Börsnoterade företag, belägna inom EU, är sedan den 1 januari år 2005 tvingade till att upprätta sina koncernredovisningar i enlighet med normgivaren IASB:s utfärdade regelverk, IAS/IFRS. Grundtanken med det nya regelverket är att kunna skapa en ökad jämförbarhet i redovisningsrapporteringen mellan företag som har sitt säte beläget i olika nationer. På motsvarande sätt finns även målsättningar att stärka konkurrenssituationen hos unionens börsnoterade företag. Uppsatsen syftar till att undersöka tillämpningen av IAS 36 i ett börs-noterat företag. Där standarden IAS 36 behandlar och reglerar nedskrivning av goodwill vid situationer då ett uppkommet nedskrivningsbehov föreligger.

AbstraktTitel: Svenska revisorers uppfattning av goodwillredovisning enligt IFRSNivå: C -uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Elin Elmehagen och Tomas FribergHandledare: Jan SvanbergDatum: 2014- majSyfte: Syftet med denna studie är att undersöka svenska revisorers uppfattning av goodwillredovisning enligt internationella redovisningsstandarder, IFRS. Mer specifikt syftar studien till att undersöka huruvida svenska revisorer anser att det existerar ett manipulativt beteende vid goodwillredovisning enligt IFRS och vilka bakgrundsfaktorer som kan förklara revisorernas uppfattningar.Metod: Vi har använt oss av en elektronisk enkätundersökning. Enkäten skickades ut till 732 svenska godkända och auktoriserade revisorer. Vi fick 92 svar vilket ger en svarsfrekvens på 12,57 %. Resultaten redovisas genom att vi presenterar tabeller med förklarande text.Resultat & Slutsats: Utifrån studien har det framgått att det finns två linjer av tankegångar angående goodwillredovisning enligt IFRS bland svenska revisorer.

Bakgrund- och problembeskrivning: Enligt IAS 36 skall immateriella tillgångarinklusive goodwill årligen nedskrivningsprövas för att återspegla verkligt ekonomisktvärde. Goodwillnedskrivningar har varit begränsade de senaste åren. Finanskrisenpåverkade den finansiella marknaden världen över och gjorde att världsekonominhamnade i kris. Detta borde ha lett till att en Goodwillnedskrivning skulle vara aktuell.Trots lågkonjunkturen de senaste åren har det inte gjorts påtagligaGoodwillnedskrivningar och man kan ställa sig frågan om företagens goodwillpostverkligen avspeglar det verkliga ekonomiska värdet?Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka vilken effekt lågkonjunkturen har haftpå Goodwillnedskrivningar för börsnoterade företag inom industri- ochtelecombranschen på Nasdaq OMX Stockholm 30.

När IFRS 3 infördes 2005 innebar det en förändring för goodwillposten som numera inte ska skrivasav utan årligen nedskrivningsprövas. Detta har lett till en växande goodwillpost i svenska företagsbalansräkningar. För investerare borde detta vara av intresse då goodwillposten är svår att värdera.En förändring av goodwillpostens storlek kan då påverka en investerares investeringsanalys. Motdenna bakgrund har vi i uppsatsen undersökt hur investerare uppfattar goodwillposten i sininvesteringsanalys samt vilka effekter en nedskrivning av goodwill får för investerare.Förhoppningen med studien är att öka förståelsen kring investerares uppfattning av goodwill samteffekterna och signalvärdet vid en nedskrivning. Tidigare forskning på området har till största delenvarit inriktad på kvantitativa studier varför denna uppsats har en kvalitativ ansats.

År 2005 implementerades IFRS 3 och IAS 36 i Sverige. I och med detta genomför företag nedskrivningsprövningar av goodwill. Dessa kan inbegripa nuvärdesberäkningar av framtida kassaflöden. Forskarna Carlin och Finch utförde år 2009 en studie på australiensiska börsnoterade företag för att undersöka om diskonteringsräntor, vilka används vid en nedskrivningsprövning, sätts opportunistiskt. Studien genomfördes genom att de visade på förekomsten av avvikelser mellan diskonteringsräntan som företagen redovisat och en av forskarna estimerad teoretisk diskonteringsränta beräknad genom the Capital Asset Pricing Model [CAPM].

Bakgrund och problem: Sedan 2005 har det varit lag på att börsnoterade företag ska tillämpa IFRS i sin koncernredovisning. En av de största förändringarna efter införandet av IFRS- förordningen är att vissa tillgångar nu skall värderas till verkligt värde istället för historiskt anskaffningsvärde. En av de berörda tillgångarna är goodwill där företagen ska testa goodwill för nedskrivningsbehov. Som marknaden är i nuläget kommer goodwillvärdena i många fall behöva skrivas ned, vilket skulle kunna innebära negativa effekter för marknadens förtroende för företaget. Nedskrivningsprövningen av goodwill är dock inte helt problemfri, utan reglerna lämnar utrymme för subjektiva bedömningar.

Bakgrund och problem: EU har sedan år 2005 beslutat att alla noterade företag inom unionen ska tillämpa IASBs regelverk i koncernredovisning för att öka jämförbarheten i de finansiella rapporterna. IASB syftar till att harmonisera den internationella redovisningen men flera forskare bland annat D?Arcy (2006) menar att ett gemensamt regelverk inte är tillräckligt eftersom det är många faktorer som påverkar ett lands redovisning, bland annat den kulturella, politiska och ekonomiska miljön (Ball, Kothari & Ashok, 2000). La Porta et. al (1998) har gjort en omfattande klassificering av länders historiska ursprung med beaktande för vilken rättstradition ett land härstammar ifrån, samt vilket skydd som ges till investerarna.

Bakgrund och problem: Goodwill uppstår i samband med rörelseförvärv och utgörs av skillnaden mellan vad det förvärvande företaget betalat och den köpta rörelsens nettotillgångar. En Goodwillnedskrivning påverkar inte företagens kassaflöden, som är en viktig faktor vid investerares värdering av företagen, men visar på att rörelsen inte anses inbringa lika stora kassaflöden i framtiden. När goodwill nedskrivningstestas är det flertalet subjektiva bedömningar från ledningen som kan ha en stor påverkan på slutresultatet, då regelverket lämnar utrymme för osäkerhet. Att goodwill numera nedskrivningstestas istället för att årligen skrivas av planmässigt kan även innebära problem för revisorer då beräkningen av verkligt värde kan vara komplext inom vissa områden. Uppsatsens problemformulering är; Vilka bakomliggande faktorer finns som kan förklara att Goodwillnedskrivningar görs eller inte görs? Vad finns det för svårigheter gällande bedömning av nedskrivning av goodwill utifrån ett granskningsperspektiv?Syfte: Syftet med denna undersökning är att granska anledningar bakom nedskrivningar av goodwill.

År 2002 antogs en förordning inom EU innebärande att alla börsnoterade bolag i medlemsländerna från och med 1 januari 2005 måste upprätta sin koncernredovisning i enlighet med IAS/IFRS. Antagandet av förordningen har inneburit en förändring av hanteringen av goodwill för svenska börsnoterade företag.Goodwill uppstår vid företagsförvärv när köparen betalar ett överpris för förvärvet. Goodwill utgörs av värdedifferensen mellan vad köparen har betalat och det köpta företagets nettotillgångar. Det som köparen betalar överpris för är de immateriella tillgångar som inte finns med i det förvärvade företagets balansräkning. Dessa immateriella tillgångar förväntas ge goda framtida ekonomiska fördelar.

Bakgrund och problem: Sedan 2005 måste alla noterade företag i EU redovisa enligt IAS/IFRS i koncernredovisningen. Dessa nya standarder är betydligt mer omfattande och ställer högre krav på upplysningar än vad som tidigare krävdes genom de svenska normerna.IAS 36 Nedskrivningar är en av de mest omdiskuterade standarderna och många företag har fått lägga ner betydande arbetsinsatser för att ta fram den information rörande goodwill som denna standard kräver. Goodwill får inte längre skrivas av, utan måste istället fördelas ut på kassagenererande enheter som årligen ska prövas för nedskrivning. För att göra detta använder sig de flesta företag av en diskonterad kassaflödesberäkning. Punkt 134 i IAS 36 kräver att företaget ska upplysa om de antaganden och uppskattningar som ligger till grund för denna beräkning, vilket kräver en hel del subjektiva antaganden.