Titel: Vi sitter alla i samma vagn ? en observation av interaktionFörfattare: Malin JätmarkHandledare: Abby PetersenInstitution: Sociologiska institutionen vid Göteborgs UniversitetTyp av arbete: Examensarbete i sociologiTidpunkt: november 2007 ? januari 2008Syfte och frågeställningar: Syftet med undersökningen är att få en ökad förståelse av interaktionen ombord på en spårvagn. Frågeställningar:Hur interagerar människor ombord på en spårvagn?Hur kan mina observerade data sättas i samband med den inlästa teorin?Material och metod: Som teoretisk bakgrund använde jag mig huvudsakligen av Erving Goffmans begrepp och teorier angående interaktion, kommunikation och agerande samt Eviatar Zerubavel olika teorier om ?flow?, ramar, ritualer, kultur och uppdelning. Tidigare forskning belystes av två undersökningar som behandlade resande över lag men där vissa specifika delar behandlade interaktion och kommunikation.

Kuratorns arbete i psykiatrin innebär många olika arbetsuppgifter med skiftande kompetenskrav, flertalet rolluppsättningar, överlappande kompetens och delad kunskapsbas med andra yrkeskategorier. Forskning har visat hur oklar kuratorsrollen har blivit genom det stora antal förväntningar som ställs och den oklarhet som finns i rollföreskrifterna. Även kuratorns yrkesidentitet har i tidigare studier framstått som diffus. Många kuratorer i psykiatrin vidareutbildar sig i psykoterapi för att utveckla sin kompetens och sitt kunskapsområde, och tillägnar sig då teorier och metoder som kan användas i det psykosociala arbetet. Vidareutbildningen kan även ses som ett professionaliseringssträvande och en viktig bidragande faktor till att skapa en yrkesidentitet och utveckla yrkesrollen.

Titel: Vi sitter alla i samma vagn ? en observation av interaktionFörfattare: Malin JätmarkHandledare: Abby PetersenInstitution: Sociologiska institutionen vid Göteborgs UniversitetTyp av arbete: Examensarbete i sociologiTidpunkt: november 2007 ? januari 2008Syfte och frågeställningar: Syftet med undersökningen är att få en ökad förståelse av interaktionen ombord på en spårvagn. Frågeställningar:Hur interagerar människor ombord på en spårvagn?Hur kan mina observerade data sättas i samband med den inlästa teorin?Material och metod: Som teoretisk bakgrund använde jag mig huvudsakligen av Erving Goffmans begrepp och teorier angående interaktion, kommunikation och agerande samt Eviatar Zerubavel olika teorier om ?flow?, ramar, ritualer, kultur och uppdelning. Tidigare forskning belystes av två undersökningar som behandlade resande över lag men där vissa specifika delar behandlade interaktion och kommunikation.

Min avsikt med denna uppsats var att söka en djupare förståelse av fenomenet minneswebbplatser för avlidna personer på Internet. Som ett tidigare helt outforskat fenomen som dessa minneswebbplatser är, så har jag haft förmånen att få välja helt fritt vad jag ska titta närmare på, och hur detta ska genomföras. Detta resulterade i att jag valde att ta reda på hur dessa sorgens regioner tar sig uttryck på minneswebbplatserna. Sorgens regioner som man kan tänka sig är både sociala och spatiala på dessa webbplatser.Jag har beskrivit en rad teoretiska begrepp i metodavsnittet som har kommit att fungera som en ram för analysen av minneswebbplatserna: (själv)representation, aktörer, intimitet, autenticitet, stil och personliga uttryck är dimensioner inom de sociala regionerna, och indexsidan, gemensamma utrymmen, privata utrymmen och länkar till omvärlden är dimensioner inom de spatiala regionerna. Dessa teoretiska begrepp har i analysen på ett systematiskt sätt analyserats och satts i relation till de teoretiska perspektiven för uppsatsen.Uppsatsens teorianknytning är Erving Goffmans resonemang kring främre och bakre regioner, samt regionbeteenden.

Titel: Vi sitter alla i samma vagn ? en observation av interaktionFörfattare: Malin JätmarkHandledare: Abby PetersenInstitution: Sociologiska institutionen vid Göteborgs UniversitetTyp av arbete: Examensarbete i sociologiTidpunkt: november 2007 ? januari 2008Syfte och frågeställningar: Syftet med undersökningen är att få en ökad förståelse av interaktionen ombord på en spårvagn. Frågeställningar:Hur interagerar människor ombord på en spårvagn?Hur kan mina observerade data sättas i samband med den inlästa teorin?Material och metod: Som teoretisk bakgrund använde jag mig huvudsakligen av Erving Goffmans begrepp och teorier angående interaktion, kommunikation och agerande samt Eviatar Zerubavel olika teorier om ?flow?, ramar, ritualer, kultur och uppdelning. Tidigare forskning belystes av två undersökningar som behandlade resande över lag men där vissa specifika delar behandlade interaktion och kommunikation.

Titel: Vi sitter alla i samma vagn ? en observation av interaktionFörfattare: Malin JätmarkHandledare: Abby PetersenInstitution: Sociologiska institutionen vid Göteborgs UniversitetTyp av arbete: Examensarbete i sociologiTidpunkt: november 2007 ? januari 2008Syfte och frågeställningar: Syftet med undersökningen är att få en ökad förståelse av interaktionen ombord på en spårvagn. Frågeställningar:Hur interagerar människor ombord på en spårvagn?Hur kan mina observerade data sättas i samband med den inlästa teorin?Material och metod: Som teoretisk bakgrund använde jag mig huvudsakligen av Erving Goffmans begrepp och teorier angående interaktion, kommunikation och agerande samt Eviatar Zerubavel olika teorier om ?flow?, ramar, ritualer, kultur och uppdelning. Tidigare forskning belystes av två undersökningar som behandlade resande över lag men där vissa specifika delar behandlade interaktion och kommunikation.

Sammanfattning:Syftet med studien har varit att undersöka hur en grupp unga tjejer på gymnasiet beskriver och menar sig använda det sociala nätverket Facebook som ett redskap för identitetsskapande och självpresentation. Frågeställningarna vi utgått från har handlat om hur tjejerna beskriver att deras syn på sig själva och andra påverkas av Facebookanvändningen, hur man kan framställa sig på ett lyckat respektive miss-lyckat sätt samt om människors identitet framställs representativt på sidan. Empiri har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer som metodverktyg och intervjuer har genomförts med sex stycken tjejer från två olika gymnasieskolor i och i närheten av Göteborg. Vår teoretiska utgångspunkt vid analys av vår empiri har i huvudsak varit Erving Goffmans dramaturgiska sociologi, den symboliska interaktionismen där Anthony Giddens och George Herbert Meads tankar och begrepp lyfts fram samt Judith Butlers genusteori. Resultat som framkommit är att Facebook på flera sätt fyller en funktion för tjejer vid skapandet av identitet.

Studenter har ofta som ma?l att fa? ett arbete efter avslutade studier och med ho?g konkurrens pa? arbetsmarknaden skulle personal branding, personligt varuma?rkesbyggande, i sociala medier kunna vara ett bra hja?lpmedel fo?r att fa? ett arbete. Men hur ma?nga utnyttjar egentligen detta? Uppsatsens syfte a?r att belysa denna kombination. Fra?gesta?llningen handlar om hur studenter inom olika yrkesomra?den upplever och hanterar presentationen av sig sja?lva i sociala medier.

Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för hur organisationskulturen ser ut och hur rollerna fördelas på en typisk enkönad och mansdominerad arbetsplats, i detta fall en brandstation. Vi använder oss utav åtta kvalitativa intervjuer och en mindre observation för att få en klarare bild av organisationen som sådan. Insamlad empiri analyserar vi utifrån tre för ämnet centrala teoretiska teman. Denna teoretiska referensram behandlar maskulinitet, organisationsteori samt Goffmans dramaturgiska modell. För att uppnå avsatt syfte uppstår ett flertal frågeställningar.

Att balansera kraven som kommer med arbetsroll och privatroll ses till stor del av den psykologiska och socialpsykologiska forskningen som emotionellt ansträngande och konfliktskapande. Forskningen beskriver negativa konsekvenser av att inte kunna lämna de emotioner och krav som förknippas med arbetet, när man går hem. Detta är också en allmän bild av relationen mellan arbete och privatliv. Men hur influerar de emotioner som uppstår i arbetslivet en individs roll som privatperson, förälder och partner? Och hur upplevs yrkesrollen och de arbetsrelaterade erfarenheterna inverka på situationer i privatlivet? Finns det upplevelser av manliga arbetsmönster som hantering av arbetsrelaterade erfarenheter och emotioner, på arbetsplatsen? Denna studie berör främst dessa frågor i förhållande till ordningspoliser, ett relativt mansdominerat yrke där arbetsuppgifterna genomsyras av emotionellt ansträngande uppgifter och upplevelser, i kontrast till det lugnare familjelivet.

Studieobjektet är den privata bloggen, och teorin består av Goffmans dramaturgiska modell där intryckstyrningen är i absolut fokus. Bourdieus symboliska kapital används också i syfte att analysera och koda blogginläggen.Uppsatsen syftar således till att ge svar på hur intryckstyrningen kan appliceras på bloggen och hur intryckstyrningen får nya villkor i bloggens värld och hur intryck styrs när ett fysiskt möte inte sker. Utifrån dessa har mina tre stycken frågeställningar ställts upp.Materialet består av sju bloggar. De är alla bloggar som drivs av privatpersoner, och kretsar kring bloggarens vardagsliv med allt vad detta innebär. Det är således en fallstudie som används eftersom urvalet inte är större än dessa sju bloggar.

Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för hur några kunder med annan etnicitet än svensk upplever bemötandet av affärsanställda. Fokus riktas mot affärsanställdas bemötande av kunder med annan etnicitet än svensk när de ska handla dagligvaror eller kläder. För att kunna uppfylla syftet med studien, genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra invandrare, två kvinnor och två män. Informanterna var i åldrarna mellan 22 till 57 år gamla och kom till Sverige från Afghanistan, Kosova och Portugal för mellan två till 16 år sedan. Begrepp som omnämns i studien upprepade gånger är diskriminering och fördomar, vilka också definieras utförligt och behandlas i arbetet.

Menopause is a complex, paradoxical totality and every menopausal experience is differentfrom the other. This essay aims to capture some of the experiences surrounding it.The main questions is what it is that the women of the study share about menopause, andhow they talk about it. The material consists of interviews with eight women from the ages 51to 81, all of whom are either in menopause or have come out of it, and narratives collectedpartly on my own website ?Övergången? (?Transition?) and on the Internet via blogs and adiscussion board on menopause.Using Goffmans theories on interaction and roles and theories about gender and age as asocial construction I discovered that it is ambiguous messages that are thrown at the middleaged woman in menopause. Menopause is not always a welcome part of the role as a woman.The menopause is also associated with aging and a woman is expected to experiencemenopause during a certain age and period in the life schedule, often the middle age.

Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för hur några kunder med annan etnicitet än svensk upplever bemötandet av affärsanställda. Fokus riktas mot affärsanställdas bemötande av kunder med annan etnicitet än svensk när de ska handla dagligvaror eller kläder. För att kunna uppfylla syftet med studien, genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra invandrare, två kvinnor och två män. Informanterna var i åldrarna mellan 22 till 57 år gamla och kom till Sverige från Afghanistan, Kosova och Portugal för mellan två till 16 år sedan. Begrepp som omnämns i studien upprepade gånger är diskriminering och fördomar, vilka också definieras utförligt och behandlas i arbetet.

I populärkulturen finns en idé om en ja-kultur som är utmärkande för dagens samhälle, vilket kan bidra till negativa betingelser av ordet ?nej?. Syftet med uppsatsen är att utifrån ett emotionssociologiskt perspektiv undersöka unga människors förhållningssätt till de emotioner som uppkommer vid ett nej-sägande, samt hur de kulturella koder som existerar påverkar beslutsfattandet i privatlivet. Med en kvalitativ metod har tio personer mellan 22-28 år intervjuats enskilt. Urvalet motiveras med att denna grupp är i en process där de vill etablera sig i olika sammanhang och därmed reflekterar över hur de förhåller sig till, samt bemöter, de krav och förväntningar som ställs.