Detta Àr ett utvecklingsarbete vars syfte vill förbÀttra det kinestetiska lÀrandet i samband med undervisning av abstrakta Àmnen. För detta ÀndamÄl behövs en djupare förstÄelse av det kinestetiska lÀrandet i en undervisningssituation och dess samband med abstrakt tÀnkande. De ledande frÄgestÀllningarna i detta utvecklingsarbete har varit: -Vilka egenskaper kan ett kinestetiskt lÀrande ha i en undervisningskontext? -PÄ vilka sÀtt kan kinestetiskt lÀrande anvÀndas i undervisning? I litteraturgenomgÄngen skildras hur det abstrakta tÀnkandet och kroppen hÀnger samman. Vidare beskrivs den kinestetiska förestÀllningsförmÄga, koncentration vid rörelse, gestens betydelse, social dynamik och energizing.

Traditionell systemutveckling prÀglas ofta av lÄnga utvecklingsprocesser och en oförmÄga attmöta förÀndrade behov frÄn kunden. Problematik med buggar i mjukvaran och förskjutnadeadlines uppstÄr kontinuerligt och leder till högre kostnader för företag.För att komma till rÀtta med dessa problem behövs en systemutvecklingsprocess som belyserproblem direkt nÀr de uppstÄr och dÀrmed tvingar de inblandade till reflektion över processensom skapar problemen vilket belyser de verkliga bakomliggande orsakerna. LÄg kvalitet pÄmjukvara Àr ofta ett symptom pÄ djupare organisatoriska problemEtt synsÀtt som syftar till att möta dessa problem Àr lean software development. SynsÀttet harinspirerats av lean production som Àr en beskrivning av The Toyota Production system vilketi sin tur Àr det arbetssÀtt som har tillÀmpats av Toyota under flera decennier i den traditionellatillverkningen.Mary och Tom Poppendieck har beskrivit sju principer och 22 tankeverktyg som kananvÀndas för att skapa en metod för lean software development. Studien visar vilka styrkoroch problem som lean software development och lean production beskriver generellt samtvilka styrkor och problem som finns avseende beskrivning av Poppendieck's principer ochtankeverktyg i synnerhet.

Syftet Àr att belysa och förklara de problem och möjligheter som uppstÄr i styrsystemet vid strategiförÀndringar. Uppsatsen kommer att utröna var i verksamheten och hur problem, som orsakas av en missanpassning mellan strategi, organisation och styrsystem, uppstÄr. Vidare kommer uppsatsen att belysa de möjligheter som skapas i organisationen och styrsystemet till följd av strategiförÀndringar. Undersökningen Àr av explorativ art, eftersom syftet Àr att utforska ett komplext fenomen. Vi har gjort en kvalitativ fallstudie av Alfa Laval, som frÀmst bygger pÄ semistrukturerade intervjuer.

LagrÄdet utgör en del av den svenska normprövningen. Uppgiften det har Àr att förhandsgranska lagförslag, för att sÀkerstÀlla att de till exempel inte strider mot nÄgon av Sveriges grundlagar. I och med att Sverige Àr med i EU mÄste hÀnsyn Àven tas till de rÀttsakter som EU utfÀrdar. Ett direktiv Àr ett exempel pÄ en sÄdan rÀttsakt. Dess innehÄll Àr bindande för medlemslÀnderna men det Àr upp till medlemslÀnderna att sjÀlva genomföra direktivet i sin nationella lagstiftning.

VÄr uppsats handlar om hur en invandrartÀt och icke invandrartÀt skola arbetar för att förbÀttra elevernas skolprestationer vad gÀller betygen. DÄ den ena skolan Àr invandrartÀt utgör svenska2 och modersmÄlsundervisningen grunden för deras kunskapsinhÀmtande. Eftersom denna skola har en hög andel invandrarelever fÄr de ocksÄ tillÀgg till grundpengen vilket ger dem större frihet att fördela resurserna inom verksamheten. Den andra skolan, som har fÄ invandrarelever, fÄr dÀremot inget tillÀgg till grundpengen trots att Àven de har elever som Àr i behov av stöd. DÀr fÄr skolledningen istÀllet försöka fördela resurserna pÄ bÀsta vis.

I denna studie anvÀnds en kvalitativ metod i form av intervjuer med fem unga mÀn som har ett kriminellt förflutet. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som kan ha pÄverkat dessa unga mÀn in i en kriminell livsstil. Studien syftar Àven till att söka svar pÄ varför dessa unga mÀn vÀljer att stanna kvar i det kriminella livet. Genom att analysera det empiriska materialet vi fÄtt in genom intervjuer med dessa unga mÀn tillsammans med teorier som NÀtverksteorin, teorin om ?Differential associations? samt Avvikelseteorin har vi kommit fram till flera aspekter kring vÄrt syfte.

Business Analytics anvÀnds idag i ökad grad i organisationer som grund till beslutsfattande. Ett av villkoren för att kunna anvÀnda sig av Business Analytics för att utföra analyser av data frÄn olika kÀllor Àr att det finns interoperabilitet mellan dem. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om det Àr möjligt att skapa en IT-artefakt som kan hÀmta data ifrÄn flertalet XML-dokument med olika struktur för att uppnÄ semantisk interoperabilitet och pÄ sÄ vis möjliggöra för Business Analytics. Med olika struktur menar vi att benÀmningarna pÄ taggarna skiljer sig sprÄkmÀssigt men har samma semantiska betydelse. Lösningen skapas genom forskningsstrategin Design Science vilket innebÀr att en IT-artefakt utvecklas som kunskapsbidrag, och visar att en implementation av en lösning Àr möjlig för de semantiska problem vi identifierat.

Syftet med vÄr uppsats Àr att vi vill ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare resonerar kring hur de arbetar med vÀrdegrundsfrÄgor i Àmnena svenska och religion i relation till demokratiuppdraget om att fostra elever till goda samhÀllsmedborgare. VÄr studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fem lÀrare som vi sedan har tolkat och analyserat utifrÄn en fenomenografisk metod. VÄra intervjuer har spelats in, transkriberats och dÀrefter tolkats samt analyserats in i kategorier efter olika teman. Resultatet visar att vÄra informanter uttrycker vikten av att föra ihop sÄvÀl kunskapsuppdraget som fostransuppdraget och att det Àr viktigt att belysa och förmedla olika demokratiska vÀrden som berör respekt och mÀnniskors lika vÀrde samt att stÀndigt arbeta med att motverka fördomar. VÄr studie visar Àven att vÀrdegrundsfrÄgor och demokratifrÄgor lÀmpar sig bra att arbeta med i sÄvÀl svenskÀmnet som i religionsÀmnet, vilket vÄra informanter ser som en stor fördel.

Hippoterapi Àr en behandlingsform dÀr man som fysioterapeut anvÀnder hÀsten som verktyg för att trÀna och/eller lÀra in funktioner som en individ saknar. Balans, perception, kroppskÀnnedom, koordination, sittfunktion och styrka Àr funktioner som hippoterapi kan frÀmja. Cerebral pares Àr ett motoriskt funktionshinder till följd av en hjÀrnskada, dÀr man ofta har en problematik med just dessa funktioner. Behandlingen av cerebral pares inriktar sig pÄ de funktionsnedsÀttningar som skadan orsakar, varför hippoterapi kan vara en del i behandlingen. Syftet med denna studie var att göra en litteraturöversikt över anvÀndandet av hippoterapi som fysioterapeutisk behandlingsform för barn och ungdomar med cerebral pares.

Studien belyser vilka motivationsfaktorer som finns till sÄngutveckling och förhÄllande till improvisation, som begrepp och verktyg. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer och prak- tiskt undersökande med elever och lÀrare. Jag sjÀlv har genomfört tvÄ improvisationsövningar under fyra tillfÀllen med tillhörande reflektion med eleven. Intervjustudien kopplas till styr- dokument och lÀrarens uppdrag i skolan.Resultatet av min studie med eleverna visar att det finns en problematik i elevers osÀkerhet och rÀdsla över att göra fel. Begreppen som lÄta fult och fel blir ett retoriskt problem dÄ det ofta inte Àr klart för eleven vad begreppet innebÀr och dÄ ett hinder i utvecklingen.

Neuromarketing kan beskrivas som ett redskap som företag kan anvÀnda för att förbÀttra effektiviteten i sin reklam. Beslutprocessen Àr komplex och emotioner, fördomar samt andra faktorer kan pÄverka konsumentens beslut. Det kan dÀrför vara svÄrt att genom traditionella marknadsundersökningar producera valida resultat som inte skadas av förutfattade meningar och eventuella efterkonstruktioner. Detta nya företagsekonomiska multidisciplinÀra omrÄde neuromarketing vÀcker bÄde nyfikenhet och intresse men Àven kritik och ifrÄgasÀttanden. FörmÄgan att tyda konsumentens hjÀrnaktivitet skulle kunna medföra att neuromarketing öppnar konsumentens svarta lÄda, vilket innefattar dennes kÀnslor och preferenser.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur textillÀrare kan hanterar undervisningens alla utmaningar nÀr det gÀller elever med sÀrskilda behov och hur rustade de Àr inför uppgiften att hantera olika situationer. De metoder som anvÀndes i undersökningen Àr kvalitativ intervju med öppna frÄgor och litteratursökning. En jÀmförelseanalys anvÀndes för att visa pÄ resultatens likheter och olikheter.Resultatet visar att de stora utmaningarna i textilslöjden Àr att hitta elevernas motivation till en uppgift, se till varje individs svÄrigheter/möjligheter och att förstÄ elevernas problematik. I den litteratur vi lÀst pÄpekas det att som lÀrare mÄste man vara pÄlÀst om olika diagnoser för att kunna ge rÀtt undervisning för elever med behov av sÀrskilt stöd. Resultatet visar att de textillÀrare vi intervjuat inte fÄtt rÀtt förutsÀttningar för att kunna jobba för elever med behov av sÀrskilt stöd eftersom de ofta inte fÄr information om eleverna.

Syfte: Syftet med studien Àr att a) kartlÀgga vilka former av vÀnskap som i praktiken förekommer mellan revisorer och uppdragsgivare pÄ mindre orter i Sverige samt b) skapa/utveckla en teoretisk modell för vilka former av vÀnskap som Àr acceptabla inom teori, praktik och lagens rÄmÀrken.Metod och teori: Författarna har för att uppnÄ studiens syfte anvÀnt sig av en kvalitativ metod dÀr fem revisorer frÄn tre mindre orter intervjuats om deras syn pÄ bland annat vÀnskapshotet. Som teoretisk referensram har författarna anvÀnt sig av gÀllande lagstiftning och teorier inom omrÄdet oberoende, samt en modell för vÀnskapsnivÄer frÄn tidskriftsartikeln Friendship networks through time: An actor-oriented dynamic statistical network model, Van De Bunt G.G. (1999).Sammanfattande slutsats: Relationen mellan revisor och kund pÄ mindre orter har visat sig vara en mycket svÄrfrÄnkomlig problematik. Hotet ökar med lÄngvariga uppdrag dÀr en relation mellan revisor och kund ter sig ofrÄnkomlig. En strikt yrkesmÀssig relation med ett absolut oberoende mellan revisor och uppdragsgivare Àr en utopisk syn pÄ verkligheten.

SjukvÄrden lever med knappa resurser och investeringar i medicinsk teknik binder mycket kapital under en lÀngre tid, vilket har ökat behovet av systematiska och noggranna utvÀrderingar av investeringarnas konsekvenser, bÄde ekonomiska och icke-ekonomiska.Huvudsyftet med studien var att undersöka hur investeringsbedömningar inom sjukvÄrden görs, och vilken roll ekonomiska utvÀrderingar har vid investeringsbeslut. Delsyftet var att utarbeta en investeringskalkyl och bedöma kostnadseffektiviteten för införandet av ett nytt undersökningsmetod för hjÀrtdiagnostik pÄ Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge (Cardiotom).UtgÄngspunkten i undersökningen finns i investeringsteori och hÀlsoekonomisk teori som dÀrför presenteras i uppsatsen. En redogörelse av tidigare forskning bÄde inom sjukvÄrden och inom andra branscher ges, för att lÀsaren skulle kunna jÀmföra utfallet i den hÀr studien med de andra studierna i Àmnet.Som undersökningsmetod valde författarna att kombinera intervjuer med en enkÀtundersökning och pÄ det sÀttet fÄ en samlad bild av kalkyleringens betydelse och övrig problematik kring lönsamhetsbedömningen vid investeringar i medicinsk teknik.Resultatet av studien tyder bland annat pÄ att investeringskalkyler spelar fortfarande ett begrÀnsad roll vid investeringsbeslut, samt att dess betydelse kan komma att öka i samband med att kraven pÄ kvantitativ utvÀrdering av samhÀllsekonomisk nytta ökar.Investeringsbedömningen av införandet av Cardiotom visar att investeringen Àr lönsam och utifrÄn kalkylens utfall, dÀr hÀnsyn till patientnyttan ocksÄ tagits med, borde genomföras..

Organiserad brottslighet har lÀnge varit prioriterad av polisen men först pÄ senare Är har speciella strategier mot brottsligheten framtagits. 2003 startade Stockholms lÀnspolismÀstare Carin Götblad projekt Nova, en satsning mot organiserad brottslighet. Rapportens syfte har varit att granska projektets resultat samt undersöka satsningens betydelse för minskningen av den organiserade brottsligheten. Nova-projektet har analyserats utifrÄn rutinaktivitetsteorin som betonar samspelet mellan tre komponenter, motiverad gÀrningsman, ett lÀmpligt objekt och avsaknad av kapabel vÀktare. För en enhetlig definition av organiserad brottslighet anvÀnder EU kriterier som ska uppfyllas för att grupperingar skall anses bedriva denna brottslighet.