Titel: Något alla vill ha? ? En kvalitativ analys av berättandet om begreppet public service Författare: Kaj Sveningson Kurs: MK1500, Examensarbete i medie-­? och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet. Termin: Höstterminen 2012 Handledare: Marie Grusell Sidantal: 52 Syfte: Att analysera hur man i ett antal artiklar i svenska tidningar berättar om och beskriver begreppet ?public service?. Metod: Kvalitativa textanalyser Material: Tio (10) artiklar hämtade ur Borås Tidning, Dagens Industri, Dagens Nyheter, Dala-­?Demokraten, Göteborgs-­?Posten, Metro, Resumé samt Svenska Dagbladet.

AbstractIn the past decades the newspaper industry went through many changes but it has never had a problem of this kind. With the freedom the Internet brings us today and the wide range of information channels, the newspaper is for the first time seriously challenged.When the newspapers began to establish themselves on the internet they thought it was only to copy the content of the newspaper on to their webpage and the advertisers would come along. This move was not planed and had no vision. When the advertisers discovered Internets wide range of advertisement platforms they started to look for other places they could put their ads. This thesis is about the local newspapers ability to address the problem that the internet has created. I based my study on the following issues:Why has internet caused this problem for the newspapers?What are the prerequisites for local newspapers when they face challenges from the internet?How have the advertisers acted after the emergence of this challenge?To answer these questions I did qualitative interviews with different personalities within the newspaper industry, two local newspaper executives and two professors in media economics. In conclusion the result shows that there are different opinions regarding these questions and different views of how to solve them.

Uppsatsens syfte är att studera bilden av den romersk katolska kyrkan från det protestantiska perspektivet i Sverige. Historiskt har den protestantiska bilden sedan reformationen betraktat romersk katolska kyrkan antingen som hotfull eller främmande.Uppsatsens primärmaterial består av ett representativt urval av svensk kristen press, med olika Svenskkyrkliga riktningar samt de större frikyrkliga samfunden som avsändare. Avgränsningen är förlagd till år 1962-1966, och följer Andra Vatikankonciliets pågående.Uppsatsens resultat uppvisar flera olika uttryck. Bilden av Andra Vatikankonciliet och romersk katolska kyrkan betraktades relativt positivt i delar av de svenskkyrkliga tidningar, medan uttrycken var generellt negativa i frikyrklig press. Enstaka tendenser vittnar även om att historiska uppfattningar av en hotfull romersk katolsk kyrka var fortsatt närvarande under Andra Vatikankonciliets pågående.

Datum:         2008-11-13 Nivå:             Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 Högskolepoäng Författare:  Amina Ahmed Ibrahim                 Carol Nakajugo Basudde Handledare: Mats Viimne Titel:             Communities ? en marknadsföringskanal med effekt? Syfte:            Att beskriva communities som marknadsföringskanal och dess kommunikationseffekt. Metod:          Primärdatainsamlingen för denna uppsats har skett via intervjuer som utförts på tre olika sätt, personligt möte, telefonintervjun samt e-post intervju. Uppsatsen har baserats på fältstudier av fyra communities i Sverige, nämligen Lunarstorm, Glife, Nightlife och Nattstad. Sekundärdata har använts i form av böcker, artiklar och Internet. Slutsats:        Fördelen av att företag använder sig av communities är bl.a. träffsäkerheten och att företag ska enklare kunna nå ut till målgruppen som deras reklamannonser riktar sig till.

Syftet med vår rapport är att belysa och fokusera på ett eventuellt samhällsproblem som har uppmärksammats av media allt mer den senaste tiden. Konsekvenser som medför en samhällsutveckling som mer och mer låter privata bolag och intressen ta över polisiära arbetsuppgifter kommer att belysas. Vi har valt att arbeta främst med den gängse uppfattningen bland allmänheten men också med intervjuer av samhällsaktörer samt med artiklar från olika tidningar. Ämnet har intresserat författarna en längre tid och var på grund av det ett naturligt val av ämne. Rapporten försöker analysera dels redan uppkomna konsekvenser samt troligen kommande konsekvenser för samhället och dess medborgare när säkerhetsfrågor handhas av privata aktörer.

Scientologikyrkan har sedan dess uppkomst på 1950-talet fått utstå stor kritik. Rörelsen har av somliga målats upp som en farlig sekt medan andra väljer att se den som en ny religiös rörelse, vars lära och praktik, exempelvis dianetiken, ska tolkas i en religiös kontext. Denna studie bygger på en kvalitativ textanalys som går ut på att granska den bild av scientologerna som skildras i olika material, så som rörelsens eget, facklitteratur, tidningar samt skolans undervisningsmaterial. Studien avgränsar sig till att endast behandla scientologerna i Sverige. Olika teorier och tidigare forskning kring sekter och nya religiösa rörelser har applicerats på materialet.

Den senaste tiden har klimatförändringarna fått mycket utrymme i tidningar, tv och radio. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilken påverkan denna klimatdebatt har haft på publiken, om det har fått någon effekt på konsumentens syn på kopplingen till klimatpåverkan. För att göra detta tittar vi på bilens påverkan, och om klimatdebatten har påverkat inställningen vid köp av ny bil.För att svara på detta gås först relevanta teorier kring medias makt, konsumtion och privatbilism igenom. Bilden är att konsumtion och bilism inte drivs av rationalitet utan att det har blivit en viktig del av självbilden, de har fått en ny betydelse som symbol. Det finns också en tydlig koppling mellan ett ämne som får mycket utrymme i media, och vilken fråga som den allmänna opinionen klassar som viktig.Sedan presenteras klimatdebatten i Aftonbladet och Dagens Nyheter för att se vilken bild publiken har fått.

Kejneaffären i början av 1950-talet var en så kallad rättsröteaffär där en pastor Kejne anklagade rättstaten för korruption med homosexuella undertoner. I den här uppsatsen har jag undersökt hur tidningar framställde homosexualitet och homosexuella män i texter förknippde med Kejneaffärens inledande månader som medial såpopera. Den tidigare forskningen menar att det mediala klimatet var homofobiskt, vilket innebär rädsla och intolerans gentemot gruppen homosexualitet. Den homosexuelle framställdes som "den andre", som ett hot mot det normala samhället. Detta ville jag undersöka närmare genom att studera hur andrefieringen och det stereotypiseringen skedde.

Syftet med föreliggande studie är att utifrån nyhetsrapporteringen i Ystads Allehanda och Sydsvenska Dagbladet Snällposten undersöka vems röster som gjordes hörda i den massmediala diskursen kring den asiatiska influensan som grasserade 1957. Utifrån olika teman, som jag vid närläsningen kunde identifiera som återkommande i nyhetstexterna, studerar jag vad man talade om och hur man talade om detta. Jag studerar också vem mottagarna var och om det förmedlas några speciella budskap. Dessutom gör jag en jämförelse av de båda tidningarnas rapportering i egenskap av att SDS kan sägas representera stad medan YA representerar landsbygd. Undersökningen genomförs med utgångspunkt i Faircloughs kritiska diskursanalys och utifrån det teoretiska perspektivet att språket i sig är en handling. Vad som förmedlas via språket är ingen avspegling av verkligheten, utan en konstruktion, som utifrån olika perspektiv och syften skapar ?sanningar?.

Plus, getingar och siffror. I dag har alla större tidningar ett betygssystem kopplat till sina filmrecensioner. Den sista stora dagstidningen som införde sifferbetyg på kultursidorna varDagens Nyheter som införde en sexgradig bedömningsskala den 17 november 2006. Då DN införde sifferbetyget främst på grund av kommersiella skäl blev jag intresserad av hur sifferbetyget eventuellt förändrat filmrecensentens sätt att skriva om film (Intervju med Helena Lindblad, 28 april 2011).Denna uppsats analyserar 21 filmrecensioner innan och 18 filmrecensioner efter sifferbetygets införande i DN. I min undersökning utgår jag från fem komponenter som jag ser som filmrecensionens fem byggstenar.

I dagens samhälle är det troligen ingen som har undgått termen yoga. Yoga finns på nästintill vartenda gym och termen dyker även upp i olika hälsotidningar från stund till stund. Benämningar så som Ashtanga Yoga, Hatha Yoga, meditation, asana, andningskontroll och cakra förekommer i alla olika kombinationer. Ibland i sådan mångfald att man som läsare inte uppfattar någon skillnad på vad innebörden av dessa termer är, och det hela framstås som ett enda stort virrvarr.Uppsatsens kommer att lyfta fram två yogaformer, av den mångfald som existerar, nämligen Klassisk Yoga och Ashtanga Vinyasa Yoga. Ett argument varför detta är ett intressant fält att beskåda, är av den anledning som nämndes ovan, nämligen mångfalden som ter sig att bli rörig.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur tidskriftsredaktioner utformar sina omslag efter målgrupp. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med chefredaktörer, art directors och redaktörer vid sju olika tidskriftsredaktioner. Dessa resultat har kompletterats med en analys av 19 olika tidskriftsomslag. Analysen är genomförd som en slags överblick där de olika omslagen granskats utifrån teorier om de olika element som förekommer på ett tidskriftsomslag. Dessa har sedan sammanställts i tabeller där eventuella likheter och skillnader framträder tydligare.Resultaten från denna undersökning visar att tidningar som måste sälja bra i butik alla utformar sina omslag på liknande sätt.

In the Swedish general election of 2006, the citizens were faced with the fact that there were two parties that called themselves a ?workers´ party?. It was not just the Social-Democratic Party, which we usually identify as a traditional workers´ party, it was also the Moderate Coalition Party, which we usually identify as a traditional conservative party, which during this suffrage also called them self the ?new moderates?. The central and the main election pledge for the new moderates took its standpoint in the idea that everybody should have a job.

Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och Burgården. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gällande bokbestånd,utlåning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas ställning m m.Hvitfeldtska inrättades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landområden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar från samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket även offentligt (det första i Göteborg).

Denna studie har underso?kt hur Israel- Palestina konflikten kartlagts i de tva? dagstidningarna Dagens Nyheter (Sverige) och The New York Times (USA). Fra?gan som besvarats a?r hur rapporteringen i artiklarna under tva? utvalda ma?nader (juni-juli 2014) sett ut, utifra?n teorier om krigs- och fredsjournalistik, mediernas roll som opinionsbildare, narrativitet och fo?renkling av konflikter. Materialet besta?r av totalt 158 artiklar, 62 fra?n Dagens Nyheter och 76 fra?n The New York Times.