Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur en kommun organiserar resurser till elever i behov av särskilt stöd och framför allt till elever i läs- och skrivsvårigheter. För att ta reda på detta har vi i vår litteraturgenomgång redogjort för synen på skolsvårigheter under det senaste seklet och studerat vilka styrdokument som reglerar den svenska skolan på formuleringsarenan idag. Vi har använt fallstudien som vår metod och intervjuat olika befattningshavare som är delaktiga i processen kring stödet till elever i svårigheter på realiseringsarenan. Resultatet visar att politikerna har goda intentioner och en tydlig viljeinriktning att elever som är i behov av stöd ska få det. När de politiska besluten ska realiseras kommer däremot skolans dilemma fram.

Antalet nyanlända elever ökar i den svenska skolan, men nyanlända elevers skolsituation är ett område där den akademiska forskningen är underutvecklad. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlända elever i ämnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lärare som arbetar i två olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlända elevers HK-undervisning skiljer sig åt på de olika skolorna, då eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrån första veckan i svensk skola till efter ett till två år. För att göra lektionsinnehållet tillgängligt även för nyanlända elever med bristande kunskaper i svenska används följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker på engelska och/eller elevens modersmål, eleven får språkligt och innehållsmässigt stöd utanför lektionstid, läraren demonstrerar valda delar samt läraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Skambegreppet har kommit att bli allt mer betydelsefullt i mellanmänsklig interaktion. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur skam identifieras i terapirummet och vilka vägar som kan tänkas finnas till skamlindring/skambefrielse. Fem intervjuer med fem terapeuter har genomförts. Tre av dessa arbetar i kyrklig kontext och två i sekulär. Två av frågorna i intervjuguiden har berört skam och skuld.

Jag har i mitt examensarbete empiriskt studerat klassrumsklimatet sett ur två perspektiv, elevperspektivet och lärarperspektivet.Genom enkätundersökningar i en sexa, sjua och åtta har jag undersökt hur klassrumsklimatet kan gestaltas av elever. Detta är klasser som jag har undervisat i under mina tre veckor långa högstadiepraktik på grundskollärarutbildningen och jag har sammanfattat mina dagboksanteckningar om respektive klass för att få ytterligare ett perspektiv på klimatet i klassen.För att belysa klassrumsklimatet i både ett elev- och lärarperspektiv har jag läst litteratur inom området för attfördjupa mina kunskaper och för att använda som grund till den empiriska studien.Utifrån enkätundersökningen, dagboksanteckningarna och litteraturstudien ville jag ytterligare få lärares perspektiv på klassrumsklimatet. Jag har därför gestaltat ett fall som bygger på konflikter som framgår av enkätundersökningen och egna erfarenheter från min praktik i sexan, sjuan och åttan. Jag har sedan vänt mig till de tre klasslärarna till de aktuella klasserna för att få deras bild av fallet och hur man går till väga för att skapa ett gott klassrumsklimat. Jag har också försökt belysa hur lärarens ledarskap påverkar klimatet i klassen..

Rapporten handlar om sökmotoroptimering för en ny webbplats. Rapporten täcker teorier och praktiska utförda experiment på webbplatsen. Syftet med rapporten var att vi skulle få mer kunskap kring sökmotoroptimering speciellt inriktad på Googles sökmotortjänst. Vi ville ta reda på hur man kan rankas så högt upp som möjligt på sökresultatssidan för specifika sökord. Då vi har läst webbprogrammering i nästan tre år utan att utbildningen gett oss några direkta kunskaper kring sökmotoroptimering föll detta som ett lämpligt val att fördjupa oss i.

Syftet med detta arbete har varit att belysa hur kompensatoriska hjälpmedel vid läs- och skrivsvårigheter kan integreras i klassrumsundervisningen. Jag ville lära mig mer om hur man kan arbeta för ett kompensatoriskt tänkande i en inkluderande skola. Jag har gjort en kvalitativ fallstudie och under en vecka följt en elev med dyslexidiagnos i skolår 4. Jag har i olika klassrumssituationer observerat hur kompensatoriska hjälpmedel används eller inte används. Observationen följdes upp med semistrukturerade intervjuer med elev, förälder, klasslärare, specialpedagog och rektor. Under min observation fick jag uppleva hur viktig klasslärarens förmåga att skapa struktur och sammanhang är för elever i allmänhet och för elever med dyslexi i synnerhet.

Då den globala konkurrensen ökar ställs idag allt högre krav på organisationeratt skapa innovationer, därmed måste organisationerna kunna tillvarata och främja medarbetarnas kreativitet. Syftet med denna studie har varit att undersökahur medarbetare i en global organisation, inom högteknologisk utveckling och produktion, upplever organisationsklimatet samt hur det upplevda organisationsklimatet kan påverka förutsättningarna för kreativitet. Studien baseras på åtta semistrukturerade intervjuer med medarbetare på olika positioner, avdelningar och nivåer i organisationen.Studien tyder på att det delvis råder goda förutsättningar för kreativitet i den närmsta arbetsgruppen där klimatet är tryggt och medarbetarna är motiverade. Dessa förutsättningar tycks många gånger hämmas av en otydlig och inkonsekvent ledning som ger svagt idéstöd och genom bristande tillit skapar otrygga och passiva medarbetare genom hela organisationen. Studien tyder därmed på att den högsta ledningen har ett stort ansvar över om förutsättningar för kreativitet ska vara ett reellt värde i organisationen..

Då den globala konkurrensen ökar ställs idag allt högre krav på organisationer att skapa innovationer, därmed måste organisationerna kunna tillvarata och främja medarbetarnas kreativitet. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur medarbetare i en global organisation, inom högteknologisk utveckling och produktion, upplever organisationsklimatet samt hur det upplevda organisationsklimatet kan påverka förutsättningarna för kreativitet. Studien baseras på åtta semistrukturerade intervjuer med medarbetare på olika positioner, avdelningar och nivåer i organisationen.Studien tyder på att det delvis råder goda förutsättningar för kreativitet i den närmsta arbetsgruppen där klimatet är tryggt och medarbetarna är motiverade. Dessa förutsättningar tycks många gånger hämmas av en otydlig och inkonsekvent ledning som ger svagt idéstöd och genom bristande tillit skapar otrygga och passiva medarbetare genom hela organisationen. Studien tyder därmed på att den högsta ledningen har ett stort ansvar över om förutsättningar för kreativitet ska vara ett reellt värde i organisationen..

Syfte: Syftet med studien var att undersöka matematiklärares uppfattningar om vilka styrkor och svårigheter elever inom autismspektrumtillstånd (AST) uppvisar beträffande problemlös-ning i matematik i åk 6-9 och hur lärarna anser att undervisning kan bedrivas för att eleverna ska nå målen inom området i åk 9.Teori: Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där kommunikativa processer är cen-trala i mänskligt lärande och utveckling (Säljö, 2000). I det sociokulturella perspektivet är lärande en aspekt av all mänsklig verksamhet; i varje samtal, handling eller händelse finns en möjlighet att erhålla någonting som man kan använda sig av i framtiden. Lärande blir i den meningen således vad individ och kollektiv tar med sig från sociala situationer, genom inter-aktion mellan människor och vad man brukar i framtiden. Initialt verkar kunskap i samspel människor emellan och blir därefter en del av den enskilde individen och hans eller hennes tänkande alternativt handling (ibid.).Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats, där halvstrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Intentionen med den metod som valts är att kunna beskri-va lärares egna uppfattningar om förutsättningar för lärande beträffande problemlösning i ma-tematik för elever med diagnos inom AST.

Den här C-uppsatsen syftar till att öka förståelsen för vilka lärandemöjligheter som finns i ett call-centerföretag. Fokus ligger på utvecklingsinriktat lärande och tre faktorer som ingår i utvecklingsinriktat lärande. Dessa tre faktorer är delaktighet, variation samt kommunikation och variationen påverkar delaktigheten genom att man blir insatt i andra arbetsuppgifter och områden i företaget. Studien genomfördes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer, observationer och en handledare med anknytning till ämnet pedagogik. Resultatet visar att möjligheterna till lärande i det undersökta företaget utgörs av god kommunikation mellan kolleger och det goda arbetsklimatet.

Det är av stor vikt att vårdpersonal har goda kunskaper när det gäller bemötandet av kvinnor som blir utsatta för våld, eftersom sjukvården oftast är den första eller enda instans som kvinnan kommer i kontakt med. Det framgår enligt undersökning att nästan 50 % av alla kvinnor över 15 år har någon gång utsatts för psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld av sin partner. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar vårdpersonals möte med våldsutsatta kvinnor. Metoden som användes var innehållsanalys av vetenskapliga studier enligt Burnard. Resultatet visar att viktiga faktorer som påverkar mötet är rädsla hos vårdpersonal, frustration och brist i kunskap när det gäller kvinnovåld och hur man skall kommunicera med kvinnan på ett tillfredsställande sätt.

Denna uppsats ämnar undersöka hur personer inom de olika yrkesprofessionerna; chef, specialpedagog, lärare, psykolog och elevassistent reflekterar kring vad som genererar framgångsfaktorer i läs- och skrivutveckling för barn i behov av särskilt stöd på en resursskola. Metoderna som används i undersökningen är semistrukturerade intervjuer och fokusgrupp där samma frågor ställs till alla deltagare med öppna svarsalternativ. Resultaten tyder på att personerna som arbetar på resursskolan anser att tidiga insatser och förebyggande åtgärder är av högsta betydelse för att generera framgång i läs- och skrivutveckling. Vidare visar även resultaten att personalen på resursskolan anser sig ha goda möjligheter till individualisering samt god tillgång till resurser i olika former. Frånvaron av språkliga förebilder är dock något som personalen lyfter fram som en brist på resursskolan.

Arbetsgruppen på arbetsplatsen har fått en ökad betydelse i kunskaps- och tjänstesamhällets framväxt. Många har dock upplevt arbetsgrupper som fungerar mindre bra. I en kvalitativ intervjustudie beskrevs de faktorer som upplevs viktiga för att en arbetsgrupp ska fungera väl. Dessa kan beskrivas enligt följande: Vid tillsättning av arbetsgrupper bör tydlighet råda kring mål och uppgift. Ett tillåtande klimat och motivationshöjande faktorer har betydelse.

SammandragUnder vintern 2005 fick vi en förfrågan om vi ville åta oss uppdraget att förbättra Ovanåkers kommuns årsredovisning, eventuellt göra en mall. Detta tyckte vi var ett bra ämne för en C-uppsats. Vi insåg dock rätt snart att en mall inte är lämplig för en årsredovisning eftersom det låser redovisningen till en statisk modell. Vi anser istället att årsredovisningarna ska utvecklas i enlighet med den hermeneutiska spiralen.Vårt primära syfte, att skapa en ökad förståelse för vikten av kommunala årsredovisningars utveckling, anser vi vara uppfyllt genom att vi svarar på de problemställningar vi har formulerat. En problemställning var att definiera ?målgrupp? och ?förbättra?.

Webben anva?nds i allt sto?rre utstra?ckning som en riktig applikationsplattform, mycket tack vare HTML5. Detta sta?ller ho?gre krav pa? webbapplikationens prestanda pa? klientsidan, da? nya tekniker mo?jliggo?r mer avancerade applikationer. Parallellisering a?r en metod fo?r att o?ka prestandan i applikationer, som dessutom tar nytta av de parallella arkitekturer som idag a?r vanliga.