Handlingsplan ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska finnas på alla svenska arbetsplatser. Handlingsplanen är ett dokument där mål och strategier som företagen ska följa upp gås igenom..

Det talas mycket om ?en skola för alla? i dagens samhälle och att alla barn ska bli integrerade i den allmänna skolan. Det ska göras individuella utredningar för att säkerställa barns trygghet och göra dem delaktiga i den nya miljön i den ordinarie skolan, detta gäller även för barn i behov av särskilt stöd. Syftet med den här studien är att ta reda på mer om de termer som ofta nämns i diskussionen kring ?en skola för alla? och hur de används och beskrivs i några betydande skoldokument.

IT-företaget Medius tillhandahåller en produkt för ärendehantering, Medius Flow. I denna produkt finns ett visst stöd för dokumenthantering, närmare bestämt en möjlighet att klassificera dokument och lagra dem via Medius Flow. En av Medius kunder har efterfrågat mer funktionalitet och möjligheter att kunna sätta rättigheter på dokument, alltså bestämma vem som ska ha tillgång till ett specifikt dokument.Examensarbetet har gått ut på att undersöka olika lösningar för att implementera dokumenthantering i Medius Flow, utvärdera dessa och sedan implementera den lösning som verkar vara bäst.Efter att en kundintervju utförts framkom krav på systemet i form av bland annat utökade rättighetsfunktioner, möjlighet att skapa arbetsflöden och att man lätt ska kunna hitta dokumenten.Tre olika lösningsförslag togs fram. Det första gick ut på att vidareutveckla den dokumenthantering som finns i Medius Flow idag. Det andra gick ut på att använda sig av ett tredjepartsdokumenthanteringssystem och sedan bygga en integration mellan Medius Flow och detta system.

Den svenska Försvarsmakten brukar fråga sig om den är tillräckligt interoperabel för att kunna delta i internationella insatser. En minst lika berättigad fråga borde vara om den är tillräckligt interoperabel, mellan sina försvarsgrenar, för att kunna genomföra självständiga operationer utifrån teorin om gemensam krigföring. Den bristande förmågan till gemensam krigföring i försvarsmakter generellt och för Sveriges Försvarsmakt specifikt utgör uppsatsens grundläggande problem. Genom att anpassa och skapa ett analysverktyg utifrån Codners och Sjöbloms interoperabilitetsteori har Försvarsmaktens dokument analyserats för att belysa eventuella svagheter kopplat till gemensam krigföring och nationell interoperabilitet mellan mark- och flygstridskrafterna. Undersökningen visar på svagheter kopplat till den anpassade interoperabilitetsteorin och Försvarsmaktens styrande dokument.

Handlingsplan ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska finnas på alla svenska arbetsplatser. Handlingsplanen är ett dokument där mål och strategier som företagen ska följa upp gås igenom..

Efterfrågan i världen på pelletsprodukter har lett till att LKAB investerar stora belopp i nya anläggningar i Kiruna och Malmberget. Detta medför att projektorganisationen inom företaget lider av växtverk. Mängder av projekt, små som stora ska vara klara inom en snäv tidsplan. Under november 2005 introducerades inom avdelningen för anläggningsprojekt, ett startillstånd, med syfte att göra en sista kvalitetskontroll inför investeringsbeslutet. Examensarbetet har utförts på uppdrag av LKAB med syfte att undersöka hur startillståndet kan kvalitetssäkras.

Friluftsplanen är ett frivilligt dokument som enbart beskriver friluftslivets intresse i kommunen. Detta för att dokumenten är frivillig och att det inte finns några bestämmelser om vad ett friluftsdokument ska innehålla. Detta arbete är en fallstudie som syftar till att undersöka om friluftsdokumenten innehåll. Friluftsplanen visade sig ofta vara del i annan plan eller program vilket innebar att arbetet breddades och kom att undersöka flera friluftsdokument med olika namn. Innehållet i friluftsdokumenten analyserades och jämfördes sinsemellan.

Handel mellan företag sker traditionellt via manuella rutiner. Exempelvis görs beställningar ofta med hjälp av telefon eller post vilket gör att tiden för att genomföra en affär väldigt lång. Electronic Data Interchange (EDI) är en teknik som låter företag göra affärer på ett elektroniskt och mer eller mindre automatiserat sätt vilket gör att tiden för att genomföra en affär minskar. EDI har använts i många år men då mest av stora företag som har tillräckliga resurser för att införa EDI-system och för att upprätta erforderliga kommunikationslänkar. Mindre företag har oftast inte de resurser som krävs för detta och blir således utan effektivare handelsrutiner.

Syfte: För att skapa effektiva organisationer behövs policys. Dessa är vanligtvis normativa och framställer de goda arbete som ska genomföras inom organisationen. Syftet med den här studien är att få en förståelse för hur medarbetare i en statlig myndighet anser att de har kunskap om och möjlighet att följa policys. Jag utgår från två stycken policys som finns i Skatteverkets organisation Medarbetarpolicyn och Mångfaldsplanen. Jag har under arbetet använt mig av tre frågor.

Syftet med denna rapport är att göra en förberedelse för elektronisk dokumenthantering av redovisande dokument i tillverkande företag. Ämnet är idag aktuellt när tillverkande företag hela tiden måste ha produktansvarslagen i åtanke. Tillverkande företag har ökade krav på att tillverka produkter med hög säkerhet och att även kunna bevisa det. Kraven på spårbarhet ökar och i och med det ökar kraven på god dokumenthantering. Många företag står inför liknande problem; verksamheten stora mängder information, frågan är bara var dokumenten finns och hur snabbt dessa kan hittas då det blir aktuellt vid en återsökning.För att vara säker på att företaget har fullgod dokumentation på tillverkningen väljer många företag att certifiera sig enligt ISO 9001.

I denna uppsats utreds om det otydligt definierade begreppet mångfald kan överföras från visioner i kulturpolitiska dokument till handling i Malmös kultursektor. Som förklaringsmodell används Nils Brunssons teori om organisatoriskt hyckleri. Uppsatsen är uppdelad i två delar, varav den första behandlar hur det talas om mångfald i några styrande kulturpolitiska dokument medan den andra behandlar mångfaldsbegreppets överförande till handling.I del ett konstateras, med hjälp av en textanalys som har sin utgångspunkt i tidigare kulturpolitisk forskning, att begreppet mångfald förekommer i två sammanhang: i den första betonas kulturell artrikedom och i den andra identitetspolitisk grupptillhörighet, främst etnisk sådan. I del två undersöks arbetet med mångfald i Malmös kultursektor med hjälp av en analys av samtalsintervjuer.Slutligen konstateras att begreppet mångfald, under förutsättning att definitionen kommer inifrån verksamheten, kan överföras från prat till handling..

Problemformulering: Denna uppsats avser att besvara/beröra följande frågor:- Hur tolkar företag begreppet CSR, hur arbetar de med det samt om det finns några skillnader/likheter mellan företagen?- Hur kommunicerar företagen sitt CSR arbete via olika dokument, finns det några skillnader/likheter mellan företagen?Syfte: Uppsatsen syftar till att beskriva, förklara och jämföra hur utvalda svenska företag inom konfektionsbranschen kommunicerar kring begreppet CSR mot sin marknad via olika dokument, hur företagen tolkar begreppet CSR samt hur de arbetar med det.Metod: En fallstudie har genomförts på tre företag inom konfektionsbranschen på den svenska marknaden. Textanalys har genomförts på utvalda dokument såsom respektive företags hemsida, årsredovisningar från 2002 och framåt samt tillgängliga hållbarhetsredovisningar för att se hur företagen kommunicerar kring CSR. Även kvalitativa intervjuer med respektive företag har genomförts för att komplettera textanalysen och för att få ytterligare en synvinkel utöver kommunikation på hur företagen arbetar med CSR.Teori: De teorier som använts är Carrolls CSR ? pyramid samt företags olika ståndpunkter till CSR.

Att varumärken utvidgar sig är inget nytt fenomen, däremot börjar det bli allt vanligare med varumärkesutvidgningar mot banktjänster. Varumärken som ICA, Skandia och IKEA har redan utvidgat sina varumärken till att även erbjuda banktjänster. Trots den omfattandeforskningen om varumärken och varumärkesutvidgningar mot nya varor och tjänster finns det knappt någon alls forskning om varumärkesutvidgningar mot just bankmarknaden. I detta arbete försöker författarna att förklara vad som påverkar utvärderingen av en varumärkesutvidgning mot bankmarknaden.Syftet med denna uppsats är att utveckla en modell för vad som är viktigt i en utvärdering av en varumärkesutvidgning mot bankmarknaden. Detta genom att utgå från Aaker och Kellers modell från 1990 för sedan utveckla den med variablerna varumärkeskapital, varumärkesförtroende och uppfattad risk.För att kunna se vilka komponenter som är viktiga vid en utvärdering av en varumärkesutvidgning mot banktjänster, har författarna utefter vissa förbestämda kriterier valt tre varumärken.

Tidigare studier av IT i undervisningen har fokuserat på kvantitativ inventering av hur många datorer skolor har och antalet lärare som utbildats för att använda IT i undervisningen. Jag vill ta reda på vilka möjligheter som finns, hur vi använder oss av dessa möjligheter i vår undervisning och varför vi väljer att använda eller inte använda dessa möjligheter. Eftersom IT ständigt utvecklas borde det vara logiskt att sättet vi använder oss av IT i undervisningen tar jämna steg med teknikens utveckling. Syftet är att undersöka hur gymnasielärare andvänder sig av IT i undervisningen, vilka förutsättningar som lärare upplever finns för IT i undervisningen, vilken kompetensutbildning lärarna genomgår eller erbjuds och hur lärare ser på användandet av IT i undervisningen. För insamlandet av primärdata har jag som metod valt att göra en elektronisk enkätundersökning i en av Googles applikationer, Google Drive.

Denna studie undersöker hur lärare arbetar med kartor i skolan och hur elever uppfattar användandet av kartor, både i skolan och i vardagslivet. Hur lärare uppfattar förändringen i mötet med kartan genom bytet från Lpo 94 och Lgr 11 kommer också att belysas. För att få svar på dessa frågor har åtta stycken intervjuer av lärare på högstadiet samt fyra fokusgrupper innehållande fyra elever styck genomförts. I intervjuerna uppger lärarna att det idag finns en bristfällig helhetssyn gällande kartan hos eleverna, fokus ligger ofta på ett litet område. Lärarna anser att denna utveckling inom ungdomars kartuppfattning påverkas av dagens teknik, som till exempel GPS där fokus ligger på start- och slutpunkten.