En av de centrala friheterna som erbjuds till medborgare och företag inom EU Àr fri rörlighet för personer, i vilken etableringsfriheten inbegrips. Denna rÀtt till fri etablering finns stadgad i fördraget om europeiska unionens funktionssÀtt. Genom icke-diskrimineringsprincipen i artikel 18 fördraget om europeiska unionens funktionssÀtt uppstÀlls ett förbud att diskriminerna pÄ grund av nationalitet inom EU. RÀtten till fri etablering inom EU Àr inte en ovillkorlig frihet. Etableringsfriheten fÄr inskrÀnkas om inskrÀnkningen kan rÀttfÀrdigas, vilket kan ske om fördragsreglerna tillÄter en det eller om inskrÀnkningen klarar det test som EU-domstolen skapat via dess praxis.Ett EU-företag kan vÀlja mellan olika etableringsformer nÀr en etablering i Sverige ska genomföras.

Kundmedvetenhet och företagens innovationer inom skomodet ökar kraftigt vilket bidrar till att fler företag vÄgar ta steget ut pÄ en mer frÀmmande marknad. FörutsÀttningarna för att lyckas internationellt beror mycket pÄ marknadskunskap av de marknader som företaget vill expandera till. Att vara experter pÄ skor rÀcker inte Ànda fram. En marknadsundersökning dÀr en identifiering och eliminering av de sÀmre marknaderna Àr vÀsentligt för en lyckad expansion internationellt. Eftersom den Europeiska marknaden vÀxer sig allt större samtidigt som företagets engagemang för expandering i vÀrlden ökar finns idag en starkare vilja att expandera lÀngre frÄn sin hemmamarknad.

Problem: FörutsĂ€ttningarna pĂ„ de central- och östeuropeiska marknaderna skiljer sig frĂ„n de vĂ€steuropeiska, vilket innebĂ€r att dessa marknader Ă€r svĂ„ra att angripa. För att möjliggöra ett grĂ€nsöverskridande samarbete mellan dessa regioner, mĂ„ste företaget inte enbart förstĂ„ skillnader, utan Ă€ven identifiera vilken pĂ„verkan dessa kommer att ha pĂ„ utvecklingsmöjligheterna. Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att identifiera de motiv ett företag kan ha vid en etablering i Central- och Östeuropa samt att skapa en djupare förstĂ„else för de problem samt svĂ„righeter som kan uppstĂ„ under denna process. Metod: MetodmĂ€ssigt Ă€r uppsatsen av abduktiv karaktĂ€r dĂ„ vĂ„rt syfte Ă€r att jĂ€mföra företagets internationalisering med relevanta existerande teorier. Insamling av material har skett genom studier av litteratur och forskning pĂ„ omrĂ„det samt kvalitativa intervjuer med personer i ledande positioner inom fallföretaget.

En vision om att vidga vyerna har fÄtt en jÀmtlÀndsk byggentreprenör att söka nya vÀgar, som lett dem mot fabrikstillverkade takstolar. Entreprenören har tidigare bestÀllt takstolar till sina projekt frÄn en producent i Norrbotten, dÄ de varit intresserade av ett lÀgre pris Àn de lokala producenterna kunnat lÀmna. Under en tid har de haft kontakt med en trÀvaruleverantör som kan erbjuda industrilokaler att hyra. NÀrheten till virket och de minimerade transporterna har varit attraktivt för en etablering.Studien vars resultat presenteras i den hÀr rapporten har Àmnat undersöka de ekonomiska kostnaderna för etablering av takstolsfabriken i Stugun. Samt att undersöka i vilket fall transporterna för ingÄende komponenter i en takstol kan minskas.

Under de senaste Ärtionden har Ryssland genomgÄtt en rad reformer som har bidragit till att landet har gjort enorma ekonomiska framsteg. Den stora marknaden med hög vinstpotential lockar mÄnga utlÀndska investerare. Syftet med denna studie Àr dÀrmed att undersöka Swedbanks och Handelsbankens etableringsprocess pÄ den ryska marknaden. Mer specifikt har en rad faktorer, motiv och val av strategi studerats som har kunnat pÄverka bankernas etablering i Ryssland.UtifrÄn en rad teoretiska forskningsstudier har en sammanfattande modell utvecklats. För att dÀrefter fÄ svar pÄ syftets frÄgor och testa teorin har en kvalitativ undersökning genomförts i form av intervjuer med tvÄ respondenter: en frÄn ZAO Svenska Handelsbanken i Ryssland och en frÄn Swedbank.Uppsatsens slutsatser pÄvisar att bankernas historiska erfarenhet har varit den frÀmsta faktorn som underlÀttat etableringen medan regleringar har utgjort ett hinder.

SyfteSyftet med uppsatsen Àr att med utgÄngspunk i Hofstedes studier om pÄverkan av kultur i organisationer undersöka hur nationell kultur pÄverkar personers handlande inom organisationer och om kulturella skillnader kan utgöra ett hinder för samarbete. FrÄgestÀllningVad Àr sambandet mellan nationell- och organisationskultur? Hur viktigt Àr det att ta hÀnsyn till den nationella kulturen nÀr företag etablerar sig utomlands? Vad kan skillnaderna i kultur ha för effekter vid ett internationellt samarbete?MetodUppsatsen bygger pÄ en kvalitativ studie. Jag har med hjÀlp av relevanta böcker och tidigare forskning undersökt IKEA:s etablering i Ryssland.SlutsatserDet Àr omöjligt för en organisation att förbli helt neutral vid en etablering utomlands dÄ den Àr beroende av samarbetet och kommunikationen med omgivningen.Studien bevisar att Hofstedes teori stÀmmer delvis dÄ IKEA pÄverkats av bÄde den ryska marknaden och nationella kulturen.FastÀn nationell kultur har en stor pÄverkan pÄ företag som etablerar sig utomlands, sÄ Àr den inte ensam om att influera organisationen. IKEA:s etablering i Ryssland pÄverkades inte lika mycket av den nationella kulturen som det pÄverkades av det politiska systemet och korruption.Kulturella skillnader kan vara en orsak till misslyckade samarbeten, men jag anser att med rÀtt ledarskap och en tydlig organisationskultur sÄ skulle ett företag kunna etablera sig var som helst. .

VÄr allt mer globaliserade vÀrld har medfört att alltfler svenska företag internationaliserar sin verksamhet till mer avlÀgsna omrÄden. Ett av dessa svenska företag som nu stÄr inför sin första utlandsexpansion Àr den svenska snabbmatskedjan Max AB. Max har valt att börja sin expansion i Saudiarabien, ett land lÄngt ifrÄn Sverige, inte bara i termer av geografiskt avstÄnd utan Àven kulturellt avstÄnd. De kulturella skillnaderna som Max möter kan komma att pÄverka verksamheten och leda till att vissa anpassningar mÄste genomföras för en framgÄngsrik etablering. Uppsatsen undersöker det rÄdande förhÄllandet för snabbmatsbranschen i Saudiarabien och visar vilka anpassningar internationella snabbmatskedjor bör eller mÄste göra pÄ grund av de kulturella skillnaderna de möter.

Uttagsbeskattning utlöses enligt svenska skatteregler bl a dÄ en tillgÄng förflyttas frÄn Sverige vid etablering utomlands. Vad som sker dÄ uttagsbeskattning blir aktuellt Àr att den tillgÄng som tagits ut behandlas som om den avyttrats till ett vÀrde motsvarande marknadsvÀrdet och företaget beskattas för övervÀrdet. Efter Sveriges intrÀde i den Europeiska Unionen har den svenska skatterÀtten pÄverkats i stor utstrÀckning av EG-rÀtten och de svenska skattereglerna mÄste bl. a. vara förenliga med bestÀmmelserna i det grundlÀggande EG-fördraget, dÀribland etableringsrÀtten.

Syftet med den hÀr studien Àr att presentera möjliga orsaker till varför startstödet inte resulterat i en ökning av antalet nyetablerade unga jordbrukare. Trenden inom jordbrukssektorn Àr att antalet jordbruksföretag och företagare blir fÀrre och medelÄldern bland de verk-samma jordbrukarna blir högre. Mot bakgrund av detta finns det inom landsbygdsprogrammet för Sverige 2007-2013 en ekonomisk stödÄtgÀrd till just unga jordbruksföretagare som vÀljer att nyetablera. Anledningen till att man valt en ekonomisk ÄtgÀrd Àr för att brist pÄ kapital ses som en av de största svÄrigheterna för nyetablerade unga jordbrukare. UtvÀrderingarna av stödet har dock visat pÄ att ÄtgÀrden haft en begrÀnsad effekt, de som etablerat och utnyttjat startstödet, skulle ha etablerat Àven utan.

Vindkraften stĂ„r inför en omfattande utbyggnad de nĂ€rmaste Ă„ren och dess visuella pĂ„verkan i landskapet kommer att bli pĂ„taglig. Ämnet Ă€r intressant att ta upp eftersom landskapets utformning Ă€r landskapsarkitekters arbetsomrĂ„de. Uppsatsen undersöker de förutsĂ€ttningar och möjligheter som föreligger att arbeta med estetik kring utformningen av vindkraftverk och vindkraftparker. HĂ€r studeras vilka estiska förebilder som finns vid etablering av vindkraft idag samt hur exploatörer prioriterar det visuella i resursfördelningen. Landskapsarkitekters roll och deltagande i processen kring etablering av vindkraft samt vindkraftens nationella utveckling har ocksĂ„ berörts utifrĂ„n tvĂ„ platsspecifika studier..

Uppsatsen handlar om second moverföretag och dess etablering pÄ marknaden. Sju 2Mo-företag har intervjuats för att finna gemensamma drag i dess etablering i tre steg: förutsÀttningar, strategi och hinder. De flesta 2Mo-företagen har vid sin etablering haft tydliga komparativa fördelar gentemot sina respektive konkurrenter. Det framgÄr att de komparativa fördelarna lÀgre kostnad och differentiering har stor betydelse vid etableringsbeslutet. Det har varit svÄrt att identifiera huruvida företagens timing varit god.

Bakgrund: Den ökade globaliseringen har fört med sig att allt fler företag ser möjligheten att genom internationalisering av sin verksamhet nĂ„ nya marknader. Ett Östeuropeiskt land som har blivit attraktivt svenska företag att investera i Ă€r Estland. Den geografiska nĂ€rheten och starka tron pĂ„ tillvĂ€xt av landets ekonomi Ă€r nĂ„gra faktorer som gör detta omrĂ„de intressant för svensk handel. Hur kan dĂ„ en internationaliseringsprocess gĂ„ till nĂ€r ett svenskt företag etablerar sig pĂ„ den estniska marknaden, vilka problem existerar och hur handskas företagen med dessa? Syfte: Syftet Ă€r att beskriva ONOFFs internationaliseringsprocess i Estland samt att identifiera nyckelfaktorer som inverkat vid företagets etablering pĂ„ den estniska marknaden.

Jonas, Buhr & David Nordin. (2011). Uppfattningar om futsal ? En studie om futsal och etablering avidrott (Opinions on futsal ? A study on futsal and establishing of sport) Bachelor Essay in Swedish.Umea: Umea university, Department of Education.AbstractThe study is based on an assignment from Vasterbotten Football Association that because of poorparticipation in futsal activities wants to find out what clubs, the coaches and players in Vasterbottenthink of futsal. The aim is to find out the opinions on futsal and what these opinions are based on.

Syftet med arbetet Àr att beskriva och analysera implementering och etablering av Balanced Scorecard inom PrimÀrvÄrden i ett svenskt landsting. Vidare Àmnar vi diskutera om och i sÄdana fall varför styrkortet blivit etablerat inom organisationen. Empirin Àr hÀmtad frÄn intervjuer med fyra personer med olika befattning inom PrimÀrvÄrden i Region SkÄne. Balanced Scorecard har implementerats successivt i sju Är och kan nu sÀgas vara etablerat inom PrimÀrvÄrden, med undantag av vissa enheter. Etableringen har till störst del pÄverkats av det sÀtt PrimÀrvÄrden hanterat typiska implementeringsproblem och omvandlat dessa till framgÄngsfaktorer..

Efter 30 Är av diskussioner och förhandlingar lyckades ministrarna inom Europeiska unionens rÄd, ocksÄ kallad ministerrÄdet, rösta igenom en förordning som kom att reglera en ny företagsform, SE-bolag. Den ursprungliga tanken med en att ha en gemensam bolagsform var att den skulle lyda under gemensamma EU-regler. Ambitionen kom att bli overklig dÄ harmoniseringen inom EU inte hade tagit den form som krÀvdes för att förverkliga detta, vilket den fortfarande inte har gjort. I stÀllet lÀmnades kompletterande bestÀmmelser Ät medlemsstaterna för att behandla SE-bolag som nationella publika aktiebolagSamtidigt som SE-bolagens stadga utvecklades sÄ gjorde ocksÄ bestÀmmelserna om arbetstagarinflytande det. Det publicerades ett direktiv gÀllande arbetstagarinflytandet som blev implementerat i flertalet medlemsstater.Utvecklingen har idag kommit sÄ lÄngt att det finns 510 etablerade SE-bolag inom EU.