Från och med den 1 januari 2005 ska alla noterade företag inom den Europeiska Unionen (EU) tillämpa internationellt enhetliga redovisningsstandarder (IFRS) vid upprättandet av koncernredovisning. Ett område där förutsättningarna har förändrats väsentligt rör redovisning av företagsförvärv enligt IFRS 3. De nya reglerna ställer betydligt högre krav på redovisning av företagsförvärv än tidigare normgivning och avsikten med de strängare reglerna är att underlätta bedömningen av företagsförvärv för utomstående. Uppsatsens syfte är att redogöra för de förändringar som övergången av redovisningsregler från RR 1:00 till IFRS 3 har haft för svenska börsnoterade företag. Vår ambition är att redogöra för övergången till IFRS i fyra företag som genomfört företagsförvärv under 2005.

Uppsatsen behandlar ämnena varumärkesredovisning och varumärkesvärdering. Syftet med uppsatsen är att definiera begreppet varumärke, klargöra lagar och normer inom området och utreda huruvida varumärken kan tas upp av företag som en tillgång. Värderingsmetoder för varumärke ska klarläggas och vi ämnar även att förklara hur svenska företag behandlar varumärken både redovisningstekniskt samt hur de visar övrig extern information i sina årsredovisningar. Vi har använt oss av litteratur, lagar, normer, intervjuer och en fallstudie för att klargöra vad varumärken är, hur värdering kan göras samt vad som krävs för att få ta upp varumärken som tillgångar i balansräkningen. För att kunna visa hur svenska företag redogör för sina varumärken har vi studerat årsredovisningar från 20 svenska företag med starka varumärken.

Hedersrelaterade brott är komplexa och skapar svårigheter för skolpersonal i deras brottspreventiva arbete. Forskning har visat att offren för hedersrelaterade brott i stor utsträckning är flickor och kvinnor, men att kvinnor även begår hedersrelaterade brott, antingen som medlemmar inom kollektivet eller som primära förövare. Teorin om sociala band kan användas för att minska brottslighet. Syftet med studien var att belysa hur kuratorer som arbetar med flickor från familjer med hedersrelaterade problem upplevde sitt brottspreventiva arbete. Det brottspreventiva arbetet innefattar arbete gentemot utsatthet för hedersrelaterade brott utifrån de fyra elementen ur teorin om sociala band.

I och med att EU har valt att följa organisationen IASB så innebär det att från och med den 1 januari 2005 skall alla börsnoterade företag i Sverige redovisa i enlighet med IFRS. Detta innebär bland annat att företagen numera skall genomföra nedskrivningstester, impairmenttester, för goodwill för att se om det finns behov till nedskrivning. Detta skall ske i enlighet med IAS 36 ? Impairment of assets. IFRS reglerna är i stor grad påverkade av redovisningsreglerna i USA och tanken med att tillämpa samma regler här är att skapa bättre förutsättningar för jämförelse mellan företag internationellt.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur några svenska börsbolag, med stora goodwillposter, kommer att hantera impairmenttesten enligt IAS 36.Vi har valt att göra fyra fallstudier baserade på fyra företag som är noterade på Stockholmsbörsens A-lista.

Earnings management är ett fenomen som enligt studier har ökat i omfattning under senare tid tack vare förändringar av redovisningsprinciper. Detta har gett företag möjligheten att med ökad subjektivitet bedöma värdet på sina tillgångar, vilket kan utnyttjas för att manipulera redovisning och justera resultat i önskad riktning.Den här studien syftar primärt till att undersöka om det finns ett samband mellan variablerna earnings management och pressade resultat bland de noterade bolagen på Nasdaq OMX Stockholm, även kallad ?Stockholmsbörsen?. Det sekundära syftet är att undersöka om detta eventuella samband är vanligare förekommande bland mindre företag samt om någon bransch är överrepresenterad. En kvantitativ metod har använts där data från bolagens årsredovisningar har hämtats och sedan granskats.

Bakgrund och problem: Till följd av att aktiemarknaden breder ut sig och i och med en starkt ökad ekonomisk integration mellan världens länder, har ett behov av en harmoniserad redovisning ökat. För detta ansåg IASB att behov fanns av ny reglering vid upprättande av koncernredovisning, vilket ledde till att IFRS 3 Rörelseförvärv infördes år 2005. Denna reglering medförde bland annat att fler immateriella tillgångar skall identifieras i samband med förvärv. Detta kan antas ha påverkat intressenternas användbarhet av redovisningen då de får tillgång till mer detaljerad finansiell information.Syfte: Syftet med denna studie är att utreda och jämföra hur redovisningens användbarhet för investerare och långivare har påverkats till följd av att fler immateriella tillgångar numera skall identifieras vid förvärv.Avgränsningar: I våra problemformuleringar har avgränsningar gjorts som inneburit att huvudsakligt fokus har lagts på två intressenter; investerare och långivare.Metod: Denna studie har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsmetod där intervjuer med två investerare och tre långivare har utgjort studiens primärdata. Den insamlade informationen har kompletterats med sekundärdata i form av böcker, vetenskapliga artiklar, standarder samt tidigare genomförda uppsatser.Slutsatser: Till följd av att fler immateriella tillgångar skall identifieras har användbarheten för investerarna ökat när de skall ta beslut om investering.

Syftet med denna uppsats a?r att fa? en djupare fo?rsta?else fo?r arbetet med Corporate Social Responsibility (CSR) inom e-handeln genom att analysera:Det engagemang som finns för CSR och det ansvar som tas av företag inom e-handeln.Hur kommunikation av CSR används av företagen för att positionera sig och stärka sin image.Vad konsumenter har för syn på CSR inom e-handeln och vad detta har för påverkan på företags arbete kring ämnet.I koppling till detta syfte har följande forskningsfråga formulerats:Vad präglar e-handelsföretags arbete med Corporate Social Responsibility?Vi har valt att go?ra en kvalitativ studie da? vi ville analysera vad fo?retagare, experter och konsumenter inom e-handeln har fo?r erfarenheter och a?sikter kring arbetet med CSR. Studien har pra?glats av en abduktiv ansats da?r vi har haft ett va?xelspel mellan teori och empiri. Prima?rdatan har samlats in genom fyra personliga, semi-struturerade intervjuer samt en strukturerad intervju via mail.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen var att explorativt kartlägga de eventuella risker som kan drabba Svenska Tennisförbundet utifrån en Risk management-modell. Kartläggningen gjordes för att undersöka om det var ett arbetssätt de kan tillämpa. De frågeställningar som vi utgick ifrån var: På vilket sätt kan vi anpassa en befintlig Risk management-modell till Svenska Tennisförbundets verksamhet samt vilka risker finns inom Svenska Tennisförbundets verksamhet?MetodEmpirin till vår kvalitativa fallstudie insamlades via sex personliga djupintervjuer, en e-mailintervju, ett samtal samt sekundär data. Det metodiska angreppssättet utgick ifrån en befintlig teori som vi önskade testa på en existerande verksamhet.

Denna uppsats behandlar införandet och implementeringen av IFRS/IAS reglerna i två globala företag, Scania koncern som är ett industriföretag med mycket materiella anläggningstillgångar och lite immateriella tillgångar jämfört med WSP group, som är ett konsultföretag med lite anläggningstillgångar och mycket immateriella tillgångar. Vidare redogörs för hur Scania och WSP värderar och avskriver sina materiella anläggningstillgångar enligt den nya IAS 16. I uppsatsen undersökts även om företagens finansiella rapportering enligt IAS 16 motsvarar de kvalitativa egenskaperna det vill säga; begriplighet, relevans tillförlitlighet och jämförbarhet enligt IASB:s föreställningsram.Metoden som används i undersökningen är en kvalitativ fallstudie. För att genomföra studien har författarna läst de senaste teorierna om IFRS/IAS, samt skriftliga källor om Scania och WSP. Dessutom har tre intervjuer och en mailinterjvu med nyckelpersoner inom IFRS/IAS utförts.Uppsatsen utmynnar i ett resultat som säger att införandet av IFRS /IAS inte påverkade Scanias och WSP:s räkenskaper så mycket, eftersom Sverige och England tidigare hade anpassat sina rekommendationer till IAS.

Bakgrund och problem: Ett varumärke är en immateriell tillgång som medverkar alltmerpositivt till ett företags ekonomiska ställning. Endast förvärvade varumärken får lov att tasupp i balansräkningen vilket regleras av IFRS 3 om rörelseförvärv och IAS 38 omimmateriella tillgångar. Sedan år 2005 skall alla noterade koncerner i Sverige upprätta sinårsredovisning enligt IFRS vilket bland annat innebär att immateriella tillgångar, däriblandvarumärken, skall identifieras och separeras från goodwill. Att värdera ett varumärke kan varaen svår process vid vilken företag lägger olika stor vikt. Värderingen försvåras av att det intefinns någon aktiv marknad för varumärken.

Bakgrund: Redovisningsrådet, som utfärdar svenska redovisningsrekommendationer, publicerade i augusti 2000 rekommendation nr 17, Nedskrivningar. Syftet med rekommendationen är att visa på vilka värderingsmetoder som ska gälla för att säkerställa att tillgångar inte är redovisade till ett för högt värde. Rekommendationen trädde i kraft den 1 januari 2002. Avgivna årsredovisningar för 2002 är därmed första gången rekommendationen måste tillämpas. RR 17 är en översättning av en internationell standard, i detta fall IAS 36, vilken publicerades i juni 1998 av dåvarande IASC (International Accounting Standards Committee).

Bakgrund: Immateriella tillgångar såsom kundrelationer, varumärke och teknologier utgör ofta den drivande faktorn för att ett företag beslutar att förvärva ett annat företag. Sådana tillgångar representerar ofta en väsentlig del av förvärvade värde. År 2005 infördes en ny reglering gällande upprättande av koncernredovisningar. Den nye standarden IFRS 3 medförde att i samband med företagsförvärv ska man identifiera och separera immateriella tillgångar från goodwill. Standarden skulle bidra till att redovisning av förvärv blir tydligare och mer jämförbar och därigenom redovisningens användbarhet kommer att ökaProblem: Författaren till denna uppsats ville undersöka om redovisning av immateriella tillgångar i samband med rörelseförvärv har förbättrats jämfört med likadana studier genomförda strax efter införande av IFRS.Syfte: Syftet med denna studie är att granska om regler i IFRS 3 efterlevs genom att undersöka om det har blivit några förbättringar när det gäller identifiering av immateriella tillgångar och om företagen lyckades placera tillräckliga upplysningar i sina årsredovisningar.Avgränsningar: Rapporten avgränsar sig till de immateriella tillgångar som uppkommer som en del av företagsförvärv.

Bakgrund och problem: Varumärken har fått en ökad ekonomisk betydelse under de senaste 25 åren, främst i samband med en kraftig ökning av företagsförvärv. Dock kvarstår problematiken med att värdera varumärken på ett, enligt redovisningsstandarder, tillförlitligt sätt. Aktievärdet på företag utgörs i olika utsträckning av varumärken som inte finns redovisade på balansräkningen samtidigt som IFRS säger att varumärken skall skiljas från goodwill vid ett förvärv, men internt upparbetade varumärken får inte redovisas. Arbete med en ISO-standard för varumärkesvärderingen har påbörjats, och det arbetet går i linje med den ökade harmoniseringen som standardsättare sedan införandet av IFRS arbetat med. Syfte: Uppsatsen har som syfte att undersöka den flora av värderingsmetoder som finns samt att bilda en uppfattning kring attityderna till värderingsproblematiken och om en harmonisering kan bli möjlig genom standardisering.

Grunden i svensk insolvenslagstiftning utgörs av konkurslagen. Lagen om företagsrekonstruktion trädde i kraft för ett drygt decennium sedan och syftar till att rädda verksamheten och göra den lönsam igen. Ett effektivt saneringsförfarande kan bidra till att upparbetade värden kan behållas inom företaget och att verksamheten genom vissa ingripanden, som till exempel byte av företagsledning, effektivare produktion eller andra effektiviserande åtgärder kan omorganiseras och åter bli lönsam. Framför allt kan detta förfarande rädda arbetstillfällen och bibehålla immateriella värden som exempelvis upparbetad goodwill eller know-how, vilka ofta utanför sitt sammanhang knappast kan tillmätas något värde. Lagen har dock inte haft den genomslagskraft som avsetts och kritik har riktats mot den nuvarande lagstiftningen.I Tyskland finns sedan 1 januari 1999 en enhetlig insolvensordning i vilken motsvarigheterna till konkurslagen och lagen om ackordsförfarande slogs ihop.

Under de senaste åren har det kommit fram exempel på att den ekonomiska information som företag lämnar ifrån sig inte alltid ger en rättvisande bild av företagets finansiella ställning och framtidsutsikter. Redovisningsskandalerna i Enron, Worldcom och Parmalat är bara några exempel. Som en följd av att finansiella rapporter ofta innehåller förfalskad eller förvanskad information har krav ställts på mer tillförlitlig och jämförlig rapportering.Detta har lett till ett behov av en internationell harmonisering av redovisningsreglerna från företagens intressenter, vilka vill ha gemensamma regler för att bland annat kunna göra jämförelser mellan företag från olika länder och branscher och på så sätt fatta välgrundade investeringsbeslut.EU har beslutat att alla noterade koncernföretag inom EU från och med 1 januari 2005 är skyldiga att upprätta sin koncernredovisning enligt de internationella redovisningsstandarderna: IFRS. De nya reglernas syfte är att skapa förutsättningar för en integrerad och effektiv kapitalmarknad genom att förbättra jämförbarheten av redovisningshandlingar på den inre marknaden. De nya reglerna ska också skapa förutsättningar för en gemensam redovisningsstandard världen över.