Syftet med denna uppsats var att ta reda på elevers och pedagogers erfarenheter och föreställningar kring klasstorlekens betydelse i arbetet med att skapa goda förutsättningar för lärande i grundskolans tidigare år. Detta gjorde jag genom kvalitativa intervjuer.Jag genomförde en gruppintervju med 3 pedagoger som alla är klasslärare i grundskolans tidigare år, samt 3 gruppintervjuer med elever från årskurs 2-4.Mitt resultat visar att eleverna och pedagogerna anser att gränsen för en liten/stor klass går vid tjugo elever, vilket alla tre involverade klasser överstiger. Det blir också tydligt att det är övervägande negativt att gå i en stor klass när det handlar om förutsättningar för lärande. Till största del så handlar det om pedagogers oförmåga att hinna med varje elev och elevers saknad av hjälp från pedagogen.Slutsatsen, dragen från resultatet och den litteratur jag tagit del utav, blir att lärandet skulle förbättras om elevantalet i en klass minskade. Detta både ur ett elev- och pedagogperspektiv.

Syftet med denna studie var att beskriva hur vårdare inom äldrevården upplever sin arbetssituation. Metoden som använts var en beskrivande litteraturstudie. Data samlades in via databaserna Medline via Pubmed och Cinahl. Sökorden nursing homes, elderly care och geriatric care kombinerades med experience och personnel för att ett så stort område som möjligt av äldrevården skulle ingå i sökningen. Sökordet Scandinavia valdes för att författarna ville fokusera studien på skandinavisk äldrevård.

SammanfattningResurseffektivisering är ett område som kommer att spela en allt mer större roll i framtida samhällen både på grund av ekonomiska orsaker men också på grund av klimatförändringarna samt den begränsade tillgången på energiresurser. Energieffektivisering är en del av detta område med tanke på att energikonsumtionen blir allt större och större. Energipriset går inte att påverka men kostnaden går det att påverka genom att kartlägga energiförbrukningen och därefter vidta lämpliga åtgärder. Fastighetssektorn är en bransch där det finns stora anledningar att titta på energikonsumtionen då de står för ca 40 % av samhällets energiförbrukning i Sverige.(Energimyndigheten, 2012)Inom fastighetsbranschen kan man energieffektivisera på många olika sätt och det finns en uppsjö av olika lösningar vilka tillämpas efter behov och möjligheter. Det allternativ man väljer beror av hur kartläggningen av fastigheten som ska energieffektiviseras ser ut.

Syftet med detta arbete var att försöka skapa interpersonella relationer mellan lärare och elever i klassrummet med hjälp av relationsstärkande övningar. Undersökningen genomfördes på två gymnasieskolor i två olika kommuner. För att dokumentera resultatet använde vi oss dels av en kvalitativ metod, reflekterande skrivande, dels en kvantitativ metod, enkät. Vi lärarkandidater använde reflekterande skrivande medan eleverna besvarade enkäten. Det var totalt 65 elever fördelade på fyra försöksgrupper som deltog i undersökningen, 47 besvarade enkäten.

Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger på förskolan hjälper barn med koncentrationssvårigheter och vilken kunskap som finns hos pedagogerna. Vi undersöker även miljöns inverkan på barn med koncentrationssvårigheter. Det framgår i studien att motorisk träning av grundrörelser har en avgörande betydelse för att barn ska kunna koncentrera sig, motorik och inlärning hör ihop. Det som också lyfts fram är att det är viktigt att skapa lugn och ro samt stöd från vuxen för att ge goda förutsättningar att fokusera och koncentrera sig. Tidigare forskning har visat att extra motorisk träning i förskolan har gett positiva effekter för barns grovmotorik, finmotorik, perception och förmåga att minnas detaljer.

Närmare hälften av den svenska befolkningen är överviktiga eller feta. Ökningstakten är stor. För att ta reda på hur överviktstrenden kan vändas genom hälsokommunikation, ställdes frågorna: Hur får människor information om kost, hälsa och motion? Vilka hälsokampanjer ? med inriktning mot kost, hälsa och motion ? har gjorts i Sverige, och vad är resultatet av dessa? Vilka kunskaper, attityder och beteende har människor till goda kost- och motionsvanor? Dokument, intervjuer och observationer har använts som metod. Informationen genomsyrar hela samhället; i hemmiljön, media, gator, köpcentrum, butiker och via myndigheternas informationskanaler.

Studiens syfte var att undersöka om mentorssamtal med elever och ökad kontakt med mentorselevernas föräldrar gör att elevernas måluppfyllelse ökar. Undersökningen avsåg att belysa mentorers, föräldrars och elevers uppfattningar om mentorssamtalen, men även att göra jämförelser för att försöka hitta likheter och skillnader i deras synpunkter. Syftet med undersökningen var också att försöka bidra med information som kan utveckla mentorssamtalen. En kvantitativ med i form av enkäter användes till elever och föräldrar i år 6 på en skola i Trelleborgs kommun. En kvalitativ metod i form av standardiserade intervjuer användes för att intervjua den utvalda gruppens fyra mentorer.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka om organisationer skapar förutsättningar för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet. Forskningsfrågorna är: Vad gör ledningen för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet?; Hur gör ledningen för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet?; Vilka påverkansfaktorer finns i organisationens kultur och struktur, som kan underlätta för (skapa förutsättningar för) medarbetare att vara delaktiga? Studien har genomförts som två fallstudier där insamling av datamaterial har skett genom personliga intervjuer och dokument. Resultatet visar att det finns metoder, beteenden och påverkansfaktorer som ledare i organisationer använder, som ger goda eller vissa förutsättningar för att medarbetare ska vara delaktiga. Dessa är, att det finns informations- och kommunikationskanaler, ledare i allmänhet är tillgängliga och lyssnar, det finns vissa möjligheter till kunskapsutveckling och goda ekonomiska resultat är viktigt.

Patienter som läggs in på intensivvårdsavdelningar blir ofta sängliggande en längre period. Invasivt ventilatorbehandlade patienter blir inte alltid mobiliserade som de borde. Immobiliseringen hos patienterna har en rad negativa effekter på kroppen, men att låta mobiliseringen bli en prioriterad åtgärd kan vara utmanande för intensivvårdssjuksköterskan och teamet kring patienten. Syftet med denna studie är att beskriva effekter av tidig mobilisering för invasivt ventilatorbehandlade intensivvårdspatienter. Metoden som valts för att genomföra studien är litteraturstudie.

Syftet med denna studie var att undersöka och tydliggöra vissa skydds- och riskfaktorer som finns för barn placerade i familjehem. Den ansats som användes till denna studie var kvalitativ och urvalet till denna skedde genom kvoturval. Efter urvalet genomfördes halvstrukturerade intervjuer med fem stycken respondenter. Genom intervjuerna fick jag en tydligare bild av vilka faktorer som kunde inverka positivt eller negativt för de placerade barnen. Betydelsen av att familjehem samtalade med barn påvisades och genom detta bekräftades och hördes de placerade barnen.

Att kunna läsa med god förståelse är en förutsättning för att klara dagens skola och samhället i övrigt. Därför är ett av skolans viktigaste uppdrag att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling och att eleven redan från början får uppleva att läsning handlar om mening, glädje, budskap, upplevelse och förståelse. Efter att vi funnit att elever till 1-7 lärare med specialinriktning mot matematik och naturorienterade ämnen var de som hade bäst resultat i DLS-testen, delprov Läsförståelse var vårt huvudsakliga syfte att undersöka dessa lärares uppfattningar om planering och arbete med läsförståelse för att eleverna ska nå goda resultat. För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer med 1-7 lärare Ma/No. Studien bygger på en fenomenografisk ansats, vilket innebär att den beskriver människors uppfattningar om ett fenomen. Vårt resultat visar att våra respondenter visar på en god kunskap om vad begreppet läsförståelse innebär.

Läroplanen (Lpo 94) kräver att skolans undervisning ska rikta sig mot varje enskild individs behov, bakgrund och förutsättningar för att på bästa sätt förbereda och fostra varje elev till en framtida verksam medborgare. Forskning på området betonar även den om vikten av individanpassad undervisning. Problematiken ligger i att skolan är uppbyggd efter grupper vilket försvårar detta krav/målsättning. Kunskapsskolan är en skolan som växt upp till följd av Lpo 94 och har som mål att skapa en individuell lärandemiljö. Med utgångspunkt i detta är mitt syfte att undersöka hur medvetenheten är hos lärare på Kunskapsskolan gällande individuellt lärande.

SammanfattningStudien undersöker hur undervisning i modersmålet och studiehandledning på modersmålet underlättar inlärning av svenska språket samt huruvida goda modersmålskunskaper utgör ett stöd vid studier av andra skolämnen. Dessutom utreds vilka resurser pedagogerna ska använda i modersmålsundervisningen och studiehandledningen. Undersökningen har gjorts bland elever som har kurdiska som modersmål, några av deras föräldrar, ämneslärare, mo-dersmålslärarna och studiehandledarna.Studien har genomförts med hjälp av en kvantitativ metod och är baserad på vetenskaplig litteratur, forskningsrapporter och material från Skolverket utifrån olika pedagogiska aspekter.Resultatet visar att elever, ämneslärare, modersmålslärare och studiehandledare tycker att modersmålsundervisning är ett viktigt hjälpmedel vid inlärning av svenska språket. Ett stort ordförråd, goda kunskaper i modersmålets grammatik och god läsvana av böcker på moders-målet är viktigt för inlärning av ett andra språk.I studien tas upp vilken betydelse skolans tillvägagångssätt, lärarens behörighet och föräldrar-nas förhållningssätt har för att eleverna ska bli intresserade av att läsa modersmål.Modersmålsundervisningen och studiehandledningen har stor betydelse för att underlätta för eleverna att förstå och klara andra skolämnen. Dessutom ökar modersmålsundervisningen och studiehandledningen tryggheten för eleven, då denne träffar vuxna i skolans värld som talar och förklarar på elevens modersmål.

Fotboll är en mycket komplex idrott, där spelarna måste ha goda fysiska kvaliteter. En egenskap som blivit allt viktigare de senaste åren är snabbhet. Unga spelare har goda förutsättningar för att träna upp sin snabbhet. Tidigare studier har visat att såväl snabbhet som spänst kan förbättras på sex veckor hos unga fotbollsspelare, genom ett träningsprogram kombinerat av plyometrisk träning och sprint. Syftet med den här studien var att undersöka effekten av sex veckors kombinerad sprint- och plyometrisk träning på olika fysiska förmågor, hos unga, fotbollsspelande män.

Detta examensarbetebehandlar lekens och rörelsens betydelse för barns utveckling.Syftet med mitt arbete är att finna svar på vilken betydelse rörelse och lek har för barns totala utveckling samt vilka behov och möjligheter elever har till rörelse och lek i skolan. Med total utveckling avser jag motorisk- social- och emotionell utveckling samt utvecklingen av ett barns självuppfattning. Arbetet består av en litteraturstudie, en intervjudel och en observationsdel. I litteraturdelen har jag forskat om betydelsen av rörelse och lek, genom mina intervjuer och observationer har jag sökt svar på elevernas generella behov av rörelse och lek samt deras möjligheter till det i skolan.Mitt resultat visar att all form av rörelse stimulerar motorisk utveckling, en god motorisk utveckling medverkar i sin tur till goda förutsättningar gällande utvecklingen av det egna jaget samt den sociala rollen. Dessa faktorer stimuleras ytterligare via lek.