÀta kostnadseffektivitet gjordevi genom att anvÀnda Data Envelopment Analysis och Malmquist TFP index.Slutsatser: Vi lyckades inte med denna studie pÄvisa att en ekonomisk reglering kangöra icke vinstdrivande organisationer mer kostnadseffektiva. Anledningar till detta kanvara att det inte har skett nÄgon teknologisk utveckling i branschen samt att destuderade klubbarna blivit sÀmre pÄ att vara effektiva med sina resurser.

En fallstudie gjord med tvÄ mansdominerade organisationer dÀr kvinnors identifiering pÄ dessa undersökd. Resultatet pÄvisar att kvinnor mycket vÀl kan identifiera sig med organisationenen, men att det finns fler hinder för kvinnor Àn mÀn, för att kÀnna sig som en del av organisationen. Detta gör att det bildas ett ojÀmnt förhÄllande mellan kvinnor och mÀn i organisationerna vertikalt. MÀnnen klÀttrar uppÄt medan kvinnorna stannar lÀngre ner. Detta beror inte till största delen pÄ organisationerna, utan pÄ samhÀllets sociala normer och vÀrderingar om kvinnligt och manligt..