I spåren av många företagsskandaler har blickarna riktats mot revisorer och hur revisionen ska förbättras för att hålla hög kvalitet. Mot denna bakgrund har en debatt uppstått om vilken effekt revisionsbyråns uppdragstid och storlek har på revisionskvaliteten och om byrårotation skulle lösa problemen som är förknippade med dessa. Vi definierar revisionskvalitet som revisorns förmåga att upptäcka och utfärda en varning för tvivel om fortsatt drift innan företaget går i konkurs. Därigenom är det möjligt att undersöka om och hur revisionsbyråns uppdragstid och storlek påverkar revisionskvaliteten. En granskning av 379 konkursföretags senaste revisionsberättelser visar att revisionsuppdrag på kort och lång uppdragstid har utfärdat lika stor andel varning för tvivel om fortsatt drift.

Uppsatsen utgår från frågan hur David Mamets pjäs Oleanna kunde tolkas så radikalt annorlunda vid sin  svenska premiär på Kungliga Dramatiska Teatern 1994 jämfört med vid sin urpremiär i New York ett drygt år tidigare. I USA uppfattades Oleanna allmänt som en varning för hämndlysten feminism och för faran med överdriven politisk korrekthet, och debatten kom att gälla huruvida denna varning var befogad eller bara reaktionär och dum. I Sverige sågs den tvärtom som en kritisk genomlysning av patriarkala strukturer. Uppsatsen söker svaret i en kombination av inom- och utomtextuella faktorer och innehåller därför både en receptionsanalytisk del och en närläsning av dramat. I receptionsanalysen jämförs pjäsens mottagande i USA och Sverige och sätts i relation till respektive samhälles offentliga samtal om feminism och identitetspolitik.

SAMMANFATTNING Under en pågående lågkonjunktur och i en värld med ett antal företagsskandaler färskt i minnet, väcks intresset för hur revisorerna bemästrar sin uppgift som bedömare av företags fortlevnad. Tidigare studier om revisorers träffsäkerhet vid bedömning av going concern visar att träffsäkerheten i Sverige är låg, jämfört med studier ifrån andra länder. Vårt resultat ger ytterligare belägg för en låg träffsäkerhet i Sverige. För att besvara vårt syfte har vår studie föregåtts av både ett kvantitativt och ett kvalitativt angreppssätt, då vi dels har genomfört en datainsamling och en informantintervju. Materialet som vi har utgått ifrån är 2075 respektive 1528 undersökningsenheter, där alla enheter är aktiebolag som gått i konkurs under perioden1 januari - 30 juni 2010.

UppsatsenssyfteärattundersökahuraktiekursenutvecklasiföretagnoteradepåStockholmsbörsensomannonserarnyemissionberoendepåvadmotivetbakomnyemissionenär.Studienärkvantitativochbyggerpåeneventstudieavsammanlagt117nyemissionergenomfördapåstockholmsbörsenunderperioden2004-­?2010.Denstuderadeperioden(eventfönstret)uppgårtill5dagarinnanoch5dagarefterdendagdånyemissionenochdessvillkorannonseradestillmarknaden(eventdagen).Indelninghargjortsefternyemissionensmotiv;lösalån,finansieraförvärvelleranskaffningavrörelsekapital.Denkumulativagenomsnittligaabnormalaavkastningenundereventfönstretuppgårtill-­?6,70procentförsamtliganyemissioner.Uppdelatefternyemissionsmotivetuppgickdenabnormalaavkastningentill-­?12,07procentvidlösenavlånsommotiv,-­?7,18procentförförvärvsamt-­?5,05procentvidrörelsekapital.Sommestfalleraktiekursenmedigenomsnitt9,21procentpåendagochdåavsesdagendånyemissionermedsyfteattlösalånannonseras.Resultatetärsignifikantförsamtliganyemissionermenejnärdeolikagruppernaställsmotvarandra.Lösenavlånärdetmotivsomgenererarmestnegativabnormalavkastning,följtavfinansieringavförvärvochanskaffningavrörelsekapital.Resultatetkanhapåverkatsavrelativtfåobservationerivissagrupper..

Uppsatsen utgår från frågan hur David Mamets pjäs Oleanna kunde tolkas så radikalt annorlunda vid sin  svenska premiär på Kungliga Dramatiska Teatern 1994 jämfört med vid sin urpremiär i New York ett drygt år tidigare. I USA uppfattades Oleanna allmänt som en varning för hämndlysten feminism och för faran med överdriven politisk korrekthet, och debatten kom att gälla huruvida denna varning var befogad eller bara reaktionär och dum. I Sverige sågs den tvärtom som en kritisk genomlysning av patriarkala strukturer. Uppsatsen söker svaret i en kombination av inom- och utomtextuella faktorer och innehåller därför både en receptionsanalytisk del och en närläsning av dramat. I receptionsanalysen jämförs pjäsens mottagande i USA och Sverige och sätts i relation till respektive samhälles offentliga samtal om feminism och identitetspolitik.

Ett flertal företagsskandaler har uppstått under åren där revisorns tillförlitlighet och förtroende har ifrågasatts. Dessa skandaler medförde ett stort problem för revisionen då intressenterna normalt litar på att revisionsberättelserna är korrekta. Informationen i revisionsberättelsen ska hjälpa intressenterna att känna sig mer säkra på företagets ekonomiska situation. Det är därför viktigt att informationen som ges i revisionsberättelsen är värdefull och användbar för företagets intressenter.I den här studien var syftet att kartlägga hur stor andel orena revisionsberättelser som förekommer i svenska aktiebolag som har gått i konkurs totalt och per revisionsbyrå. Vidare var syftet att beskriva och kategorisera olika typer av anmärkningar som förekommer i de orena revisionsberättelserna samt vilka som var mest förekommande totalt och per revisionsbyrå.

Ett flertal företagsskandaler har uppstått under åren där revisorns tillförlitlighet och förtroende har ifrågasatts. Dessa skandaler medförde ett stort problem för revisionen då intressenterna normalt litar på att revisionsberättelserna är korrekta. Informationen i revisionsberättelsen ska hjälpa intressenterna att känna sig mer säkra på företagets ekonomiska situation. Det är därför viktigt att informationen som ges i revisionsberättelsen är värdefull och användbar för företagets intressenter.I den här studien var syftet att kartlägga hur stor andel orena revisionsberättelser som förekommer i svenska aktiebolag som har gått i konkurs totalt och per revisionsbyrå. Vidare var syftet att beskriva och kategorisera olika typer av anmärkningar som förekommer i de orena revisionsberättelserna samt vilka som var mest förekommande totalt och per revisionsbyrå.

SAMMANFATTNINGAndelen orena revisionsberättelser och Going concern-varningar (GC-varningar) ligger enligt tidigare studier mellan 60 och 68 procent respektive 12 och 20 procent bland svenska aktiebolag som gått i konkurs. Fenomenet förklaras vanligen som nära kopplat till negativa konsekvenser, som bolaget, revisorn och bolagets intressenter kan komma att utsättas för vid en oren revisionsberättelse eller GC-varning. Flera förklaringar bortser från demografiska faktorer, som också kan spela en roll i sammanhanget. Syftet med denna studie är att kartlägga andelen orena revisionsberättelser och GC-varningar samt att pröva om det finns samband mellan utvalda demografiska faktorer (revisorers kön, revisorers kompetens, revisorers arbetsbelastning samt revisorers arbetsplats) och andelen orena revisionsberättelser och GC-varningar, samt klargöra hur starka dessa eventuella samband är. Vi utförde studien kvantitativt utifrån material från ett forskningsprojekt i företagsekonomi på Mittuniversitetet i Sundsvall.

The requirement on audit was introduced when ownership was separated from management. The situation that arouse was that not only the owners, but also the stakeholders, required information about the company?s financial position. On this basis the audit would contribute to quality assurance of the financial information. One of the auditor's functions is to assess an ongoing stakeholder opinion.

Ett flertal företagsskandaler har uppstått under åren där revisorns tillförlitlighet och förtroende har ifrågasatts. Dessa skandaler medförde ett stort problem för revisionen då intressenterna normalt litar på att revisionsberättelserna är korrekta. Informationen i revisionsberättelsen ska hjälpa intressenterna att känna sig mer säkra på företagets ekonomiska situation. Det är därför viktigt att informationen som ges i revisionsberättelsen är värdefull och användbar för företagets intressenter.I den här studien var syftet att kartlägga hur stor andel orena revisionsberättelser som förekommer i svenska aktiebolag som har gått i konkurs totalt och per revisionsbyrå. Vidare var syftet att beskriva och kategorisera olika typer av anmärkningar som förekommer i de orena revisionsberättelserna samt vilka som var mest förekommande totalt och per revisionsbyrå.

An auditors? job is to review the company's figures and, as an independent part, give an accurate picture of its financial situation. Auditors have to relate to ISA where ISA 570 can be found and which deals with the going concern. The standard addresses a couple of factors that may be indications that a company can have problems with their continued operation. The problem is that ISA does not evaluate the events, which is more significant than others in the assessment, but it is up to the auditor to consider.The purpose of this paper is to describe the factors, which the auditor believes is more important than others in assessing the going concern and explain why it is so.

För omvärlden kom Enrons krasch som en chock men det fanns de som visste vad som pågick inom bolaget. Bland annat var ansvarig revisor införstådd med de finansiella svårigheterna men valde ändå att inte påpeka detta i revisionsberättelsen. Flera studier indikerar att detta är fallet även för andra bolag då resultaten visade på en liten andel going-concern utlåtanden trots hotande konkurs. Det här väcker tankar om revisorns utlåtande verkligen ska ses som en garanti. Enron-skandalen väckte även frågor kring revisorns oberoende då det framkom att samma revisor reviderat bolaget i flera år.

Forskning om, och hur, minnet kan manipuleras inleddes redan i mitten av 70- talet av Elisabeth Loftus (1975). Loftus och Hoffman (1989) fann något de kom att kalla misinformation effect, det vill säga tendensen att förvränga minnen av en händelse efter missledande information angående samma händelse. Syftet med detta examensarbete var att undersöka om försökspersoner som hade blivit varnade, efter en missvisande sammanfattning och försökspersoner som inte hade blivit varnade, skiljde sig åt gällande självsäkerhet och korrekt antal svar på några kritiska frågor. Med kritiska frågor menas frågor vilkas svar fanns i den missvisande sammanfattningen. Ett experiment utfördes där försökspersonerna först fick se en filmsekvens av en olycka och sedan läsa en sammanfattning av samma olycka.

Titel: Urval, Bedömning och Beslutsfattande av going concern- En studie ur ett revisorsperspektivNyckelord: Going concern, bedömning, revisionsbevis, hård- och mjuk informationBakgrund och problemdiskussion: I yrkesverksamma revisorers arbetsuppgifter ingår det att uttala sig om företagets förmåga att leva vidare under nästkommande år. Den information som företaget presenterar kan bestå av räkenskapsrelaterad information samt verksamhets- och förvaltningsrelaterad information. Den information som företaget lämnat till revisorn delas in i tre revisionsområden och kan klassificeras som två skilda informationstyper, hård och mjuk information. Den hårda informationen innefattar räkenskapsrelaterad information som ofta är historisk medan information rörande företagets förvaltning och verksamhet består av mjuk information, som ofta kopplas samman med företagets framtid. För att göra en korrekt bedömning ligger det i revisorns uppgift att välja ut korrekt och användbar information som skall ligga till grund för uttalandet i revisionsberättelsen rörande going concern.

Concerns for the environment and our impact on it are becoming more prevalant; however, we rarely act accordingly. Consumers mainly choose products based on perceived personal benefits despite the environmental motives that increasingly affect them. The purpose of this thesis is to identify the major drivers behind the purchase of ecological wine. A quantitative study was conducted, using Theory of Planned Behavior (TPB) as an initial starting point. The subsequent model was then completed with three variables: environmental concern, feelings and word-of-mouth.