Sammanfattning I Lgr11 stÄr det att elever i sin undervisning ska fÄ förstÄelse för mode och trender och vilka signaler de uttrycker. Syftet Àr att fÄ en förstÄelse för elevers uppfattningar om vad de uttrycker med sina klÀder, vilket intryck de fÄr av andra elevers klÀdsel och om eleverna anpassar sina klÀder efter varandra. FrÄgestÀllningarna Àr: pÄ vilka sÀtt uppfattar och beskriver elever andra elever utifrÄn deras klÀder, anpassar eleverna i undersökningen sina klÀder efter varandra och anpassar eleverna i undersökningen sina klÀder efter situationer? Elever i Ärskurs nio pÄ tvÄ olika skolor har besvarat ett frÄgeformulÀr och nÄgra elever har deltagit i intervjuer. Resultatet tolkas med habitus, doxa, genus och normer.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken evidens det fanns för att anvÀndandet av hund vid arbete med klienter i olika situationer har nÄgon fysiologisk effekt. FrÄgor vi stÀllde oss var i vilka situationer hunden anvÀnds som medel, vilka mÀtmetoder som har anvÀnts, vilka fysiologiska effekter som uppmÀtts, vilka ytterligare effekter som uppmÀtts samt hur hunden kan anvÀndas som medel i en arbetsterapeutisk kontext. En systematisk sökning efter vetenskapliga artiklar utfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Efter att studierna granskats utifrÄn kvalitet, samt inklusions- och exklusionskriterier, Äterstod 11 artiklar av kvantitativ karaktÀr som analyserades utifrÄn syfte och frÄgestÀllningar. Genom kritisk granskning och sammanstÀllning av litteraturen skapades en syntes frÄn tidigare genomförda empiriska studier.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och beskriva bÄde gymnasieungdomars och skolpersonalens attityder till anvÀndningen av svÀrord i skolmiljön. För att besvara syfte och frÄgestÀllningar har jag valt utföra en enkÀtundersökning som skickats till elever och skolpersonal pÄ en vÀstsvensk gymnasieskola.Det Àr inte oproblematiskt att hitta en definition av begreppet svordom som skulle accepteras av alla. Svordomar kan beskrivas som tabubelagda kraftuttryck av religiöst ursprung, eller som uttryck som kan innehÄlla könsord och andra hÀdelser.Resultaten av enkÀtundersökningen visar att det finns skillnader i attityder till svordomar i respektive grupper. Majoriteten av personalen och majoriteten av manliga elever hyser inte positiva kÀnslor till svordomar. Fler kvinnor Àn mÀn upplever att det svÀrs för mycket i skolan.

Syftet med denna studie Àr att göra en komparativ studie och undersöka vilken typ av material barn pÄ tvÄ förskolor i tvÄ lÀnder anvÀnder sig av och hur de anvÀnder material i sin lek. Förskolorna ligger i Sverige och Bosnien-Hercegovina. Metoden bestod av observationer i de tvÄ förskolorna och pÄgick i fyra dagar i varje förskola. Den tidigare forskningen och den teoretiska utgÄngspunkten bestod av tidigare studier och teorier om socialisation och könssocialisation och hur detta inverkar i ett barns uppvÀxt och förestÀllningar om vad som Àr kvinnligt och manligt. Resultatet i denna studie visar att barns val av material till viss del Äterspeglar rÄdande könsrollsmönster i bÄda lÀnderna genom att flickor intar en mer omhÀndertagande roll av familj, medan pojkar visar styrka och tuffhet genom olika typer av krigslekar. Det var dock svÄrt att dra en generell slutsats, eftersom det fanns situationer dÀr pojkarna valde material och typer av lekar som traditionellt betraktas som typiskt kvinnliga situationer.

I vÄr studie har vi undersökt hur lÀrare förhÄller sig till elever med slöja i grundskolans tidiga och senare Är. Vi har Àven undersökt hur eleverna som sjÀlva bÀr slöja förhÄller sig till den. Det Àr en kvalitativ studie och vi har intervjuat tre lÀrare respektive tre elever. TvÄ av dessa elever bÀr idag inte slöja medan den tredje fortfarande bÀr den. I vÄrt resultat kommer vi fram till att lÀrarna rÀttar sig sÄ mycket de kan efter skolans vÀrdegrund men att det kan uppstÄ situationer dÀr det Àr svÄrt att fullfölja skolans vÀrdegrund med elevers traditioner, trosuppfattningar eller klÀdsel.

Syftet med uppsatsen var att studera hur ensemblelÀrare hanterar situationer dÀr elever motsÀtter sig att delta i aktiviteten som lÀraren planerat att undervisa. Studien avgrÀnsas till att undersöka situationer dÀr en elev motsÀtter sig att medverka i instuderingen av ett musikstycke pÄ grund av dess tillhörande genre. I den teoretiska bakgrunden presenteras forskning som relaterar till relevanta delar i styrdokument, musikens relation till individers identitet samt ensembleundervisningen som lÀrande situation. En kvalitativ intervjustudie genomförs med fyra ensemblelÀrare pÄ gymnasienivÄ med syftet att samla data gÀllande hur de agerar i denna situation och deras bakomliggande tankeprocess. I resultatet visar det sig att de vÀljer att inleda ett resonemang med eleven som vÀljer att inte delta.

Modern förhandlingsteknik arbetades fram av FBI och Scotland Yard efter den dramatiska gisslansituationen i MĂŒnchen 1976. Svensk polis utbildade förhandlare som kallades in vid mycket extrema situationer sĂ„som flygplanskapningar. Efter hĂ€ndelsen pĂ„ Möja 1995 dĂ€r en psykiskt sjuk man sköts ihjĂ€l, började svensk polis att utveckla sin strategi kring sĂ€rskild hĂ€ndelse och man började se sig om efter andra sĂ€tt att lösa liknande situationer pĂ„. Förhandling anvĂ€nds idag i ett mycket vidare spektrum Ă€n tidigare. Idag anvĂ€nds förhandlare Ă€ven vid mindre hĂ€ndelser för att undvika vĂ„ldsamheter, som exempel gripande av farliga personer, hjĂ€lpa sjĂ€lvmordsbenĂ€gna personer och omhĂ€ndertagande av psykisk sjuka.

Att arbeta som kriminalvÄrdare kan verka bÄde spÀnnande och farligt. MÄnga mÀnniskor Àr nog av uppfattningen att det endast Àr stora starka mÀn som Àr mest lÀmpade för den typen av arbete. Hur Àr det egentligen dÄ att vara kvinna och arbeta inom KriminalvÄrden? Tidigare forskning om kvinnliga kriminalvÄrdare visar att sÀkerhetsupplevelsen i mÄnga fall Àr relaterad till utrustning och att bemötandet kvinnorna fÄr uppleva Àr kopplat till nedvÀrdering, bÄde frÄn intagna och kollegor. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att synliggöra hur kvinnliga kriminalvÄrdare upplever sin sÀkerhet i sin yrkesutövning.

Studien unders?ker ett begr?nsat antal l?rares f?rv?ntningar p? specialpedagogen n?r de upplever en frustration i m?tet med elever. Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats. Studien genomf?rdes i form av en kvalitativ intervjustudie med nio semistrukturerade intervjuer, som transkriberats i sin helhet f?r att sedan analyseras och kategoriseras.

Bakgrund: Att fÀltarbeta i katastrofdrabbade omrÄden som sjuksköterska kan innebÀra en psykisk pÄfrestning. Syftet med fÀltarbete Àr att rÀdda liv, förhindra lidande och behandla och förebygga ohÀlsa. För att arbeta i dessa situationer Àr det viktigt att fÄ en förberedande och grundlÀggande utbildning. Forskning visar att utbildning om mental hÀlsa Àr betydelsefullt för sjuksköterskor som arbetar i dessa situationer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av fÀltarbete utomlands.

Detta arbete handlar om att synliggöra vardagsmatematik för barn i förskolan och vi har koncentrerat oss pÄ om pedagogerna anvÀnder matematik i vardagen och i sÄ fall hur de gÄr tillvÀga. Resultatet av vÄr undersökning bygger pÄ observationer med videokamera. Det framkom i undersökningen att pedagogerna inte tÀnkte matematiskt i alla vardagliga situationer. Under arbetets gÄng sÄg vi en viss skillnad i hur pedagogerna anvÀnde sig av och tog tillvara pÄ matematiken i förskolan..

Hot och vÄld förekommer inom ambulanssjukvÄrden. Ambulanspersonalen befinner sig ofta först pÄ plats vid olyckor eller brottsplatser för att ta hand om sjuka och skadade mÀnniskor. Vanligtvis Àr ambulanspersonalen ensamma och vid en del situationer förekommer missbruk eller andra sjukdomstillstÄnd, vilket kan göra patienterna aggressiva. Syftet med studien var att undersöka förekomsten av hot och vÄld mot ambulanspersonal i Sverige och hur samspelet mellan vÄrdare och patient pÄverkas, samt hur ambulanspersonalen pÄverkas av hot och vÄld pÄ sikt. Med hjÀlp av enkÀter samlades data in.

Bakgrund: Övervikt Ă€r ett av vĂ„rt samhĂ€lles största folkhĂ€lsoproblem. Med en ökande andel överviktiga personer följer en ökning av antalet komplikationer som framtida hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdom och onormal sockeromsĂ€ttning. Övervikten pĂ„verkar mĂ€nniskans sĂ€tt att uppleva livskvaliteten, med hĂ€nsyn till faktorer sĂ„som lidande, hĂ€lsa samt vĂ€lbefinnande. Syfte Studiens syfte Ă€r att beskriva vuxna mĂ€nniskors upplevelse av att leva med övervikt och fetma i vardagen. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats, baserad pĂ„ tio vetenskapliga artiklar.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur tvÄ svenska stÀders arbete för en större variation av gatutrÀd ser ut. I första hand Àr det ett allt varmare stadsklimat i kombination med hotet frÄn trÀdsjukdomar som motiverar strÀvan efter en större artvariation. Ett allt för likriktat trÀdbestÄnd utgör en risk som mÄste hanteras pÄ ett framsynt sÀtt. Arbetets fokus ligger pÄ hur man i Malmö och Stockholm arbetar med denna frÄga, sÄvÀl praktiskt som i kommunal planering. Undersökningen gjordes genom att granska trÀdplaner och samtala med trÀdexperter i respektive stad.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med arbetet var att undersöka hur fyra professionella golfspelare hanterar pressade situationer under tÀvling samt fÄ en fördjupad förstÄelse för nÀr den pressade situationen uppstÄr.FrÄgestÀllningarna var:1. Hur agerar spelarna vid pressade situationer?2. NÀr uppstÄr de pressade situationerna?3.