I Bergs kommun startades Är 2003 ett öppenvÄrdsprojekt dÄ kommunen mÀrkte av en pÄtaglig ökning av barn och unga som var i behov av socialtjÀnstens insatser. Denna verksamhet kom att heta BergssprÀngarna. Mitt syfte var frÄn början att jÀmföra de barn och unga som blivit föremÄl för placering pÄ institution och familjehem och de som fÄtt insats genom BergssprÀngarna för att se om grupperna var likvÀrdiga och jÀmföra kostnaderna för respektive verksamhet. Men under arbetes gÄng har syftet förÀndrats dÄ jag inte fÄtt tillgÄng till de ekonomiska underlagen som skulle belysa varje individs totala kostnad för respektive insats. DÀrför redovisas endast grova kostnadsunderlag.

Det sociala arbetet Àr konstruerat kring mÀnskliga möten och kommunikation.Syfte: I denna studie har vi valt att belysa aspekter kring bemötande och vad som sker mellan klienter och dem professionella under ett samtal. Vi valde att studera fenomenet genom deltagande observation. FrÄgestÀllningar:? Vad sker under mötet mellan klienten och terapeuten?? Hur upplever klienten och terapeuten mötet med varandra?? Vilka tankar har klienterna och terapeuterna kring aspekter om bemötande?Resultat: Klienterna Àr nöjda med det bemötande som de fÄr av terapeuterna. De uppgav att ett gott bemötande handlar om att möta individen dÀr han/hon befinner sig.

Denna studie undersöker nÄgra yrkesverksamma i offentliga myndigheter (LÀnsstyrelsen, polisen, elevhÀlsan) och en frivillighetsorganisations (RÀdda Barnen) definition och förestÀllningar om "hedersrelaterat" vÄld och förtryck, vilken problematik de möter i sitt dagliga arbete samt vilka perspektiv som finns representerade och etablerade inom dessa verksamheter sedan "hedersfrÄgan" initierades Är 2002. Studien tar sin utgÄngspunkt i det intersektionella perspektivet. För att fÄ svar pÄ de yrkesverksammas definitioner och förestÀllningar har studien genomförts via fem semistrukturerade intervjuer - som en del av en kvalitativ forskningsansats. Som analysmetod för tolkning av empiri har innehÄllsanalys tillÀmpats. De centrala fynden av studien gÄr i linje med tidigare intersektionell forskning, dÀr en framtrÀdande kulturalisering i definitionen av "hedersproblematiken" Äterfinns, dÄ den förknippas och förklaras utifrÄn kulturella aspekter.

Infertilitet Àr en utbredd problematik som drabbar mÄnga par vÀrlden över. Olika behandlingsformer finns att tillgÄ för att hjÀlpa infertila par att uppnÄ en graviditet. IVF-behandling Àr en vanlig behandlingsform. MÄnga studier visar att IVF-behandling pÄverkar kvinnan mer Àn mannen psykiskt. Syftet med denna studie var att beskriva hur kvinnor upplever processen att genomgÄ IVF-behandling.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur mÀnniskor med missbruksproblem upplever vÄrdpersonalens bemötande, samt hur de vill bli bemötta. Metod: Författarna har genomfört en intervjustudie med deskriptiv design, dÀr undersökningsgruppen samlades in genom bekvÀmlighetsurval. Undersökningsgruppen bestod av 7 personer, och semistrukturerade frÄgor anvÀndes vid intervjuerna. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest inriktning. Huvudresultat: Majoriteten av deltagarna berÀttade om bristande kunskap hos personal, som visade sig genom fördomar, diskriminering och misstÀnksamhet.

Bakgrund: Avföringsproblemen förstoppning, avföringsinkontinens och irritabel tarm Ă€r vanliga Ă„kommor hos mĂ€nniskor i det vĂ€sterlĂ€ndska samhĂ€llet. Alla tre har liknande symtom och problematik. Åkommorna pĂ„verkar hela mĂ€nniskan inte bara den fysiska kroppen. FĂ„ studier har fokuserat pĂ„ mĂ€nniskors upplevelse av att leva med avföringsproblem. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur mĂ€nniskor med avföringsproblem upplever sin livssituation.

Internet och sociala medier har möjliggjort möten och kommunikation mellan mÀnniskor pÄ ett helt nytt sÀtt Àn tidigare. Dock Àr cybervÀrlden samtidigt en otrygg och problematisk plats. Brott förekommer bÄde offline och online. Uppsatsen grundar sig i denna problematik och syftar till att fÄ en inblick i problematiken som finns rörande ungdomar och nÀtbrott utifrÄn ungdomarnas synvinkel. Mer specifikt gÀller det krÀnkningar, olaga hot och sexualbrott.

Infektionssjukdomar som sprids i vÄrden Àr bÄde kostsamt för samhÀllet och en allvarlig risk för patientsÀkerheten. För att smitthantering pÄ sjukhus ska vara en sÀker process krÀvs ett gott samarbete mellan avdelningar, god kommunikation mellan personal liksom effektiv övervakning avdet epidemiologiska lÀget. I den hÀr studien utforskades informationsflöden, ansvarsfördelningoch uppgiftsfördelning för smitthantering pÄ ett sjukhus i Sverige. Detta genom att studera ett systemperspektiv med fokus pÄ hur mÀnskliga, organisatoriska och tekniska aspekter samspelar vid upptÀckt, kontrollÄtgÀrder och spÄrning av smittor. Sex observationer och sju semistrukturerade intervjuer genomfördes pÄ tvÄ vÄrdavdelningar, en vÄrdhygienisk enhet och ett mikrobiologiskt laboratorium.

Varför minskar barn och ungdomars lust och intresse att lÀra naturvetenskap i skolan med stigande Älder och varför vÀljer fler och fler ungdomar att inte fortbilda sig inom det naturvetenskapliga omrÄdet? Detta Àr en problematik vi stÀlldes inför under vÄr lÀrarutbildning. Vilka attityder har ungdomar till den naturvetenskapliga undervisningen i skolan och pÄ vilka sÀtt kan dessa attityder förbÀttras? Syftet med föreliggande C-uppsats har varit att undersöka och problematisera vilka attityder elever har till den naturvetenskapliga undervisningen i biologi och kemi, samt att undersöka vilka faktorer i skolan eleverna sjÀlva anser pÄverkar dessa attityder. Dessutom undersöks och problematiseras vad eleverna anser bör förÀndras i den naturvetenskapliga undervisningen för att skapa positiva attityder till dessa Àmnen.

En kvalitativt inriktad intervjustudie som Àmnar till att belysa olika pedagogers förhÄllningssÀtt och bemötande av regnbÄgsfamiljer i förskolan utifrÄn de normer och vÀrderingar som finns i samhÀllet. Studien undersöker hur nÄgra pedagoger i förskolans verksamhet förhÄller sig till familjer med samkönade vÄrdnadshavare, i studien Àven refererade till som regnbÄgsfamiljer, samt vilka metoder de anvÀnder sig av för att synliggöra begreppet familj i det dagliga arbetet med barnen. Inom arbetets ramar har vi ocksÄ gjort en liten förstudie pÄ en hbt-certifierad förskola samt intervjuat en regnbÄgsfamilj. För att nÄ en djupare förstÄelse för den situation som dessa familjer befinner sig i ger studien en kortfattad samhÀllelig bakgrund till synen pÄ homosexuella samtidigt som vi redogör för litteratur som vi menar Àr relevant i förhÄllande till studien. UtifrÄn detta diskuterar vi hur normer, vÀrderingar och heteronormativiteten i samhÀllet, det vill sÀga hur samhÀllet Àr uppbyggt kring en syn pÄ heterosexualitet som det förgivettagna normala, avspeglar sig inom förskolans vÀggar.

Syftet med undersökningen Àr att ur ett diskursanalytiskt perspektiv försöka förstÄ nÄgra av de problem som tycks finnas med att genomföra Àmnesövergripande undervisning. Undersökningens metod Àr litteraturstudiens och dess empiriska material bestÄr av tidigare genomförda studier och forskning kring Àmnesövergripande undervisning. Fem diskurser har skapats: LÀrardiskursen, elevdiskursen, den organisatoriska diskursen, tidsdiskursen och den positiva diskursen.Resultatet visar att det finns en samstÀmmighet gÀllande bÄde problem och fördelar med undervisningsmetoden mellan de olika studierna. Det Àr inom den organisatoriska diskursen man hittar de flesta problemen ? antingen direkta eller indirekta.

Huvudsyfte med vÄr rapport var att ta reda pÄ hur lÀrare ser och anvÀnder sig av grupparbete som en pedagogisk metod. Vi vill ocksÄ undersöka hur de ser pÄ kunskap och hur de tror eleverna lÀr sig, och om det finns en koppling mellan deras kunskapssyn och hur de anvÀnder sig av grupparbete.I vÄr studie har vi anvÀnt oss av kvalitativa djupintervjuer, dÀr vi har intervjuat tre högstadielÀrare om vad de har för syn pÄ grupparbete och hur de anvÀnder sig av grupparbete.VÄrt resultat visar att lÀrarna hade bÄde en positiv och en negativ syn pÄ grupparbete. LÀrarnas positiva syn bottnade sig i de egenskaperna om att kunna utrycka och ta emot Äsikter frÄn andra. Denna lÀrdom ger eleverna erfarenheter till hur deras framtida yrkesliv kan bli enligt lÀrarna. NÄgon poÀngterade att det Àr positivt att elever som Àr lite svagare kan med hjÀlp av grupparbete öppna sig och lÀttare ta till sig kunskap.

Bakgrund: Cancersjukdom Àr bakomliggande orsak till över 90 procent av alla registrerade dödsfall pÄ specialiserade palliativa vÄrdenheter i Sverige. MÄlet med omvÄrdnaden inom palliativ vÄrd Àr att skapa förutsÀttningar för en sÄ god livskvalitet som möjligt för patienten oavsett diagnos. Det symtom som cancer oftast förknippas med Àr smÀrta och flertalet patienter inom palliativ vÄrd har behandlingskrÀvande smÀrta. Sjuksköterskan tillhör den yrkesprofession som oftast stÄr nÀrmst patienten och bedömer patientens problematik. Ett av sjuksköterskans ansvarsomrÄden Àr att lindra lidande.

CSR (Corporate Social Responsibility) innebÀr att ett företag ska ta ansvar för hur de pÄverkar samhÀllet, ur sÄvÀl miljömÀssigt, etiskt, socialt samt ekonomiskt perspektiv. Sedan 1950-talet har begreppet socialt ansvar uppmÀrksammats och etablerats inom företagsvÀrlden. Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka om CSR som strategi kan vara ett verktyg för ett hÄllbart företagande och om CSR kan ge en lÄngsiktig lönsamhet pÄ marknaden. För att kunna skapa en förstÄelse kring komplexiteten inom CSR samt analysera empirin utgÄr vi frÄn Carrolls CSR-pyramid som en grundlÀggande modell för att dÀrefter byggas pÄ med den utvecklade tre-stegsmodellen. Vidare ges en genomgÄng av Lucas teori om strategisk miljöledning för att slutligen presentera Mintzbergs organisationsteori för att visa hur olika verksamheter kan se ut.

Syftet med denna undersökning har varit att fĂ„ en ökad kunskap om de behandlingsmetoder för vĂ„ldsamma mĂ€n i nĂ€ra relationer som anvĂ€nds i tvĂ„ mellanstora kommuner samt hur man i dessa kommuner mer övergripande ser pĂ„ mĂ€nnens vĂ„ld. Tidigare forskning visar att den dominerande behandlingsformen internationellt för denna problematik Ă€r KBT och att trenden Ă€r liknande i Sverige. Detta utifrĂ„n omrĂ„det vĂ„ld i nĂ€ra relationer. VĂ„ra teoretiska utgĂ„ngspunkter har varit kognitiva personlighetsteorier och strukturell-teori med kulturell och feministisk syn. Vi har anvĂ€nt oss utav en kvalitativ studie dĂ€r vi intervjuat myndigheter sĂ„som Polisen, SocialtjĂ€nst, Brottsofferjouren, FrivĂ„rden, Kvinnojour och LĂ€nsstyrelsen i Östersund och LuleĂ„ kommun.