Att arbeta som kriminalvårdare kan verka både spännande och farligt. Många människor är nog av uppfattningen att det endast är stora starka män som är mest lämpade för den typen av arbete. Hur är det egentligen då att vara kvinna och arbeta inom Kriminalvården? Tidigare forskning om kvinnliga kriminalvårdare visar att säkerhetsupplevelsen i många fall är relaterad till utrustning och att bemötandet kvinnorna får uppleva är kopplat till nedvärdering, både från intagna och kollegor. Vårt syfte med uppsatsen är att synliggöra hur kvinnliga kriminalvårdare upplever sin säkerhet i sin yrkesutövning.

Detta är en studie med en kvalitativ ansats som syftar till att undersöka bonusföräldrars behov av riktat stöd i föräldraskapet. Den ombildade familjen består av vuxna som har barn sedan tidigare och denna studie behandlar ombildade familjer där enbart en av de vuxna har barn sedan tidigare. Vidare läggs fokus på bonusförälderns upplevelse av att bli en del i en sådan familj. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sju bonusföräldrar. De intervjuade bonusföräldrarnas familjesituationer skilde sig åt på många sätt vilket ger en nyanserad bild av hur en bonusförälder kan uppleva sin situation.

Syftet med denna studie var att undersöka samspelet mellan genus och matlagning samt hur deras roller utspelas i matlagningsprogrammen. Ett urval av tidigare forskning som behandlar vårt specifika ämne samt hur vår studie särskiljer sig från dem återfinns under kapitel två. Med hjälp av de två metoderna kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys analyserades innehållet i utvalda avsnitt ur ?Mat? och ?Vad blir det för mat??. Urvalet av de avsnitt som studerade skedde med ett systematiskt urval.

Abstract Syftet med den här uppsatsen är att ge en bild av hur ungdomar uppfattar socialtjänstens bemötande. Men även se vilka möjligheter respektive hinder det finns för ett bra möte. I teoridelen har vi använt oss utav Goffmans stigmateori, Beckers stämplingsteori, Mills teori om den sociologiska visionen och Foucaults teori om det disciplinära samhället. Vår empiriska undersökning består av åtta kvalitativa intervjuer, med ungdomar. Undersökningen har fokus på olika teman; bemötande, möte, hinder och möjligheter som återspeglar åtta ungdomars erfarenheter av den svenska socialtjänsten.

Vi har gjort en kvalitativ studie baserad på intervjuer. Vi har använt oss av en hermeneutisk ansats vid tolkning av intervjuerna. Syftet med studien har varit att förklara hur personalens stämpling och utövning av social kontroll på ungdomar som vistats på institution ökar riskerna för institutionsskada. Vi har relaterat institutionsskada till fem stycken faktorer som påverkar ungdomens möjligheter att bryta sig in i samhället. Vid analys av vår empiri har vi använt oss av tre olika teorier.

Syftet med denna studie har varit att undersöka varför en del ungdomar begår brott och vilka faktorer som kan ligga bakom. Genom att använda en kvalitativ metod i form av intervjuer med sex unga män med en tidigare kriminell bakgrund har vi försökt få svar på studiens syfte och frågeställningar. Intervjufrågorna har strukturerats in i olika delteman baserade på våra teoretiska utgångspunkter då vi velat fånga respondenternas livshistorier under deras kriminella karriär. Med utgångspunkt från Erving Goffmans (2011) teori om Stigma och teorier om det sociala kapitalets mörka sida har vi analyserat vårt empiriska material. Resultatet visar på hur strukturella och individuella faktorer såsom otrygga hemförhållanden, stigmatisering i skolan och umgänge med andra kriminella inom ett nätverk kan ha en inverkan på en ungdoms brottslighet.

Begging as a phenomenon has again become a hot topic of debate both in the public and the media. Actions have been discussed and motions have been given to social authorities in the country. During the last two years people from other parts of Europe who engage in street begging have been seen on the streets of Kristianstad.The purpose of this paper is to find out the individuals, certain authorities and other participants experiences of people begging in public places in Kristianstad. We have used a combination of qualitative, quantitative and literature review method and we have a social constructionist perspective as a basis. The participants and authorities we have included in the study are the police, the social services, security guards, a shop owner and two other assistance agencies.

Syftet med undersökningen är att få en förståelse för hur kontakten med anhöriga till brukare vid LSS- boenden ser ut ur de professionellas perspektiv. Genom att fokusera på de professionellas perspektiv, vill vi ta reda på de handlingsstrategier och utgångspunkter för dessa som utmynnar i kommunikation. - Hur ser kontakten med anhöriga ut vad gäller kontinuitet, form och innehåll? - Vad finns det för riktlinjer vad gäller kontakt och kommunikation med anhöriga? - Hur integrerar personalen riktlinjer, arbetsgruppens synsätt och individuell syn i kontakten med anhöriga?- Vad har personalen att säga om förväntningarna från andra professionella och brukarnas anhöriga? - Hur ser personalen på gränsdragningen mellan personligt och privat i kontakten med anhöriga? - Vilka svårigheter upplever personalen när det gäller att planera arbetet med brukarna i samförstånd med anhöriga?Studien har genomförts i form av kvalitativa forskningsintervjuer, med en intervjuguide som fokuserar på centrala teman inom ämnet. I resultatet framgår att samtliga intervjupersoner på olika vis uttrycker att det finns en problematik som utgår från att de upplever att de anhörigas förväntningar inte stämmer överens med den egna synen på den professionella arbetsrollen, vilket försvårar kommunikationen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomars identitetsskapande påverkas ur ett stigmatiserat bostadsområde. Vi har därför utrett hur ungdomar upplever den mediala framställningen av bostadsområdet, därtill hur det kan inverka på deras identitetsskapande. Metoden baserades på en kvalitativ ansats där sex ungdomar har intervjuats från Stockholms förort Husby. Teorier som har tillämpats i vår analys var Goffmans stigma teori, Ristilammis förortsdiskurs samt en teoretisering av ?vi? och ?dem?.

Syftet med denna studie är att genom intervjuer få en inblick i hur ungdomars identitet skapas i relation till deras omgivning. Studien förhåller sig till ett etnologiskt fältarbete där intervjuer med ungdomar i verksamheten "Fittja Pulsen" har genomförts. Frågeställningarna är anpassade till samtliga informanter och berör frågor om sambandet mellan identitetsskapandet och deras omgivning. De teoretiska utgångspunkter som användes i denna studie är Erik H Eriksonoch Erving Goffmans teori om identitet, Elias Norbert och John Scottsons teori om etablerade och outsiders samt Telemans teori om språk. Genom användning av dessa teorier vid analysen av det empiriska datamaterialet visar vi att våra informanters omgivning spelar roll för deras identitetsskapande.

The purpose of this study was to within a Swedish context and from five persons of foreign descent stories study how they have been affected by interpreting for their parents during their childhood and how this has affected the relationships within the family. Studies conducted in an American context have shown that children interpreting for their parents in everyday situations are prone to undertake roles similar of a family leader. Previous studies also show an increased danger of depression among children who interpreted for their parents. The study was conducted by the use of semi-structured interviews with five male respondents with a varying ethnic background. Using Antonovsky´s theoretical formulation ?sense of coherence? we were able to determine that although our respondents during their childhood were subjected to a large amount of stressful elements they also maintained a high sense of well-being.

Syftet med denna uppsats är att få en bild av hur man kan uppleva det att vara homosexuell i sociala relationer och utifrån detta blir våra frågeställningar vilka reaktioner upplever homosexuella från sin omgivning och hur hanterar de eventuella reaktioner. Vi har valt kvalitativ metod där vi har intervjuat fyra homosexuella från två generationer, en man och en kvinna från varje generation. Teorier som vi använt oss av är Goffmans stigmateori som ligger till grund för studien, samt sexualitetsteori och könsteori. De slutsatser man kan dra utifrån denna studie är att de homosexuella påbörjar en process när de tar steget att ?komma ut?.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien är att undersöka hur problemlösningsprocessen fungerar när skolkuratorer arbetar med högstadieelever som har problem. De frågeställningar som formulerats utifrån syftet är:* Hur får skolkuratorer kännedom om elever som harproblem?* Vilka åtgärder vidtas under problemlösningsprocessen?* Vad blir utfallet av processen?* Vad gör en problemlösningsprocess lätt att genomföra, ochvad gör den svår?* Hur påverkar samverkan med andra parterproblemlösningsprocessen?Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fem skolkuratorer och syftar till att beskriva arbetssituationen så som den ser ut för några skolkuratorer. Uppsatsen utgår ifrån ett fenomenologiskt perspektiv då vi vill beskriva och förstå verkligheten utifrån aktörernas egna perspektiv. Den teoretiska ramen utgörs av rollteori och kommunikationsteori.Sammanfattningsvis visar resultatet att det som i huvudsak påverkat om problemlösningsprocessen upplevts som lätt eller svår är tydligheten/otydligheten i kuratorns roll gentemot andra parter/myndigheter, elevens motivation och mottaglighet för samtal och slutligen hur samarbetet med föräldrar, pedagoger, socialtjänst, BUP, elevhälsoteam och elev fungerat.

Denna kvalitativa uppsats behandlar personliga bloggar och de mekanismer som finns bakom bloggande. Det övergripande syftet är att, med fokus på individen i samspel med andra, få en förståelse för vad det är som gör att människor väljer att publicera uppgifter om sig själva på bloggar där vem som helst kan läsa vad som skrivits. Vi har för vår datainsamling genomfört semistrukturerade intervjuer i huvudsak via MSN Messenger. De teorier vi valt att använda oss av är symbolisk interaktionism, rollteori och teori om den narcissistiska kulturen. Analysen behandlar de teman vi tycker oss se i vårt insamlade material.

Uppsatsen syfte var att öka förståelsen för socialarbetares upplevelser kring arbetet med klienter som har samsjuklighet, det vill säga en samexistens mellan missbruk och psykisk sjukdom. De frågeställningar som besvarades var: Hur resonerar socialarbetarna kring arbetet med personer som har samsjuklighet? Vad kan begreppet samsjuklighet ha för betydelse i det sociala arbetet för klientgruppen? Fem intervjuer med fem olika socialarbetare utfördes. Empirin analyserades utifrån Goffmans teori om interaktion ur ett dramaturgiskt perspektiv och teori om stigmatisering. Resultatet visade att socialarbetarna upplevde innebörden av samsjuklighet som relevant i arbetet.