Titel: Kan ett företag krympas till framgång? En fallstudie av två företagsnedskärningsprocesser - från syfte till resultatBakgrund ochproblem:Nedskärningar kan ske i organisationer av flera anledningar ochmetoderna för att handskas med dem skiljer sig åt. Företag som skärned på ett effektivt sätt kan bli verkligt lönsamma genom att ställasinför kritiska beslut avseende vilka delar av verksamheten som skavara kvar. Våra frågeställningar berör frågor såsom: Vad har syftetmed nedskärningsprocessen varit och vad var det som initieradeden? Hur har nedskärningsprocessen genomförts samt hur har syftetpåverkat genomförandet och det slutgiltiga resultatet?Syfte: Syftet med studien har varit att skapa en förståelse för hurgenomförandet av en nedskärning praktiskt kan gå till och vilkakonsekvenser det kan få för verksamheten.Avgränsningar: Vår undersökning begränsar sig till att studera två mindre företag iGöteborg (50-100 anställda) som någon gång under de senaste årengenomfört en nedskärningsprocess.Metod: Vi har genomfört fallstudier på två mindre företag genom att hållakvalitativa intervjuer samt samla information från årsredovisningaroch annat tryckt material.

Bakgrund: På senare år har det blivit allt vanligare att bankföretag utannonserar sina intentioner att slå sig samman eller köpa upp andra banker. Ett antal empiriska undersökningar, som även får stöd ifrån vissa ämnesforskare, visar dock att bankfusioner ofta inte leder till de positiva effekter som man hoppats på. Trots dessa motargument verkar fusionstrenden inom bankbranschen inte mattas av, tvärtom tenderar antalet bankfusioner på många håll att öka. Syfte: Syftet med denna rapport är att utröna vilka andra motiv till bankfusioner som eventuellt kan finnas då de traditionella motiven, vilka ofta fortfarande anges vid officiella sammanhang, i hög grad redan har motbevisats. Vidare förs ett resonemang om vilka följder en sådan strategi kan få, både för bankerna själva och för samhället i stort.

Ökande globalisering och minskande inträdesbarriärer har förändrat konkurrensbilden i många branscher. För att stärka sin konkurrenskraft väljer därför många organisationer att införskaffa konkurrensfördelar genom samgåenden och uppköp. Med fördelarna med samgåenden och uppköp följer tyvärr ofta kulturrelaterade problem. Jag har intervjuat anställda på Vattenfall Service Nord (VSN) om ett samgående och två uppköp som VSN utfört för att bilda mig en uppfattning om vilka kulturrelaterade problem som förekommit. Därefter analyserade jag vad som kännetecknar de kulturrelaterade problem och vad som har gjorts och kan göras för att motverka dem.

Uppsatsen behandlar ämnet expatriering. Detta kan beskrivas som en process att sända anställda till ett annat land för att ex. expandera verksamheten och implementera organisationens affärstänkande på nya platser i nya länder. I takt med att det sker fler fusioner och övertaganden av företag finns en tydlig tendens att fler och fler företag låter anställda expatriera. Att skicka anställda utomlands på dessa uppdrag är dock komplicerat för företaget, den anställde och familjen.

Sammanslagningar över Östersjön har aldrig varit så populära som de har varit under 1990-talet. Sverige och Finland är två grannländer som kan uppfattas lika som bär, om man tittar längre bort från Asien, men ändå så slutar samarbetet oftast med besvikelse. Den största anledningen till att samarbetena inte fungerar brukar vara att deras kulturer skiljer sig åt. Svenskarna är lagspelare som tycker om att diskutera och komma fram till genomtänkta beslut medan deras kallprat är något som frustrerar de finska kusinerna på andra sidan av havet. Där är man gärna effektiv och tar snabba, mer riskfyllda beslut och har ett betydligt mer auktoritärt sätt att styra.

Syfte: Tanken med detta arbete har varit att se hur en fusion med företag i fyra olika länder som deltagare påverkat en stor organisation som Nordea, undersöka vilka skillnader de olika kulturerna för med sig och vilka problem de orsakat i integrationsprocessen. Jag ville även jämföra vilka olika ledarstilar som existerade i de olika länderna och ta reda på om det påverkat chefernas ledarstil i Sverige. Även massmedians bevakning under integrationsprocessen undersöks för att se deras inställning till sammanslagningen.Metod: I denna uppsats har både sekundär- och primärdata använts. Jag har studerat vad andra skrivit om fusioner, kulturens påverkan och olika ledarstilar men jag har även samlat in egen primärdata genom intervjuer med två personer från Nordea. Sedan har jag jämfört resultatet av intervjuerna med teorin för att få en bra bild om hur fusionen och integrationsprocessen fungerat i Nordea.Resultat & slutsats: De olika kulturerna inkluderade olika ledarstilar i fusionen och en viss anpassning har krävts av cheferna för att samarbetet ska fungera.

Syfte: Tanken med detta arbete har varit att se hur en fusion med företag i fyra olika länder som deltagare påverkat en stor organisation som Nordea, undersöka vilka skillnader de olika kulturerna för med sig och vilka problem de orsakat i integrationsprocessen. Jag ville även jämföra vilka olika ledarstilar som existerade i de olika länderna och ta reda på om det påverkat chefernas ledarstil i Sverige. Även massmedians bevakning under integrationsprocessen undersöks för att se deras inställning till sammanslagningen.Metod: I denna uppsats har både sekundär- och primärdata använts. Jag har studerat vad andra skrivit om fusioner, kulturens påverkan och olika ledarstilar men jag har även samlat in egen primärdata genom intervjuer med två personer från Nordea. Sedan har jag jämfört resultatet av intervjuerna med teorin för att få en bra bild om hur fusionen och integrationsprocessen fungerat i Nordea.Resultat & slutsats: De olika kulturerna inkluderade olika ledarstilar i fusionen och en viss anpassning har krävts av cheferna för att samarbetet ska fungera.

During the last 20 years, the Swedish health care system has faced major changes. One of them is the increasing pressure to generate economic profit due to private businesses entering the market. Health care units are forced to make some structural changes in order to become effective and efficient. As a result merger and acquisitions has become a part of the health care sector, and seems to be an increasing phenomenon. Mergers and acquisitions have mainly been studied in the industry.

Kooperativa företag har ständiga svårigheter att generera egenkapital, eftersom medlemmarna sällan erhåller ränta på sitt insatskapital. Dock behövs kapital till investeringar såsom företagsförvärv, FoU samt marknadslanseringar. KLS Livsmedel ek. för. (KLS) står nu inför sådana problem, när företaget måste stärka sin position på marknaden för förädlade köttprodukter. Inom den kooperativa sektorn har skett många fusioner.

Få industrier har genomgått så omfattande strukturförändringar som musikindustrin i och med de senaste årens minskande lönsamhet med anledning av strukturella förändringar i samhället vilket har resulterat i en fusions- och förvärvsvåg. Med anledning av detta har vi observerat ett stort intresse inom musikindustrin för förståelse kring fusioneringar och företagsförvärv. Med uppsatsen ville vi fokusera på ett litet skivbolag som blivit förvärvat av ett större och se hur det hade påverkat organisationen och om det kunde ha gjorts annorlunda. Syftet med studien var därigenom att beskriva situationen för skivbolaget före, under och efter förvärvet, analysera personalens reaktioner på försäljningen samt utforma rekommendationer för hur liknade bolag kan ställa sig till, alternativt förbereda sig på en eventuell försäljning till ett större bolag. Vi valde att göra en casestudie på Universal Music Groups förvärv av Stockholm Records med hjälp av Bowers företagsförvärvsteori, Lindgrens teori kring fördelar och nackdelar med förvärv samt Habeck, Kröger och Träms teori om förhållningssätt efter ett förvärv eller en fusion.

Sammanfattning Titel: Organisationskultur på E.ON Värme Sverige - Ett hett ämne Författare: Viktor Josefsson, Erik Malmqvist, Oscar Pettersson Handledare: Göran Alsén, Företagsekonomiska institutionen,Ekonomihögskolan, Lunds Universitet Per Odenrick, Institutionen för designvetenskaper,Lunds Tekniska Högskola, Lunds Universitet Problemdiskussion: Vid nästan alla uppköp och fusioner talas det om olika organisationskulturer och därmed finns risken för kulturkrockar vilket förklaras som orsaken till många av de konflikter som integration mellan företag medför. För att undersöka vilka möjligheter och anledningar som finns till att förändra organisationskulturen menar en del kulturforskare att det bästa sättet är att utgå från en djup förståelse av organisationens själ. E.ON Värme Sveriges ledning känner i dagsläget att de inte har tillräcklig kunskap om deras organisationskultur. E.ON Värme Sverige är därför intresserade av att kartlägga nuläget för deras organisation, gällande de värderingar och beteenden som E.ON-koncernen tagit fram. Syfte: Syftet med arbetet är att kartlägga organisationskulturen på E.ON Värme Sverige utifrån de uttalade värderingar och beteenden som E.ON-koncernen arbetat fram (se bilaga 1).

Verkliga värden uppges ofta vara relevanta i och med att de avspeglar aktuella händelser, men däremot ifrågasätts deras tillförlitlighet. Framförallt för sådana verkliga värden som kategoriseras inom nivå tre av den värderingshierarki som finns i redovisningsstandarden IFRS 13. Värdering av sådana tillgångar genomförs med avsaknad av marknadsdata från en aktiv marknad. Input till värderingsmodellerna är då ofta företagets egna antaganden och bedömningar av framtida händelser kopplat till tillgången där utfallet vid värderingstidpunkten i högsta grad är osäkert. Det uppkommer då en inneboende osäkerhet över utfallet av de antaganden och bedömningar som görs, en inneboende osäkerhet som även riskerar medföra vinklade värderingar från framställarna av de verkliga värdena.

Hotellmarknaden är under utveckling, nya aktörer kommer in på marknaden, kedjor, fusioner och nya trender skapas. Utvecklingen sker som följd av tjänsters framväxt i samhället, vilket gör att förändringar blir ett absolut. Hotellmarknaden är cyklisk, detta gäller ett beroende av det aktuella konjunkturläget, naturligt ger detta lönsamhet vid högkonjunktur som dock kan skifta snabbt. Olika verksamheter inom branschen har varierande förutsättningar, studiens objekt har begränsningar i form av ekonomiska och resursmässiga möjligheterna att förändras efter nya mönster och trender. Dessa objekt kategoriseras som mindre, fristående, traditionella hotell.Tanken med uppsatsen är att ge verksamheter som studiens eller liknande möjligheten att se viktiga delar inom den interna marknadsföringen som kan ge dem större konkurrensmöjligheter.

I denna kandidatuppsats har vi studerat hur nyckelpersoner i internationella omorganiseringar använder sig av strategiska diskurser för att förmedla sina budskap i tryckt press. Syftet har varit att ta reda på hur nyckelpersoner strategiskt utnyttjar rationella eller nationella diskurser vid en internationell sammanslagning och framför allt hur dessa kan kopplas till specifika teman som i sin tur uppmärksammas i den mediala bevakningen.Företaget som valts för undersökningens fallstudie, är fusionen mellan Telia (Sverige) och Sonera (Finland) i slutet av 2002. Studien har genomförts, genom att undersöka tidningsartiklar från en dagstidning och en affärstidning från både Sverige och Finland, under en femårsperiod (2002-2006). Vi har sedan gått igenom dessa artiklar för att finna citat av sammanslagningens nyckelpersoner. Citaten har analyserats och kategoriserats med hjälp av kritisk diskursanalys för att avgöra hur olika personer har använt sig av rationella respektive nationella diskurser och inom vilka teman man kan se olika diskurser.

Under de senaste decennierna har många traditionella kooperativa föreningar runt om i världen genomgått stora förändringar. Vissa har ändrat sina organisationsstrukturer, vilket innebär att de har kvar delar av den kooperativa modellen, men introducerat individuellt ägande för medlemmarna. Andra har försvunnit genom fusioner eller konkurser. Det finns de som ombildats från sin kooperativa form och andra som avyttrat delar av sina verksamheter till andra investerare och på så sätt blivit en hybridkooperation. Marknadsförändringar, såsom industrialiseringen inom jordbruket, har tvingat de kooperativa företagen att expandera och öka sin förädlingsgrad. Förädling av produkter kräver stora investeringar, vilket kräver kapital.