Inom hälso- och sjukvård pågår ett ständigt förändringsarbete, både vad det gäller metoder och arbetssätt. Då båda författarna har många års erfarenhet som sjuksköterskor, har vi hunnit vara med om flera implementeringar på våra respektive arbetsplatser. Utifrån personalens upplevelser kan dessa implementeringar vara av både positiv och negativ karaktär. Detta gjorde att tankarna väcktes om vad det var som gjorde att vi upplevde vissa förändringar positiva och andra negativa? Syftet med studien var att undersöka vilka möjligheter och hinder sjuksköterskan ser vid implementering av nya metoder eller arbetssätt.

Syfte: Undersöka hur sjuksköterskor och läkare upplever att samarbetet dem emellan fungerar, hur sjuksköterskor och läkare anser olika faktorer hos den andra yrkesgruppen påverka samarbetet mellan dem och hur faktorerna påverkar arbetet och dess resultat.Metod: Kvantitativ studie med deskriptiv statistik. Enkäter med slutna svarsalternativ. Respondenterna bestod av 24 sjuksköterskor och 17 läkare.Resultat: Läkare tenderar i högre grad än sjuksköterskor att anse att samarbetet dem emellan fungerar bra. Båda yrkesgrupperna ansåg att den viktigaste egenskapen hos motparten för ett fungerande samarbete, är att ha kunskaper inom sin specialitet. Bland sjuksköterskorna var det den egna arbetsinsatsen och resultatet av patientvården som påverkades mest av ett gott samarbete, medan läkarna ansåg trivseln i arbetsgruppen påverkades mest.Slutsats: Fler läkare än sjuksköterskor anser att samarbetet yrkesgrupperna emellan fungerar väl.

I november 2002 började ICA introducera AOB-systemet i sina butikerför att automatisera lagerhållning och orderhantering. Med systemet skabutikerna kunna förutse framtida varubehov och kunna använda sig av?just in time? lagerhållning för att minimera lagerhållningskostnader.Systemen har introducerats i en liknande miljö med likartade resursermen ändå har det uppstått skillnader när det gäller acceptans hosanvändarna. Vi har utifrån existerande acceptansteorier och systemetskontextspecifika egenskaper utarbetat en undersökningsmodell där viavser att kartlägga vad som legat till grund för de olika beslutsfattarnasval av implementationsgrad. Vi har utifrån denna modell gjort enkvantitativ studie på 170 ICA butiker och erhöll en svarsfrekvens på ca50 %.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare kan arbeta inkluderande med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med 11 grundskollärare som undervisar elever i åldern 6-11. De centrala frågeställningarna har varit vad läs- och skrivsvårigheter är enligt de lärare vi intervjuat, vilka organisatoriska förutsättningar de intervjuade lärarna anser att de har när det gäller att arbeta inkluderande med elever som har läs- och skrivsvårigheter samt hur de intervjuade lärarna organiserar arbetet i klassrummet för att stödja elever med läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visar på att respondenterna är väl medvetna om vad läs- och skrivsvårigheter är. De gav många exempel på hur svårigheterna kan visa sig och hur de kan påverka elevernas skolgång.

?Problemet? immigration i ?möjligheternas? EU är en uppsats som ämnar analysera EU:s immigrations- och asylpolitik. Materialet består av olika policydokument, utgivna av EU-kommissionen. Det är en diskursanalys med syfte att söka urskilja bakomliggande mönster för den politik som formuleras i texterna. Diskursanalysen vilken är en breddad typ av textanalys utgör uppsatsens metod.

Patienter som väntar på operation är ofta oroliga. Oron påverkas av omgivningen och det gör väntrummets utformning intressant. Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelser av det preoperativa väntrummet. Studien utfördes med kvalitativ metod där sex stycken patienter som suttit i väntrummet innan operationen intervjuades. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och induktiv ansats.

Syftet med detta fördjupningsarbete är att belysa vilka hinder som kan uppstå vid mötet i patientens hem då patient och sjuksköterska har olika kulturell bakgrund, samt beskriva några av de faktorer som kan främja mötet. Då vi genom vårt arbete i hemsjukvården i invandrartäta områden dagligen möter patienter med invandrarbakgrund finns risk att kulturkrockar uppstår. Hur får vi patienter med invandrarbakgrund att känna sig som en del i ett sammanhang och hur får vi patienten att känna tillit och delaktighet? Vi har valt att göra en kvalitativ analys av 11 vetenskapliga studier och en doktorsavhandling. I studierna ingår sjuksköterskor, anhöriga och patienter.

Denna intervjustudie har undersökt hur blivande adoptivföräldrar i slutet av adoptions-processen konstruerar sitt föräldraskap inför att hämta och knyta an till sitt barn. Studien har delvis genomförts med tolkande fenomenologisk analys med en analysprocess i sex steg. Genom fem semistrukturerade djupintervjuer med åtta deltagare framkom att det är möjligt att jämföra en biologisk graviditet och en adoptionsprocess vad det gäller kon-struktion av föräldraskap och anknytning till sitt väntade barn. Studien vittnar om att adoptanter är väl förberedda för sitt kommande föräldraskap. Deltagarna uppger att vän-tan i adoptionsprocessen är svår samt att mentaliseringsprocessen kring barnet varierar beroende på var i processen de befinner sig.

Problemområde: Som lärare har jag fått erfara både exempel på verksamheter där elever i behov av särskilt stöd i hög grad lyckas överbygga sina svårigheter och verksamheter där de inte i lika hög grad gör det. Vad är det då som avgör? I denna studie undersöks om det kan vara så att skolans bemötande har betydelse för elevens lärande. Syfte och preciserade frågeställningar: Syftet med detta examensarbete är att bidra till förståelsen kring bemötandets betydelse för elever i behov av särskilt stöd. Studiens syfte undersöks genom följande frågeställningar. ? Hur har eleverna i studien upplevt bemötandet av skolan i det särskilda stöd de fått? ? Hur vill eleverna i studien bli bemötta av skolan då de får särskilt stöd? ? Vilken betydelse menar eleverna i studien att bemötandet har för deras lärande? ? På vilket sätt reflekterar eleverna i studien kring bemötandets betydelse för deras lärande? Teoretisk ram: Studien utgår från ett kommunikativt relationellt perspektiv, KoRP.

Syfte: Undersöka hur sjuksköterskor och läkare upplever att samarbetet dem emellan fungerar, hur sjuksköterskor och läkare anser olika faktorer hos den andra yrkesgruppen påverka samarbetet mellan dem och hur faktorerna påverkar arbetet och dess resultat.Metod: Kvantitativ studie med deskriptiv statistik. Enkäter med slutna svarsalternativ. Respondenterna bestod av 24 sjuksköterskor och 17 läkare.Resultat: Läkare tenderar i högre grad än sjuksköterskor att anse att samarbetet dem emellan fungerar bra. Båda yrkesgrupperna ansåg att den viktigaste egenskapen hos motparten för ett fungerande samarbete, är att ha kunskaper inom sin specialitet. Bland sjuksköterskorna var det den egna arbetsinsatsen och resultatet av patientvården som påverkades mest av ett gott samarbete, medan läkarna ansåg trivseln i arbetsgruppen påverkades mest.Slutsats: Fler läkare än sjuksköterskor anser att samarbetet yrkesgrupperna emellan fungerar väl.

En lyckad social tillställning är beroende av gästernas humör. Värden har vissa verktyg hen kan ta till hjälp för att behålla en god atmosfär. I följande uppsats diskuterades möjligheterna alkoholen ger i jakten på ett framgångsrikt värdskap. Syftet med studien är att belysa alkohol som socialt verktyg vid mötet mellan värd och gäst med avseende att skapa ett lyckat värdskap.Uppsatsen är en litteraturstudie som har använt sig av fem vetenskapliga artiklar för besvara syftet. Resultatet som artiklarna visade var att alkohol i måttliga mängder gör människor mer sociala och avslappnade.

Studien avhandlar upplevelser kring vad som skapar varaktigt engagemang hos medarbetare i organisationsutvecklingsprojekt. Utifrån en kvalitativ metod med hermeneutisk ansats formulerades en teoretisk bakgrund av tidigare forskning inom ämnet och en empirisk studie genomfördes. Den empiriska studien bestod av intervjuer med sex managementkonsulter från tre konsultföretag med uppdrag inom näringslivet och offentlig sektor. Det empiriska materialet delades upp i kategorier som växte fram genom analys och tolkning. De framgångsfaktorer som respondenterna menar skapar varaktigt engagemang är förståelse, förtroende, belöning, delaktighet, uppföljning och gott ledarskap.

Syfte: Att undersöka vad sjuksköterskor som arbetar inom kriminalvården har för tankar och upplevelser av att arbeta på ett häkte samt hur det känns att möta de intagna. Urval: Fem sjuksköterskor som arbetar på ett häkte i Sverige med minst 6 månaders erfarenhet. Metod: Deskriptiv kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Kvalitativ innehålls analys användes för analys av data. Resultat: Det framkom att sjuksköterskor som arbetar inom kriminalvården upplever sitt arbete som stimulerande och spännande.

Kognitiv Beteende Terapi (KBT) är förstahandsval vid rehabilitering av Bulimia Nervosa (BN) och har visat gott resultat vid rehabilitering av Binge Eating Disorder (BED). För dessa patienter är störd kroppsuppfattning en stor del av problematiken. Rörelse utgör traditionellt kärnan i ämnet sjukgymnastik. Genom att vidga begreppet rörelse kan man hitta två perspektiv. Dels det traditionella sättet att se rörelse som ett resultat av kroppsliga processer, dels genom att se rörelse som ett beteende.

Sjuksköterskan behöver stärka professionens identitet och ta sin plats som ledare. Sjuksköterskans ledarroll är en av de huvudsakliga arbetsuppgifterna, för att kunna bedriva en kvalitetssäker omvårdnad. För att utöva ett gott ledarskap krävs det att sjuksköterskan innehar kunskap i ledarskap och har en god självkännedom. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskan som ledare av vård. I resultatet framkom kategorierna; Ledarskapstilar, Faktorer som påverkar ledarbeteendet, Förhållningssättets betydelse och Professionens komplexitet.