Syfte: Att lokalisera och förstå revisorns problem med att verifiera posten Goodwill i jämförelse med vad IAS och IFRS säger. Metod: Det vetenskapliga synsätt vi använt oss av är hermeneutiskt, vilket går ut på att förstå något. Vi har valt att använda en kvalitativmetod med fem stycken ostrukturerade intervjuer med revisorer från olika revisionsbyråer för att samla in vårt empiriska data. Litteraturstudien har samlats in genom vetenskapliga artiklar och litteratur som sökts via databaser på Högskolan i Gävle och Uppsala Universitet.Resultat & slutsats: Revisorerna litar på företagen och följer hellre praxis än IFRS vilket gör att de inte ser värderingen som ett problem. Eftersom studien endast innehåller fem intervjuer kan vi inte säga att resultat är generaliserbart. Slutsatsen är tänkt att ge en bild av att IAS 36 inte kan följas i praktiken.Förslag till fortsatt forskning: Vi rekommenderar att studera och jämföra praxis, lag och rekommendationer.

Syftet med studien är att identifiera vilken effekt övergången till IFRS 3 och dess förändring från historiskt anskaffningsvärde till verkligt värde har haft på aktiemarknadens aktiepris och utdelningsnivå, för svenska företag noterade på NASDAQ OMX Nordic Stockholm. Redovisningens syfte är att förse företagets intressenter med information som är användbar för beslutfattande. Värdering av Goodwill är problematisk då tydligt beräkningssätt saknas. EU implementerade IFRS 3 för att förbättra redovisning av Goodwill genom värdering till verkligt värde istället för historiskt anskaffningsvärde. Verkligt värde leder dock till att företag gör subjektiva bedömningar av Goodwillpostens värde, vilket innebär att möjligheter att påverka resultat skapas. Detta leder i sin tur till påverkan på aktiepris och utdelningsnivå. Studien har en deduktiv forskningsansats och en kvantitativ undersökningsmetod.

Allt eftersom världen förändras och globaliseras har ett gemensamt redovisningsramverk varit i behov för att förenkla jämförbarheten mellan olika länder. En koncernredovisning upprättad enligt IAS/IFRS standarder krävs sedan 2005 för samtliga börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen. (Marton et al., 2008, s. 1-2) Detta har medfört att företag ska utföra årliga nedskrivningstester av sin Goodwill, till skillnad från förr då ett nedskrivningstest endast upprättades då det fanns en indikation på att det krävdes (Persson & Hulten, 2006, s. 29).

SammanfattningFrån och med den 1 januari år 2005 ska samtliga börsnoterade företag redovisa efter IFRS. Detta innebär bland annat att Goodwill inte längre är föremål för planenlig avskrivning utan skall istället årligen testas för nedskrivningsbehov. Innan företaget kan göra ett nedskrivningstest måste all Goodwill först ha fördelats ut på de kassagenererande enheter som väntas bli gynnade av synergierna i förvärvet. Därefter värderas Goodwill med hjälp av lämplig värderingsmodell. Det största problemet för företagen med den nya Goodwillhanteringen är att urskilja de olika kassagenererande enheterna.Uppsatsens syfte är att få en förståelse för den komplexitet som uppstår för företagen vid arbetsprocessen med de kassagenererande enheterna och frågeställningarna den ämnar besvara är; Hur organiserar företagen arbetsprocessen med de kassagenererande enheterna, från det att en Goodwillpost har uppstått tills det att den fördelats ut över berörda kassagenererande enheter samt testats för nedskrivning? och Vad är företagens åsikter om regeländringarna i Goodwillhanteringen?För att kunna besvara uppsatsens frågeställningar har fem djupintervjuer genomförts med företag noterade på Stockholmsbörsens O-lista, Attract 40.

TitelSkriv inte av, testa nedskrivning! En fallstudie om att säkerställa ett nedskrivningsbehov av GoodwillBakgrundFöretagsförvärv har blivit allt mer vanligt förekommande. Goodwill uppkommer då ett företags verkliga värde är mindre än vad som betalas. Goodwillvärdet skrevs förr av planenligt, men enligt de nya reglerna ska nu ett nedskrivningstest ske minst en gång per år. Det sker genom att ta fram ett återvinningsvärde, som är det högsta av en kassagenererande enhets nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde.SyfteSyftet med uppsatsen är att beskriva hur kassagenererande enheter värderas enligt metoderna i IFRS 3/IAS 36, samt förklara svårigheter/möjligheter och vilka överväganden som metoderna innebär i två praktiska exempel.MetodI vår uppsats har vi utgått från ett positivistiskt synsätt och tillämpat en kvalitativ fallstudie av NIBE och ProfilGruppen. Vår uppsats har sin utgångspunkt i den abduktiva forskningsansatsen.

Finanskrisen som utlo?stes ho?sten 2008 av en alltfo?r genero?s utla?ningspolitik av banker och finansiella institut ledde till att deras verksamheter blev ifra?gasatta. Kritik riktades bland annat gentemot IFRS regelverk och da? framfo?rallt va?rdering till verkligt va?rde som enligt vissa hade bidragit till krisens omfattning. Kritiken bestod fra?mst i att redovisningsmetoden till stor del bygger pa? subjektiva bedo?mningar av tillga?ngar som a?r sva?ra att verifiera fo?r utomsta?ende intressenter.

En diskussion har länge förts kring hur beräkning av Goodwill ska ske. Detta framförallt eftersom Goodwill är en komplex tillgång som är svår att identifiera och separera från andra tillgångar. Sedan 2005 tillämpas nedskrivning av Goodwill enligt IAS 36 för noterade företag. De krav som återfinns i IAS 36 p.134 har enligt tidigare studier visat sig vara svåra för företagen att följa. Kraven anses motsvara kapitalmarknadens informationsbehov.

En diskussion har länge förts kring hur beräkning av Goodwill ska ske. Detta framförallt eftersom Goodwill är en komplex tillgång som är svår att identifiera och separera från andra tillgångar. Sedan 2005 tillämpas nedskrivning av Goodwill enligt IAS 36 för noterade företag. De krav som återfinns i IAS 36 p.134 har enligt tidigare studier visat sig vara svåra för företagen att följa. Kraven anses motsvara kapitalmarknadens informationsbehov.

När IFRS 3 infördes 2005 innebar det en förändring för Goodwillposten som numera inte ska skrivasav utan årligen nedskrivningsprövas. Detta har lett till en växande Goodwillpost i svenska företagsbalansräkningar. För investerare borde detta vara av intresse då Goodwillposten är svår att värdera.En förändring av Goodwillpostens storlek kan då påverka en investerares investeringsanalys. Motdenna bakgrund har vi i uppsatsen undersökt hur investerare uppfattar Goodwillposten i sininvesteringsanalys samt vilka effekter en nedskrivning av Goodwill får för investerare.Förhoppningen med studien är att öka förståelsen kring investerares uppfattning av Goodwill samteffekterna och signalvärdet vid en nedskrivning. Tidigare forskning på området har till största delenvarit inriktad på kvantitativa studier varför denna uppsats har en kvalitativ ansats.

Bakgrund och problem: Goodwill har sedan lång tid tillbaka varit ett omdiskuterat ämne ochreglerna gällande redovisningen ändrades avsevärt i och med ikraftträdandet av IFRSreglerna.Tidigare var företag tvungna att göra årliga avskrivningar men numera skaGoodwillposten istället prövas för nedskrivning minst en gång per år. Det framgår tydligt attGoodwill är en post som det är mycket svårt att bestämma värdet på, vilket resulterar i ett stortutrymme för subjektiva bedömningar. I många resekoncerner utgör Goodwill en betydandepost och de antaganden som ligger till grund för bedömningar av värdet får därför storbetydelse för om en nedskrivning krävs eller ej. Detta har lett fram till följande frågeställning:Hur genomförs nedskrivningsprövningen av Goodwill inom utvalda resekoncerner och vilkenär den tillhörande problematiken?Syfte: Syftet är att utreda hur utvalda resekoncerner går tillväga vid en nedskrivningsprövningav Goodwill samt vilken eventuell problematik som uppstår.

Studien behandlar forumspel som punktinsats utifrån en fenomenologisk hermeneutisk ansats. Två dramapedagoger har genom djupintervjuer delgett sina berättelser om arbetet med forumspelsmetoden under korta insatser. Det övergripande syftet är att skapa kunskap om forumspel som metod och undersökningen belyser informanternas upplevelser och erfarenheter av fenomenet. Resultatet av djupintervjuerna påvisar dramapedagogernas positiva syn på forumspel som punktinsats. Främst då det utifrånperspektiv punktinsatsen har gör att man som pedagog kan nå kvalitéer en ordinarie verksamhet har svårt att åstadkomma.

År 2002 antogs en förordning inom EU innebärande att alla börsnoterade bolag i medlemsländerna från och med 1 januari 2005 måste upprätta sin koncernredovisning i enlighet med IAS/IFRS. Antagandet av förordningen har inneburit en förändring av hanteringen av Goodwill för svenska börsnoterade företag.Goodwill uppstår vid företagsförvärv när köparen betalar ett överpris för förvärvet. Goodwill utgörs av värdedifferensen mellan vad köparen har betalat och det köpta företagets nettotillgångar. Det som köparen betalar överpris för är de immateriella tillgångar som inte finns med i det förvärvade företagets balansräkning. Dessa immateriella tillgångar förväntas ge goda framtida ekonomiska fördelar.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur revisorer reviderar Goodwillposten gällande företagsförvärvad Goodwill i svenska noterade bolag och hur revisorer förhåller sig till nedskrivningsprövning enligt IFRS. Studiens syfte är även att undersöka vad revisorer anser om de tre faktorerna neutralitet, väsentlighet samt revidering som grund för framtida beslutsfattanden och hur dessa tre faktorer påverkar revideringen.Den metod som använts är en kvalitativ forskningsmetod med en kombination av en induktiv och deduktiv ansats. Den empiriska undersökningen har gjorts utifrån semistrukturerade intervjuer och dessa utfördes övervägande med auktoriserade revisorer. Det empiriska materialet har analyserats och återkopplats till tidigare forskning för att besvara studiens forskningsfrågor.Studien visar att Goodwill är ett omdiskuterat ämne på grund av att posten är svår att värdera samt att det är svårt att separera övriga immateriella tillgångar från Goodwill. Studien visar även att revisionsbevis är en viktig del i revisionsprocessen.

The purpose of this paper is to examine whether there is a difference between the respondent groups preparers and non-preparers position in IASBs question if a reversal of previously impaired Goodwill should be prohibited. The background is an exposure draft sent out by the IASB and we examine the answers, in form of comment letters, sent in by the respondents to reach our purpose. Our method is positivistic in the sense that we study already existing theories when we create our hypothesis which gives our assumption about how the result of the respondent?s answers will be. Our data, which we have collected from the comment letters, is qualitative secondary data.

Sedan år 2005 har det varit obligatoriskt för börsnoterade företag i EU att följa den internationella redovisningsstandarden IFRS 3 vid företagsförvärv. Vid ett företagsförvärv ska förvärvaren allokera kostnaden för förvärvet genom att först värdera de materiella tillgångarna till verkligt värde, sedan de immateriella tillgångarna och till sist allokera det som eventuellt blir över till Goodwill. Att identifiera immateriella tillgångar och därmed skilja dem från Goodwill anses vara en svår och komplex uppgift. Företagen har kritiserats för att generellt undervärdera immateriella tillgångar och övervärdera Goodwill vid företagsförvärv, för att inte lämna tillräcklig information om hur de kommit fram till Goodwillbeloppet och för att inte ta uppgiften att identifiera immateriella tillgångar på allvar.Om denna kritik är riktig, vilket mycket talar för, innebär det rimligen att företagsledningarna har ett intresse av att övervärdera Goodwill. Detta intresse kan vara helt oegennyttigt, och enbart för företagets bästa, men det kan också vara egennyttigt.