I ett samarbete med FÀrggrossen i Nybro har en miljöanpassad förvaring/ettset med professionellt utplockade produkter för inomhusmÄleri formgivits. Produktens huvudanvÀndare Àr den kommersiella och tillfÀlliga mÄlaren. MÄlet med att utforma ett set Àr att förenkla för anvÀndaren vid köp av produkter, förlÀnga artefakternas livscykler genom att uppmuntra till bÀttreskötsel och att formge en estetiskt tilltalande förpackning som Àr enkel attförvara sÄvÀl i hemmet som i garaget eller i verkstaden. Ett lyckat samarbete med FÀrggrossen, samt observationer och reflektionerkring mÄleri i kombination med designprocessens mÄnga delmoment liggertill grund för mÄlarsetets utformning. PÄ handledningar har framförallt 3-dimensionellaskissmodeller förenklat visualiseringen av tankar och idéer.Research om tidigare vetenskap och forskning kring Faktor 10 metoden harvarit till stor nytta i en ambition att göra setet miljöanpassat och anvÀndanav ITK (Identity Tool Kit) har hjÀlpt till i identifieringen av FÀrggrossendet som företag och sammanlÀnkningen mellan produkt och uppdragsgivare..

Följande arbete utfördes i samarbete med m4solutions AB, Halmstad, och Volvo Buses AB, Göteborg.Volvo?s bussar anvÀnder idag luftintag vilka de önskar minska kostnaden för, varför en instruktion har utformats för att bistÄ kommande förbÀttringsarbete av luftintag med information och stöd. Föreliggande projekt, vilket genomfördes i samarbete med kandidatarbetet Instruktion för optimering av luftintag av Hung & Bodin (2011), bistÄr denna instruktion med CAD- och berÀkningsunderlag. Arbete resulterade i en planering, analys och utvÀrdering av flödesberÀkningar för tvÄ typer av luftintag, vilka anvÀnds av Volvo idag. Baserad pÄ denna analys presenteras förslag till förbÀttringar för kommande flödesberÀkningar. För att möjliggöra ett enkel skapande av CAD-modeller av luftintag skapades Àven ett CAD-underlag i programmet Catia V5. I denna kan anvÀndaren genom ett antal enkla val utforma ett luftintag, bland annat för anvÀndning i olika datorstödda berÀkningar..

Bakgrund: Antalet fall med demenssjukdom ökar dÄ medelÄldern ökar. Sjukdomen har ett smygande förlopp och Àr pÄfrestande för hela familjen. Ofta blir den demensdrabbade tvungen att flytta till ett boende. Syfte: Syftet med studien var att belysa vad som bidrar till en god relation mellan anhöriga till och vÄrdare av demensdrabbade, som bor pÄ boende. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats gjordes.

HÀlso- och sjukvÄrden Àr en stor och komplex organisation med mÄnga professioner och yrkesgrupper bundna till sig. För att skapa en patientcentrerad vÄrd krÀvs att dessa samarbetar i interprofessionella team. Syftet var att öka kunskapen om hur interprofessionellt arbetssÀtt kan utvecklas inom hÀlso- och sjukvÄrden. En litteraturstudie genomfördes med 17 vetenskapliga artiklar som granskades, analyserades och sammanstÀlldes. Resultatet visade att interprofessionellt arbetssÀtt kunde utvecklas inom hÀlso- och sjukvÄrden genom studenters och verksam personals interprofessionella lÀrande och med hjÀlp av flera metoder.

Syftet med studien Àr att nÄ en ökad förstÄelse av lÀrares uppfattningar av samspelet som pÄgÄr i klassrummet mellan lÀrare och elev. Ansatsen som anvÀnds Àr inspirerad av den fenomenografiska. Den fenomenografiska ansatsen innebÀr att man försöker beskriva mÀnniskors kvalitativt skilda uppfattningar av ett fenomen, ur ett andra ordningens perspektiv. Anledningen till att vi inte fullt utgÄtt ifrÄn fenomenografin beror pÄ att vi frÄngÄtt dess grunder i databearbetningen dÄ vi stött pÄ svÄrigheter. Metoden som anvÀnts för datainsamlingen Àr intervju av halvstrukturerad art.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en tydligare bild av hur det Àr att arbeta i arbetslag med olika yrkesroller. Studien ger en översikt av lÀrares och fritidspedagogers historia samt om deras yrken, samarbete, arbetslag och tidigare forskning pÄ omrÄdet. Jag valde att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer. Jag intervjuade Ätta pedagoger varav tre var fritidspedagoger och fem var lÀrare, frÄn tre olika skolor samt genomförde tre arbetslagsobservationer, en observation per skola. Mitt resultat visar att det inte Àr nÄgon större skillnad mellan lÀrares och fritidspedagogers yrkesroller i arbetslaget.

Sjuksköterskor har idag en arbetsledande roll framförallt inom den kommunala hĂ€lso- och sjukvĂ„rden. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelse av teamarbete kring patienten i hemvĂ„rden. Bakgrund: Sedan Ädelreformen 1992 har sjuksköterskor blivit mer framtrĂ€dande medarbetare i den kommunala sjukvĂ„rden. Att arbeta inom kommunal hemvĂ„rd Ă€r en utmaning dĂ„ det krĂ€vs en stor kunskapsbredd för sjuksköterskor. Sjuksköterskors arbete regleras av lagar och författningar som betonar att hon bör ha en arbetsledande förmĂ„ga och att hon bör arbeta för teamsamverkan.

Utvecklingen och marknadsföringen av ett samhÀlle som turistdestination, kan generera mÄnga fördelar, bland annat genom ökad sysselsÀttning och infrastrukturella förbÀttringar. Samtidigt kan en okontrollerad exploatering leda till negativa konsekvenser utifrÄn kultur- och naturmiljöaspekter. UtifrÄn denna vetskap har planeringsperspektivet till stor del fÄtt en dominerande roll inom diskussioner och forskningslitteratur. Det finns dock fler faktorer som bör beaktas i destinationsutvecklingssammanhang, varav samarbete och nÀtverk samt destinationsmarknadsföring utgör viktiga aspekter. Med fokus pÄ, och en teoretisk förförstÄelse för dessa begrepp angriper denna studie de tvÄ fallstudieobjekten Ornö och Utö i Stockholms södra skÀrgÄrd i syfte att utröna hur begreppen pÄverkat de skilda utvecklingar som skett pÄ öarna.

Samtidigt som elever i behov av sÀrskilt stöd ökar, tycks antalet specialpedagoger minska, nÄgot som stÀller höga krav pÄ klasslÀrares kompetens (Vernersson, s. 24). Syftet med studien Àr att analysera klasslÀrares uppfattningar om deras möjligheter och begrÀnsningar i matematikundervisning för elever i behov av sÀrskilt stöd. Studien bygger pÄ undersökningar som gjorts genom att intervjua Ätta verksamma lÄg- och mellanstadielÀrare pÄ tvÄ olika skolor. Resultatet visar att klasslÀrarna har goda möjligheter att underlÀtta matematikundervisningen.

MĂ„nga mĂ€nniskor dör till följd av hjĂ€rtstopp och behandlingen för att öka överlevnaden utvecklas stĂ€ndigt. De flesta hjĂ€rtstillestĂ„nd inom sjukhus sker pĂ„ intensivvĂ„rdsavdelningar. Det Ă€r dock fĂ„ studier som belyser intensivvĂ„rdssjuksköterskornas upplevelse av behandlingen. Syftet med denna studie var att beskriva intensivvĂ„rdssjuksköterskors upplevelser vid hjĂ€rt- och lungrĂ€ddning. Åtta intensivvĂ„rdssjuksköterskor intervjuades individuellt.

Syftet med denna studie var att belysa lÀrares erfarenheter vid klassammanslagningar. Mer preciserat Àmnade arbetet att studera vilka positiva och negativa effekter som uppkommer vid en klassammanslagning/ökad gruppstorlek för lÀrares undervisning och den enskilda eleven samt hur detta pÄverkar konflikthantering och individanpassad undervisning. En annan frÄgestÀllning var att undersöka hur ett tÀtare samarbete mellan lÀrare pÄverkar lÀrares kompetensutveckling, bedömning och vÀrdering av elevers lÀrande. Studien utgick ifrÄn en kvalitativ standardiserad intervjumetodik dÀr totalt fyra respondenter intervjuades. Undersökningens resultat visar att respondenterna Àr positiva till lÀrarsamarbete bland annat eftersom det pÄverkar lÀrarnas kompetensutveckling och ökar deras handlingsmöjligheter samt för att samarbetet underlÀttar konflikthantering och individbedömning.

Background: The meeting industry has had undergone a extensive changes due to a number of factors. The globalization has meant that supply increases and congress organizers have more options to choose from. Development in communications, for instance internet, means that meetings can take place without a physical presence. Congress organizers as clients have also changes. Stockholm as position as a leading city to hold congresses in has also changed for the worse, in 2006 Stockholm dropped of the top-10 list.

Bakgrund: En pĂ„gĂ„ende centralisering av handeln sker med en förflyttning av handel frĂ„n landsbygd och mindre orter till större stĂ€der. Denna urbanisering beror pĂ„ bland annat de stordriftsfördelar som större butiker och köpcentra erhĂ„ller. Den ökade konkurrensen i stĂ€derna pĂ„verkar dĂ€rför handeln pĂ„ mindre orter och kan riskera att utarma denna helt.Syfte: Syftet med studien Ă€r att beskriva hur handelssituationen pĂ„ en mindre ort kan se ut dĂ„ stark konkurrens föreligger frĂ„n nĂ€rbelagda orter samt att kartlĂ€gga alternativa förbĂ€ttringsmöjligheter som skulle kunna tillĂ€mpas för att nĂ„ ökad lönsamhet.Metod: Fallstudien utgĂ„r ifrĂ„n en abduktiv ansats dĂ€r en kvalitativ undersökning har gjorts med sju respondenter. Även en kvantitativ undersökning har genomförts med 25 deltagande företag.Slutsats: PĂ„ den mindre orten upplevs konkurrensen bĂ„de genom kraftig extern konkurrens frĂ„n nĂ€rliggande orter och en intern konkurrens frĂ„n andra företag pĂ„ den egna orten. Ett samarbete mellan företagarna kan bestĂ„ i att anordna gemensamma aktiviteter och att tillsammans marknadsföra orten under ett varumĂ€rke.

Datorprogrammet Lexia var nĂ„got vi för första gĂ„ngen  kom i kontakt med tidigt i vĂ„r lĂ€rarutbildning och Ă€ven om vi inte hade tillfĂ€llet att dĂ„ sĂ€tta oss in i det tillrĂ€ckligt sĂ„ har tankarna kring Lexia bestĂ„tt. Syftet med uppsatsen var att ta reda pĂ„ vilken sprĂ„kutvecklande potential datorprogrammet Lexia har, samt hur arbetet med programmet kan se ut ut klasslĂ€rarens perspektiv och hur dennes samarbete med specialpedagogen Ă€r organiserat.Vi har intervjuat lĂ€rare och specialpedagoger pĂ„ olika skolor och fĂ„tt svar som efter bearbetning sammanstĂ€lldes och diskuterades tillsammans med den bakgrundsinformation vi presenterat i arbetet, en diskussion som kretsar kring de inledande frĂ„gestĂ€llningarna.Vi kom bland annat fram till att det finns ett gott samarbete mellan specialpedagoger och klasslĂ€rare men ocksĂ„ att klasslĂ€rarna anser att de pĂ„verkande faktorerna Ă€r mer hindrande Ă€n hjĂ€lpande i arbetet med Lexia. Även om det finns positiva faktorer sĂ„ har de negativa faktorerna, sĂ„som tids- och datorbrist, stört anvĂ€ndandet av Lexia..

Studien har genomförts i syfte att undersöka vad en arbetsmetod som utgÄr frÄn aktivitetslÄdor kan tillföra elever i undervisningen av textilslöjd. ForskningsfrÄgorna har varit: Hur arbetar eleverna med aktivitetslÄdorna i textilslöjden? Hur kan de fungera i undervisningen av textilslöjd? Vilka personliga förmÄgor kan arbetet med aktivitetslÄdor ge elever övning i? Undersökningen har utförts genom att observera tre elevgrupper vid tre tillfÀllen, pÄ tvÄ olika grundskolor. De observerade eleverna svarade efter avslutad övning pÄ tre frÄgor och samtliga deltagare fyllde i en ?kÀnsloenkÀt?.