Det här examensarbetet är en kartläggning av luftföroreningarna kvävedioxid, partiklar PM10, kolmonoxid och bensen i kommunerna Luleå, Boden, Piteå och Älvsbyn. För varje kommun har det sammanställts en rapport och dessa redovisas var för sig i efterföljande bilagor. Resultatet av beräkningarna och kartläggningen visar hur luftföroreningssituationen ser ut i respektive kommun och utifrån detta lämnas lite olika råd varpå kommunerna sedan kan ta ställning till hur den fortsatta kontrollen av luftföroreningar ska ske..

Detta examensarbete syftar till att skapa en digital översiktsplan för Bengtsfors kommun. Arbetet har gått ut på att digitalisera kartdata samt att bygga upp en databas med kartinformation och attributdata, för att få en fungerande översiktsplan, med ökad tillgänglighet för politiker och tjänstemän. Utifrån att ha fört en dialog med länsstyrelsen och studerat olika översiktsplaner har en databasbeskrivning arbetats fram. Kartorna har digitaliserats i AutoKa PC och lagrats i RT 90 2,5 gon väst, och sedan förts över till Mapinfo där även attributen lagrats. Kartorna har lagrats i olika skikt i mif- format.

Uppsatsens syfte är att analysera om Lunds kommun har en strategi för omsorgen av de äldre och i sådana fall ge den karaktäristik och jämföra den med andra kommuner. För att kunna karaktärisera strategin ska även en modell utvecklas.Arbetet bygger på en kvalitativ fallstudie som varit av semistrukturerad natur. En kvalitativ metod användes för att strategier i offentliga verksamheter ännu är ett relativt outforskat område och för att en kvalitativ metod ansågs kunna ge mer djup åt studien. Även mycket sekundär data har använts. De teorier, som ligger till grund för studien, har använts för att analysera strategin.

Vinden har utnyttjats av människor sen långt tillbaka i tiden.  Med hjälp av tekniska lösningar har vi lärt oss utnyttja vindens kraft till vår energiförsörjning.I detta arbete studeras tidsåtgången vid handläggning av vindkraftsärenden hos kommun och länsstyrelse. Flera förändringar har genomförts för att förenkla handläggningen, till exempel kommer fler ärenden att handläggas av kommunerna. Studien kommer att undersöka om denna förändring kommer att medföra att det blir förkortade handläggningstider.Arbetet har utförts med en litteraturstudie, en tidsstudie av vindkraftsärenden från kommun och länsstyrelse samt en mindre enkät med frågor till handläggare inom området.Resultatet visar att handläggningen av ett vindkraftsärende vid en kommun tar mindre tid i anspråk än vid en länsstyrelse. Det är främst vid ankomsthanteringen man ser den största skillnaden. Detta kan ha en koppling till en många gånger ofullständig miljökonsekvensbeskrivning som lämnas till länsstyrelsen vid ansökan om tillstånd.Sammanfattningsvis finns det en del förslag som kan medföra kortare handläggningstider, bland annat att länsstyrelsen ska ha en större möjlighet att avvisa ofullständiga ansökningar.  Tillsammans med det större antalet verksamheter som numera är anmälningspliktiga kanske det kan leda till att fler vindkraftverk byggs i Sverige..

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Gagnefs kommun och Bergs kommun arbetar med det generella strandskyddet, vilka attityder till detta som finns i kommunerna och hur arbetet påverkar landsbygdsutvecklingen. Särskilt fokus läggs på hanteringen av små sjöar och vattendrag. Undersökningen har skett med hjälp av en kvalitativ metod som innefattar intervjuer med markägare och tjänstemän från kommunerna samt observationer. Analysen utgår från Garrett Hardins begrepp tragedy of the commons, Elinor Ostroms begrepp common-pool resources och open access resources samt Bo Rothsteins begrepp sociala fällor och tillit. Slutsatsen med uppsatsen är att Gagnefs kommun och Bergs kommuner arbetar olika med strandskyddet gällande små sjöar och vattendrag. En majoritet av informanterna anser att det generella strandskyddet endast ska omfatta naturliga vattendrag, samt att strandskyddet bör vara mer flexibelt på landsbygden än i storstäderna. Flexibiliteten innebär exempelvis att strandskyddets regelverk ska anpassas till platsen och inte tillämpas generellt över hela landet..

Specialpedagogers samverkan med fritidspersonal- en enkätundersökning i en kommunMarie Johansson SammanfattningSyftet med studien är att undersöka specialpedagogers samverkan med fritidspersonal i en kommun. Syftet har preciserats med följande frågeställningar; Upplever fritidspersonalen något behov av specialpedagogiskt stöd i fritidsverksamheten? Upplever specialpedagogen att fritidspersonal efterfrågar specialpedagogiskt stöd? Metoden är kvantitativ och baseras på enkäter besvarade av specialpedagoger och fritidspersonal. Urvalet är de 24 F-5- och F-3- skolor som finns i en kommun. Urvalet av undersökningsdeltagare är en representant för yrkeskategorierna specialpedagog/ speciallärare respektive fritidspersonal från varje skolenhet i kommunen.

I Vara kommun samverkar både stat, region, kommun och medborgare i ett projekt för att få fiberbredband på landsbygden. Ett stort förändringsprojekt som involverar många människor och som behöver kommuniceras på ett bra sätt för att skapa förståelse, motivation och engagemang. Syftet med den här uppsatsen har varit att beskriva förändringskommunikation och att kartlägga olika aktörer och kommunikationskanaler som kan vara involverade i en förändringsprocess. Dessutom har syftet varit att få ta del av upplevelsen av den kommunikation som har skett i det här förändringsprojektet i Vara kommun. Studiens fokus resulterade i en kvalitativ design och urvalet av respondenterna som svarade på upplevelsen av kommunikationen gjordes utifrån de föreningsrepresentanter som har varit aktiva i projektet.

Vårt arbete grundar sig i att vi har ett stort intresse för litteratur, då vi har fått lyssna på och upptäcka olika typer av böcker under vår uppväxt. Vi anser att arbetet med detta är viktigt i förskolans verksamhet, då det bland annat främjar barns språkutveckling och gruppens sammanhållning. Litteratur är ett bra och användbart verktyg i verksamhetens olika områden. Genom en enkät och två ostrukturerade intervjuer har vi fått svar på våra frågeställningar. Våra frågeställningar är; Hur ofta används litteratur i barngrupp? Hur sker valet av den litteratur som används? Hur arbetar pedagoger utifrån litteratur? Vi har fått en inblick i hur pedagoger använder sig av detta.

InledningHandledning i olika former såväl externt som internt, har förekommit som möjlighet för de kontrakterade jourfamiljehemmen i Jönköpings kommun, under cirka 15 år. Jourfamiljehemmen var tidigare sex stycken till antalet.Efter en omorganisation bedrivs sedan hösten 2009 intern handledning, för 10-12 kontrakterade jourfamiljehem i två olika grupper. Vid varje tillfälle är mellan sex till nio deltagare närvarande. Målsättningen är att båda makarna är närvarande vid handledningstillfället. Handledningen sker en gång per månad och pågår under två och en halv timma.Vardera grupp handleds av två socionomer med vidareutbildning och som tillika är verksamma som familjehemssekreterare.

Syftet med studien har varit att ta reda på vad som hänt efter framgångsåret 2005 när Sävsjö kommun blev vald till årets företagsvänligaste kommun av Veckans Affärer. Min utgångspunkt har varit en rapport jag skrev våren 2008, där syftet var att titta på orsakerna till kommunens framgång samt hur detta hade påverkat Arbetsförmedlingen lokalt. Svaren i det tidigare utförda arbete har legat till grund för frågeställningarna i detta arbete där kvalitativa intervjuer genomförts med företrädaren för Sävsjö Näringslivs AB, kommunstyrelsens ordförande, en person på Arbetsförmedlingen, verksamhetsledaren för Science Park systemet samt med två företagare. Resultatet i studien pekar på att samtliga frågeställningar som arbetats med varit viktiga i bevarandet och utvecklingen av ett gott företagsklimat inom Sävsjö kommun, men samtidigt finns tre ingredienser som varit avgörande. Två av orsakerna framkom redan i det tidigare utförda rapportarbetet, nämligen samverkan som lett fram till målmedvetet arbete.

SAMMANFATTNING: Forskning visar att placeringsansvarigas sätt att arbeta med placering och uppföljning av barn tenderar till att öka risken för ett så kallat sammanbrott av placeringen, att placeringen avslutas tidigare såsom det inte var tänkt. Studier har dock inte enbart från utgått från socialsekreterarnas syn vilket måste vara relevant då socialsekreterarna utför arbetet. Syftet med studien var att jämföra två organisationers arbetssätt och arbetssituation gällande placering och uppföljning av barn samt att undersöka hur detta påverkar placeringars sammanbrott. Vidare har detta förklarats utifrån organisationsteorin och gräsrotsbyråkratin. För att besvara syftet användes kvantitativ metod och enkätundersökning i två olika kommuner i Sverige.

Nya styrmodeller inom den privata sektorn har länge varit viktig för utvecklingen och har på senare tid spridit sig till offentlig sektor. New Public Management (NPM) är samlingsnamnet för icke-vinstdrivande offentliga organisationers sätt att mer och mer efterlikna styrmodeller från den privata sektorn. Detta gör offentliga organsisationer genom att agera för effektivisering av arbetet inom organisationen. En vanlig styrmodell som offentlig sektor har snappat upp är Balanced Scorecard (BSC), eller det svenska namnet Balanserad styrning. Inom Skellefteå kommun har BSC funnits under en längre tid och är en etablerad styrmodell inom kommunen.

Miljöledningssystem är ett verktyg och hjälpmedel som kan användas för att strukturera och systematisera företags eller andra organisationers miljöarbete. Denna uppsats syftar till att utvärdera utvecklingen av miljöledningssystem i Lidköpings kommun för att kunna identifiera styrkor respektive brister i utvecklingsprocessen. Det som undersökts är dels hur miljöledningssystemet utveckltas men också hur anställda generellt upplevt arbetet samt hur engagemanget och kommunikationen i arbetet med miljöledningssystemet varit under processens gång. Utvärderingen har skett genom en utvärderande fallstudiemetodik bestående av intervjuer, dokumentstsudier samt öppna observationer. Resultatet visar att Lidköpings kommun under hela processen haft en stark vilja till att ha ett miljöledningssystem.

Föryngringen av skog på Gotland har historiskt sett varit problematisk under lång tid och i dagsläget används främst markberedning följt av plantering av tall. Förutsättningen för föryngring under skärm samt naturlig föryngring under fröträd som föryngringsmetod har studerats i denna rapport då det råder brist på skriftliga sammanfattningar om dessa båda metoder. Föryngringsmetoderna studerades genom fältstudier på 16 lokaler och intervjuer med verksamma inom branschen på Gotland. Naturlig föryngring visade sig ha viss framgång på norra Gotland samt fungera väl på nordöstra Fårö. Förutom på Fårö visade emellertid föryngring med markberedning och plantering bäst resultat.

Syfte: Att studera specialpedagogens yrkesroll i olika skolor. Arbetar specialpedagogen utifrån de mål som står i examensförordningen samt finns likheter/skillnader i det specialpedagogiska uppdraget i olika skolor inom samma kommun. Våra frågeställningar vi utgår ifrån är: ? Vad kännetecknar specialpedagogerna i den aktuella kommunen?? Hur ser det specialpedagogiska uppdraget ut i samtliga skolor i en kommun?? Vilka likheter/skillnader finns det i specialpedagogens uppdrag inom sammakommun?? Vad beror likheterna/skillnaderna i specialpedagogiska uppdraget på?? Hur skulle uppdraget kunna utvecklas utifrån examensförordningen i den aktuella kommunen?Teori: Den teoretiska utgångspunkten för studien är specialpedagogens roll ur ett professionaliseringsteoretiskt perspektiv, systemteoretiskt perspektiv.Metod: Studien är både kvalitativ och kvantitativ och för att inhämta information har en onlineenkät används. Enkäten har skickats till alla specialpedagoger i en mellanstor kommun i södra Sverige.