Dataspelsproblematik Àr ett eskalerande problem som har visat sig pÄverka mÄnga unga mÀnniskors utveckling och vÀlbefinnande. Syftet med denna studie var dÀrför att undersöka ungas dataspelsproblematik, vilka konsekvenser ett överdrivet dataspelande medför samt vilken behandling som ges till unga med dataspelsproblematik. Empirin erhölls genom kvalitativa intervjuer med professionella som arbetar med denna typ av problematik vid verksamheterna Game Over och Theory in Action. Resultatet visade att dataspelsproblematik idag inte har en bestÀmd definition och att det Àr ett problem som inte Àr tillrÀckligt uppmÀrksammat. Synen pÄ orsaker till dataspelsproblematik hos unga Àr komplext dÄ det kan tÀnkas bero pÄ mÄnga olika faktorer.

Denna slutreflektion kommer att beskriva planeringen och utvecklingen av en alternativ sorts arbetsmetod kallad Cloudmetoden, vilken lÀmpar sig för mindre arbetsgrupper som utvecklar digitala medier (i vÄrt fall spelproduktion). Slutreflektionen kommer att innehÄlla beskrivningar om vilket typ av problematik som gjorde att vi valde att skapa ett eget sÀtt att arbeta. Vi diskuterar och jÀmför vÄr arbetsmetod med redan existerande projektmetoder inom digitala spel. Vi kommer nÀmna de produkter som har skapats med hjÀlp av vÄrt arbetssÀtt och hur vi arbetade med dessa. Nyckelord: Cloudmetoden, spelproduktion, projektmetod, alternativ, digitala medier.

I denna studie underso?ks vilken inverkan kulturskillnader har pa? kunskapso?verfo?ringsprocessen o?ver nationsgra?nser i mindre svenska fo?retag. Detta go?rs genom en fallstudie av det svenska elektronikfo?retaget CrossControl, som nyligen startat en fabrik i Malaysia. Efter att ha observerat att det finns viss problematik med att bli ett multinationellt fo?retag sa? sa?g vi ett behov av att underso?ka om na?gra av de ma?nga hinder som finns vad ga?ller kunskapso?verfo?ring kan kopplas till kulturella skillnader.

Det dör dagligen mÀnniskor som vÀntar pÄ lÀmpliga transplantationsorgan. Detta trots att mÄnga undersökningar visar att majoriteten av alla mÀnniskor Àr villiga att donera sina organ. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa vikten av kunskap i organdonationsfrÄgor och dess problematik för att sjuksköterskan pÄ bÀsta sÀtt ska kunna stödja och undervisa patienter och anhöriga i organdonationsfrÄgor. VÄra frÄgestÀllningar var: Vilka kunskaper i organdonationsfrÄgan kan underlÀtta sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete med att stödja och undervisa patienter och anhöriga? Vilken roll har sjuksköterskan i arbetet med att öka tillgÄngen pÄ lÀmpliga transplantationsorgan? Vilka omvÄrdnadsbehov har de anhöriga till en potentiell organdonator? Genom att kritiskt granska och analysera Ätta vetenskapliga artiklar har ett antal faktorer identifierats som har legat till grund för följande fyra teman: vikten av information, betydelsen av god kommunikation, bemötandets vÀrde och kunskapens innebörd.

Webbyra?er arbetar inom en bransch som sta?ndigt fo?ra?ndras. Nya tekniker och tja?nster uppkommer dagligen, vilket go?r att det kan vara sva?rt att ha?lla sig a? jour med utvecklingen som sker pa? webben. Det finns ma?nga strategier fo?r att ha?lla sig a? jour fo?r andra branscher men dessa a?r sva?ra att applicera pa? webbyra?er da? de har en tendens att arbeta ad hoc.

Mitt syfte med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ hur lÀrare uppfattar det nationella provet. För att ta reda pÄ detta nÀrmare undersöker jag fyra olika aspekter av det nationella provet för Ärskurs nio i grundskolan. De frÄgestÀllningar jag kommer att stÀlla handlar om det nationella provets olika syften och om frÄgor kring det nationella provet i samband med bedömning och betygsÀttning. Som metod för detta examensarbete valde jag att göra intervjuer. Jag genomförde dessa pÄ en högstadieskola i Mellansverige och jag intervjuade fyra lÀrare.

Studiens syfte Àr att undersöka hur företag inom den svenska byggindustrin integrerar Global Compact samt huruvida detta fenomen kan förklaras med delar av nyinstitutionell teori. Tidigare studier har pÄvisat svÄrigheter kring integreringen av frivilliga regleringar, sÄsom Global Compact, dÄ de i stor utstrÀckning Àr utformade pÄ ett övergripande och flexibelt sÀtt. Inom byggindustrin Äterfinns denna problematik, samtidigt som branschen de senaste Ären gett hÄllbarhet ett ökat fokus. För att undersöka studiens syfte har vi gjort en fallstudie som inkluderar de tre största byggföretagen i Sverige. Resultatet visar att integreringen av Global Compact inom den svenska byggindustrin sker frÀmst via uppförandekoder samt genom uttalade visioner och hÄllbarhetsaktiviteter, frÀmst inom miljöomrÄdet.

Att förstÄ krigets vÀsen Àr ett tidlöst och viktigt problem, inte minst i den tid vi lever. Det Àr av stor vikt att kunna definiera krig och hÀrigenom skilja det frÄn andra typer av konflikter. Denna problematik kommer pÄ ett tydligt sÀtt i fokus bland annat nÀr det gÀller tillÀmpligheten av krigets lagar. Carl Von Clausewitz Àr en teoretiker som i hög grad kommit att prÀgla vÄr förstÄelse av krigets karaktÀr och vÀsen och han ges fortfarande ett relativt stort utrymme i bland annat militÀra utbildningssammanhang. Det finns dock problem kopplade till Clausewitz, bland annat Àr hans teorier intimt förknippade med begreppet staten.

Det har sedan lĂ€nge funnits en problematik kring att sĂ€kerstĂ€lla barn och ungas vĂ€lmĂ„ende och rĂ€ttssĂ€kerhet i den sociala barnavĂ„rden. År 2005 gjordes en dokumentĂ€r som fick namnet Stulen barndom. DokumentĂ€ren belyste hur vanvĂ„rden i svenska barnhem sett ut historiskt samt hur det fortfarande kan se ut i dagens samhĂ€lle. Denna dokumentĂ€r kombinerat med olika utredningar och rapporter resulterade i att Socialstyrelsen Ă„r 2012 tillsatte nya riktlinjer för den sociala barnavĂ„rden, med förhoppning att uppnĂ„ högre sĂ€kerhet för barn och ungdomar som Ă€r placerade i HVB (hem för vĂ„rd eller boende).Syftet med studien Ă€r att undersöka i vilken omfattning de nya riktlinjerna implementerats i tre HVB-verksamheter inom VĂ€sterbottens lĂ€n. Studien belyser hur förestĂ„ndare och personal upplever att det Ă€r att arbeta i en verksamhet efter de nya riktlinjernas tillkomst.

Hem- och konsumentkunskap Àr med sina 525 lektionstimmar ett stort Àmne i sÀrskolan. Elever i sÀrskolan kan inte undervisas som en homogen grupp pÄ grund av deras olika kunskapsnivÄer och förutsÀttningar. Detta stÀller höga krav pÄ lÀraren i sitt undervisningssÀtt, dÄ hen mÄste individanpassa all sin undervisning för att eleverna ska nÄ mÄlen i kursplanen.Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lÀrare i Hem- och konsumentkunskap anvÀnder och förhÄller sig till recept för sÀrskoleelever samt att undersöka vilka möjligheter och begrÀnsningar som finns kring receptanvÀndningen. Undersökningen utfördes med hjÀlpav enskilda kvalitativa intervjuer med fem Hem- och konsumentkunskapslÀrare som arbetadepÄ sÀrskolan i en stad i Mellansverige. LÀrarna i denna studie pÄpekade att det saknas undervisningsmaterial inom Hem- och konsumentkunskap som Àr anpassat för elever isÀrskolan.

Detta arbete exponerar den problematik som existerar för spelutvecklare med avseende pÄ att bÄde erfarna och nya spelare ska tillgodoses i vidareutvecklingen av spelkoncept. I anknytning till detta diskuteras flow-teorin som kan sammanfattas som den optimala upplevelsen dÀr balansen mellan utmaning och skicklighet Àr perfekt. Teorin ligger till grund för analysen och varför designfilosofin ?intern expansion? undersöks som en eventuell lösning pÄ problemet. Det som undersöks Àr designfilosofins potential att generera en likvÀrdig upplevelse för bÄde erfarna och nya spelare.

Bakgrund Immateriella tillgÄngar har blivit allt viktigare genom Ären. Men de Àr ocksÄ behÀftade med en del redovisningsmÀssiga problem. Framförallt finns en problematik med subjektivitet i mÄnga av bedömningarna. Nyligen gjorda studier har visat att implementeringen av IFRS regler skiljer sig avsevÀrt mellan svenska börsföretag. Men hur pÄverkar sÄdant egentligen anvÀndarna och vilka branscher Àr mest utsatta?Syfte Syftet med studien Àr att identifiera om, och i sÄ fall vilka, skillnader som föreligger mellan olika branscher i frÄga om mÀngden immateriella tillgÄngar samt att studera hur detta kan tÀnkas pÄverka anvÀndbarheten av finansiella rapporter.Metod Studien baseras pÄ en kvantitativ forskningsmetod med vissa kvalitativa inslag som komplement.Resultat Resultatet av studien Àr att pÄtagliga branschspecifika skillnader tycks finnas.

Syftet med studien har varit att undersöka om samtalet i klassrummet kan ha nÄgon inverkan pÄ barnets lÀsutveckling och i sÄ fall vilka eventuella betydelser samtalet har för barnets lÀsutveckling. I studien av samtalets roll för elevens lÀsutveckling ingÄr en beskrivning av hur elever och lÀrare samtalar i klassrummet. Det Àr sÄledes de lÀrarledda samtalen, den verbala kommunikationen som Àgt rum i klassrumsmiljön, som studien fokuserats pÄ. I studien anvÀndes kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder; observationer, samtal med pedagogerna samt lÀsutvecklingsschema, dÄ tvÄ kommunala skolor jÀmfördes. Skola A profilerar sig inte pÄ nÄgot specifikt sÀtt, medan Skola B arbetar i ett sÄ kallat sprÄkspÄr dÀr undervisningen genomsyras av samtal, bildstöd och teckenstöd.

Syftet med denna studie var att se vad anvÀndare med kognitiva funktionsnedsÀttningar ansÄg problematiskt vid anvÀndning av IT-system och föreslÄ anpassning. Detta för att bidra till ökad anvÀndarvÀnlighet för personer med kognitiva funktionsnedsÀttningar. Enligt hjÀlpmedelsinstitutet Àr de anpassningar som sker i dagslÀget enbart fokuserade pÄ att förbÀttra för personer med fysiska funktionshinder sÄsom exempelvis nedsatt syn eller rörelsehinder. Kognitiva funktionsnedsÀttningar Àr en försÀmrad förmÄga att anvÀnda sina förmÄgor jÀmfört med personer utan kognitiva nedsÀttningar. Intervjuer genomfördes med respondenter som hade en konstaterad kognitiv nedsÀttning.

LuleÄ kommun Àr en organisation som lÀnge har jobbat med att kompetensutveckla sin personal och utveckla sitt eget arbete med kompetensutveckling. DÄ LuleÄ kommun Àven Àr en stor organisation med över 7000 anstÀllda i olika fÀlt sÄ Àr det Àven av intresse för kommunen i sig att deras personal hÄller en hög kompetensnivÄ. LuleÄ kommuns strÀvan efter att utveckla sitt arbete med kompetensutveckling har lett till att de valt att testa nya modeller. En av de modeller som kommunen valt att testats bygger pÄ ett nÀtverksbaserat verktyg. Testet av verktyget har genomförts av en grupp personalspecialister samt andra organisationer via deltagande i ett projekt kallat CLN (Collaborative Learning Networks).Syftet med denna studie Àr att undersöka hur LuleÄ kommuns personalspecialister har upplevt CLN projektet och det nÀtverksbaserade verktyget, samt skapa en djupare förstÄelse till vad ett sÄdant verktyg kan medföra till kommunens kompetensutvecklingsarbete.