
Sökresultat:
265 Uppsatser om Goffman - Sida 17 av 18
Skapandet av ett bättre jag : En kvalitativ studie av det sociala mediet facebooks inverkan på det personliga varumärket
Med Internet kom de sociala medierna, vilka har fått en stor betydelse för människans sociala interaktion. Här ges utrymme att inte bara läsa och sprida information, utan också dela och skapa innehåll tillsammans med andra. Människans förhållande till kommunikation har således förändrats och de sociala medierna öppnar för möjligheten att i större utsträckning påverka hur vi gestaltar oss själva och framhäver vår identitet, något som i modern tid blir allt viktigare då individer måste särskilja sig från mängden för att lyckas sälja in sitt personliga varumärke.Studien ämnar att med ett kvalitativt angreppssätt utreda hur det personliga varumärket påverkas av användandet av det sociala mediet facebook. Hur mycket kryddas personliga framställningar för att verka mer spännande och är framställningen en spegelbild av verkligheten eller rent av skapandet av ett bättre jag? Syftet är att undersöka hur ungdomar använder sig av facebook för att utveckla sitt personliga varumärke och analysen kommer vila på fokusgruppsintervjuer där målet är att ta reda på hur de använder sig av språk och bilder för att forma och skapa sin identitet.
Upplevelse av interaktionen i ett möte med en klient
Syftet med uppsatsen är att fördjupa förståelsen av hur interaktion sker mellan en socialsekreterare och klienten. Studien fokus är att undersöka upplevelser av interaktion vid handledning av ekonomiskt bistånd med klient inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Särskilt vikt läggs vid hantering av olika situationer som dyker upp när socialsekreteraren bemöter en klient vid handläggning av ekonomiskt bistånd, och hur dessa situationer kan hanteras i vardagen. För att underlätta arbetet har jag valt att isolera bort klientens perspektiv och istället begränsa mig till socialsekreterarens perspektiv. Studien är planerad utifrån följande frågeställningar: Hur beskriver socialsekreteraren interaktionen med en ungdomsklient? Hur hanterar socialsekreteraren olika situationer som kan uppstå vid interaktionen med en ungdomsklient? För att få svar på mina frågeställningar, har jag genomfört kvalitativa intervjuer med fem socialsekreterarna.
Vi sitter alla i samma vagn ? en observation av interaktion
Titel: Vi sitter alla i samma vagn ? en observation av interaktionFörfattare: Malin JätmarkHandledare: Abby PetersenInstitution: Sociologiska institutionen vid Göteborgs UniversitetTyp av arbete: Examensarbete i sociologiTidpunkt: november 2007 ? januari 2008Syfte och frågeställningar: Syftet med undersökningen är att få en ökad förståelse av interaktionen ombord på en spårvagn. Frågeställningar:Hur interagerar människor ombord på en spårvagn?Hur kan mina observerade data sättas i samband med den inlästa teorin?Material och metod: Som teoretisk bakgrund använde jag mig huvudsakligen av Erving Goffmans begrepp och teorier angående interaktion, kommunikation och agerande samt Eviatar Zerubavel olika teorier om ?flow?, ramar, ritualer, kultur och uppdelning. Tidigare forskning belystes av två undersökningar som behandlade resande över lag men där vissa specifika delar behandlade interaktion och kommunikation.
Upplevelse av interaktionen i ett möte med en klient
Syftet med uppsatsen är att fördjupa förståelsen av hur interaktion sker mellan
en socialsekreterare och klienten. Studien fokus är att undersöka upplevelser
av interaktion vid handledning av ekonomiskt bistånd med klient inom
socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Särskilt vikt läggs vid hantering
av olika situationer som dyker upp när socialsekreteraren bemöter en klient vid
handläggning av ekonomiskt bistånd, och hur dessa situationer kan hanteras i
vardagen. För att underlätta arbetet har jag valt att isolera bort klientens
perspektiv och istället begränsa mig till socialsekreterarens perspektiv.
Studien är planerad utifrån följande frågeställningar: Hur beskriver
socialsekreteraren interaktionen med en ungdomsklient? Hur hanterar
socialsekreteraren olika situationer som kan uppstå vid interaktionen med en
ungdomsklient? För att få svar på mina frågeställningar, har jag genomfört
kvalitativa intervjuer med fem socialsekreterarna.
"En av officersrollerna är ju att vara skådespelare" : En studie av officerares yrkesidentitet i Svenska Försvarsmakten
Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för hur officerare inom den Svenska Försvarsmakten upplever sin yrkesidentitet. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har intervjuat sex manliga officerare som studerar till överstelöjtnanter på Försvarshögskolan. Samtliga informanter valdes ut med hjälp av snöbollsurval och en av intervjuerna bestod av en pilotintervju. Vi har använt oss av Goffmans rollteori som teoretiskt ramverk, där Goffman använder sig av teatern som en metafor för att beskriva hur individer ständigt spelar olika roller.
Tyck som läraren tycker, tänk som läraren tänker... En kvalitativ studie om ungdomars engagemang, identitet och värderingar i och utanför skolan
Abstract
Författare: Ola Schönström och Tomas Lundberg
Titel: Tyck som läraren tycker, tänk som läraren tänker ? En kvalitativ studie om ungdomars engagemang, identitet och värderingar i och utanför skolan
Uppsats: LL1506, 41-60p
Handledare: Rune Jönsson
Malmö Lärarhögskola, Individ och samhälle. Vårterminen 2006
Hur ser gymnasieungdomarna på skolans förmåga att uppmana till engagemang? Vilken roll spelar deras identitet i dessa frågor? Hur vill de förändra sin undervisning för att den ska bli mer underhållande? Detta är en del av de frågor vi arbetar med i studien, vars syfte är att belysa gymnasieungdomars verklighet, identitet och engagemang och om detta tas tillvara i undervisningen på gymnasieskolan. Genom att se på processen hur identitet och värderingar bildas försöker vi få en förståelse hur man bättre skulle kunna använda sig av elevernas egna referensramar och erfarenheter för att göra undervisningen mer givande och verklighetsnära för ungdomarna.
Vår studie har utgått ifrån teorier om identitet, värderingar och normer från bl.a.
FÖRVIRRING, FÖRRUTTNELSE ELLER FÖRNYELSE? - En etnologisk studie av kropp, normalitet och berättande i gestaltningar av klimakteriet
Menopause is a complex, paradoxical totality and every menopausal experience is differentfrom the other. This essay aims to capture some of the experiences surrounding it.The main questions is what it is that the women of the study share about menopause, andhow they talk about it. The material consists of interviews with eight women from the ages 51to 81, all of whom are either in menopause or have come out of it, and narratives collectedpartly on my own website ?Övergången? (?Transition?) and on the Internet via blogs and adiscussion board on menopause.Using Goffmans theories on interaction and roles and theories about gender and age as asocial construction I discovered that it is ambiguous messages that are thrown at the middleaged woman in menopause. Menopause is not always a welcome part of the role as a woman.The menopause is also associated with aging and a woman is expected to experiencemenopause during a certain age and period in the life schedule, often the middle age.
Bloggläsande och konsumtion : En kvalitativ studie om sju unga kvinnors konsumtion i relation till deras bloggläsande
Internetanvändandet i Sverige ökar och en väsentlig del av Internetanvändandet inbegriper bloggar. Bloggläsande är mest populärt bland unga kvinnor och det är just denna grupp studien syftar att undersöka. Syftet med studien är att undersöka hur bloggläsare påverkas av det de läser i bloggar, med fokus på bloggläsares konsumtion och reflektera över hur det i sin tur påverkar bloggläsares identitetsskapande. Huvuddelen av tidigare forskning inom ämnet blogg har belyst bloggförfattarnas perspektiv. Den tidigare forskning vi presenterar i arbetet visar att bloggförfattare kan använda bloggen som ett verktyg i sitt identitetsskapande.
Anstaltsgruppens betydelse för motverkandet av återfall i brott för den enskilde intagne : Hur anstaltsgruppen kan möjliggöra ett liv fritt från kriminalitet
Då en person är dömd till att avtjäna ett fängelsestraff är denne intagen på en anstalt och placerad på en avdelning bestående av en grupp med andra dömda individer. Kriminalvården arbetar med att minska återfall i brott. Kriminalvårdens vision är således att den intagne genom den behandling som bedrivs på anstalterna, ska vara bättre rustad till att leva ett liv fritt från droger och kriminalitet efter avtjänat fängelsestraff. Forskning visar dock att gruppen medintagna på anstalten kan påverka den enskilde intagne på olika sätt och inte sällan kan man se hur den enskilde påverkas i negativ mening. Följderna blir att behandlingen av den enskilde individen hamnar i skymundan för de negativa grupprocesserna.Donald Clemmer (1958) och Erwing Goffman (1973) är två teoretiker som har forskat kring denna problematik.
Den virtuella mötesplatsen : En studie om ungdomars identitetsskapande på Lunarstorm
Det övergripande syftet med denna uppsats är att studera hur ungdomar använder sig av Lunarstorm som en del av sin vardag, och hur de med hjälp av detta community skapar en egen identitet. Uppsatsens frågeställning är: Vilken roll spelar Lunarstorm i ungdomars identitetsskapande? Uppsatsens tidigare forskning är indelad i personers livsstil och kapital, socialisation och identitet. Under identitet presenteras Katarina Skantze Mansnerús D-uppsats ?Identitet - stora tänkares tankar om skapandet av en identitet?.
Den virtuella mötesplatsen - En studie om ungdomars identitetsskapande på Lunarstorm
Det övergripande syftet med denna uppsats är att studera hur ungdomar använder
sig av Lunarstorm som en del av sin vardag, och hur de med hjälp av detta
community skapar en egen identitet. Uppsatsens frågeställning är: Vilken roll
spelar Lunarstorm i ungdomars identitetsskapande?
Uppsatsens tidigare forskning är indelad i personers livsstil och kapital,
socialisation och identitet. Under identitet presenteras Katarina Skantze
Mansnerús D-uppsats ?Identitet - stora tänkares tankar om skapandet av en
identitet?.
Personlig Utvecklings Tjänst : Invandrares upplevelser av inkludering i arbetsmarknaden
Uppsatsenutgör en utvärdering av en kommunal arbetsmarknadspolitisk åtgärd/insatsbenämnt Personlig Utvecklings Tjänst (PUT- tjänst, PUT) som riktas tilllångtidsarbetslösa och socialbidragsberoende invandrare i Uddevalla kommun.Åtgärden/insatsen innebär att ett visst antal individer erhållervisstidsanställning inom kommunens verksamheter i syfte att bland annat fåarbetslivserfarenhet i Sverige och referenser. Syftet med studien är attfördjupa förståelsen för hur några av de som haft PUT- anställning upplevdeden. Deras upplevelser av insatsens/anställningens påverkan på livssituationenavseende ekonomi, sociala nätverk och aktiviteter samt upplevelsen avbemötandet på PUT- arbetsplatserna ställs i centrum. Sålunda fokuseras deintervjuades resonemang kring sin livssituation beträffande övergången frånsocialbidragstagande och långtidsarbetslöshet till visstidsanställning ochegenförsörjning genom insatsen PUT. Studien undersöker också huruvida deintervjuade utökat sitt sociala nätverk till att inkludera fler personer med svenskbakgrund medelst PUT- anställningen.
Och aldrig mötas de tu?Om föräldrars möten med skolan
Detta uppsatsarbete har syftat till att undersöka hur familjers möten med skolan sett ut och familjernas upplevelser av dessa möten. Mötena har utspelat sig under barnens grundskoleperiod år 1-9. De har delgivit sina minnesbilder av inte bara ett möte, utan av långa serier möten, som sträcker sig över tid och som tillsammans bildar en process. För att få en uppfattning om detta skeende har jag följt följande teman och frågeställningar under arbetets gång:? Vem tar initiativet till mötet skola ? familj?? Vad avhandlas på dessa möten ? innehållsmässigt?? Hur uppfattar familjen skolans agerande och sitt eget deltagande?? Vad i resulterar mötena?? Hur sker problemlösningen och hur ser åtgärderna ut?? Vilka konsekvenser får problemlösningarna för elevens skolgång?Familjerna som ingår i studien har eller har haft sina barn placerade på en resursenhet, en extern enhet utanför den ordinarie grundskolan.
När det som inte får synas blir synligt : En kvalitativ studie om fem kvinnor från Mellanöstern och deras syn på heder
Sammanfattning Syftet med denna studie är att ur ett kvinnligt perspektiv undersöka ryktets innebörd för familjens heder och hur familjens heder bevaras respektive förloras. Med utgångspunkt ur fem kvinnor med annan etnisk bakgrund än svensk och deras berättelser, söker jag svar på följande frågor: På vilket sätt påverkar ryktet familjens heder och vad riskerar en kvinna om hon får ett dåligt rykte? Arbetets fokus ligger på unga kvinnor från Mellanöstern och deras syn på begreppet heder, hur denna bevaras respektive förloras. I Mellanöstern har hedern sin grund i föreställningen att kvinnor inte själva besitter egenskapen att värna om sin kyskhet i manssamhället. För att bli accepterad i samhället krävs att mannen är hederlig och att kvinnan har skamkänsla.
När det som inte får synas blir synligt - En kvalitativ studie om fem kvinnor från Mellanöstern och deras syn på heder
Sammanfattning
Syftet med denna studie är att ur ett kvinnligt perspektiv undersöka ryktets
innebörd för familjens heder och hur familjens heder bevaras respektive
förloras. Med utgångspunkt ur fem kvinnor med annan etnisk bakgrund än svensk
och deras berättelser, söker jag svar på följande frågor: På vilket sätt
påverkar ryktet familjens heder och vad riskerar en kvinna om hon får ett
dåligt rykte?
Arbetets fokus ligger på unga kvinnor från Mellanöstern och deras syn på
begreppet heder, hur denna bevaras respektive förloras. I Mellanöstern har
hedern sin grund i föreställningen att kvinnor inte själva besitter egenskapen
att värna om sin kyskhet i manssamhället. För att bli accepterad i samhället
krävs att mannen är hederlig och att kvinnan har skamkänsla.