Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskoleklass förstår relationer och förhåller sig till relationsskapande möten mellan pedagog och barn. Vi har utfört en kvalitativ intervjustudie där intervjupersonerna bestod av sex yrkesverksamma förskollärare i två förskoleklasser. I studien framkommer att människans utveckling och lärande är beroende av relationer till andra. Förutsättningen för skapandet av Goda relationer är ömsesidighet. Studien visar på vikten av att pedagoger är medvetna om relationers betydelse för elevers skolarbete.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida små barns relationer till föräldrar och kamrater hänger samman med olika typer av aggressivitet. Könsskillnader i aggressivitetstyper och deras kopplingar till relationer undersöktes. Målgruppen i studien var 200 tre- till femåriga barn vid 12 förskolor i en svensk stad. Skattningar gjordes av föräldrar och förskollärare. Det fanns ett samband mellan ett barns aggressivitet och han/hennes relationer till föräldrar och kamrater.

Sammanfattning Studier visar att det i många fall råder bristande kännedom om det arbete HR- avdelningen utför i organisationen. I en studie ses en stor andel av respondenterna från organisationernas övriga avdelningar uppge att de inte ser hur HR- arbete bidrar till företagets framgång och 40 procent av de intervjuade HR- cheferna svarade att de ansåg att HR- arbetet inte utfördes i linje med den övriga verksamheten. Således är det av intresse att studera hur representanter från HR- avdelningen upplever möjligheten att synliggöra sitt arbete i organisationen, samt de strategier HR- avdelningen använder i arbetet med detta synliggörande.För att förstå HR- avdelningens möjligheter att synliggöra sitt arbete i organisationer används teorier om socialt kapital. Tidigare forskning menar att HR- avdelningen främjas av dess relationer till andra aktörer. Detta till följd av att Goda relationer möjliggör effektivt samarbete och informationsutbyte som i sin tur leder till leder till ökat handlingsutrymme.

För människor som lever med en traumatisk spinalskada kantas livet av problem men även möjligheter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med en traumatisk spinalskada. Analysen byggde på tio vetenskapliga artiklar som hade publicerats mellan år 1989 till 2005. Dessa analyserades med kvalitativ innehålls analys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att begränsas och inte ha kontroll över kroppen.

För människor som lever med en traumatisk spinalskada kantas livet av problem men även möjligheter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med en traumatisk spinalskada. Analysen byggde på tio vetenskapliga artiklar som hade publicerats mellan år 1989 till 2005. Dessa analyserades med kvalitativ innehålls analys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att begränsas och inte ha kontroll över kroppen.

På upptäcktsfärd i ?den goda platsen? innebär en läsning av en tvärvetenskaplig litteraturstudie. Uppsatsen syftar till att nå en ökad förståelse kring ?den goda platsen? genom att se hur olika vetenskapsdiscipliner tar upp och beskriver begreppet och fenomenet i olika texter. Studien fokuserar på tolkning av texter och är således en kvalitativ inriktad studie med hermeneutisk utgångspunkt..

SyfteSyftet med detta arbete är att få en inblick i hur banktjänstemännen skapar och bibehåller förtroende i sina kundrelationer när de förmedlar bankens tjänster och produkter. MetodVi har använt oss utav en kvalitativ och deduktiv metod. Vi har intervjuat fyra rådgivare på två banker, Handelsbanken och Swedbank. I intervjuerna har vi använt oss av ett ostrukturerat tillvägagångssätt där vi haft förutbestämda frågor utifrån våra teman. Vi anser att denna metod ger oss en bättre bild av verkligheten än vad enkäter gör. Enkäter skulle ha svårt att kunna skildra interaktionen mellan människor.  AnalysVi har anpassat den modell arbetet utgår ifrån till att passa in i våra respondenters vardag.

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan subjektivt välbefinnande och olika former av sociala relationer bland gymnasieungdomar, om det finns någon könsskillnad samt vilken form av relationer som påverkar subjektivt välbefinnande mest. Studien innefattade 36 gymnasieungdomar och de sociala relationer som inkluderades var relationer till föräldrar, lärare samt vänner. Studien visade på ett positivt samband mellan sociala relationer och subjektivt välbefinnande och ingen könsskillnad i subjektivt välbefinnande förelåg. Olika former av sociala relationer visade på positiva samband i subjektivt välbefinnande bland pojkar respektive flickor. Detta kan möjligtvis bero på att pojkar och flickor befinner sig i olika mognadsstadier under tonåren..

Föreningsengagemang, sociala relationer och stress är ofta omnämnda tillsammans och relateras ofta till varandra. Eftersom befintlig forskning är begränsad vad gäller sambanden dem emellan, var det av intresse att undersöka dessa. Syftet med studien var att kartlägga föreningsengagemang bland högskolestudenter på en högskola i södra Sverige samt undersöka eventuella samband mellan föreningsengagemang, sociala relationer och stress. Metoden för studien var deduktiv med ett kvantitativt angreppssätt. Enkäter med frågor om föreningsengagemang, stress och sociala relationer genomfördes på 230 studenter.

Syftet med undersökningen är studera vad som präglar auktoriteten i den svenska skolan, undersöka värdet av Goda relationer i klassrummet samt studera hur konflikthantering påverkas av gruppsituationen som råder i klassrummet. Mina frågeställningar handlar om vilken betydelse ledarskap, respekt och auktoritet får i relationen mellan lärare och elever, vad som avgör om en lärare respekteras av elever och vad det beror på att en lärare får eller inte får auktoritet i en grupp. I studien undersöks också hur det är möjligt att på olika sätt hantera konfliktsituationer.    För att undersöka detta har jag gjort strukturerade intervjuer med sex olika lärare inom gymnasiet och högstadiet, med olika bakgrund, erfarenhet och ämnesområden. Resultatet har jag sedan jämfört med olika teorier om ledarskap, grupprocesser och konflikthantering.   Min undersökning visar att auktoritet måste förtjänas genom bland annat social kompetens och Goda relationer.

Viktiga egenskaper för att uppnå goda resultat med elever. Vad jag kan göra som pedagog..

Syftet med detta arbete var att försöka skapa interpersonella relationer mellan lärare och elever i klassrummet med hjälp av relationsstärkande övningar. Undersökningen genomfördes på två gymnasieskolor i två olika kommuner. För att dokumentera resultatet använde vi oss dels av en kvalitativ metod, reflekterande skrivande, dels en kvantitativ metod, enkät. Vi lärarkandidater använde reflekterande skrivande medan eleverna besvarade enkäten. Det var totalt 65 elever fördelade på fyra försöksgrupper som deltog i undersökningen, 47 besvarade enkäten.

Syftet med arbetet är att belysa vad sju erfarna specialpedagoger menar vara framgångsrikt specialpedagogiskt arbete. Den ska ge svar på vad specialpedagogerna menar vara vägen till ett gott exempel. Hur uppfattar specialpedagogerna det positiva och framgångsrika arbete som ger elevgrupper och enskilda elever en bättre situation. Med hjälp av intervjuer vill jag se hur specialpedagogerna beskriver sitt arbete som leder till en förbättrad situation för elever och elevgrupper. Sammanfattningsvis visar mitt arbete att specialpedagogerna menar att allt gott arbete bygger på Goda relationer, tillit mellan de olika parter som arbetar tillsammans och att en känsla av framtidstro kan frammanas. För att utvecklingen ska bli positiv måste arbetet ske på olika nivåer anser specialpedagogerna och omfatta alla skolans pedagoger och skolledning. Alla som arbetar i skolan ska ha en gemensam syn på vad skolan står för och ska fungera som modeller för elever och varandra.

Syftet med denna studie var att få ökad kunskap och förståelse för hur det är att leva med funktionshindret dyslexi/ läs- och skrivsvårigheter och hur funktionshindret präglar personens självkänsla och relationer till andra. Våra problemställningar var följande: Hur påverkas skoltiden av funktionshindret dyslexi? Hur påverkas självkänslan och självbilden av att en individ har funktionshindret dyslexi? Hur påverkas och formas relationer till andra hos individer som har funktionshindret dyslexi? Studiens utformning var av kvalitativ design och grundade sig på djupintervjuer som gjordes enligt en temaindelad intervjuguide. Intervjuerna genomfördes med tre kvinnor och en man som vid vuxen ålder studerar vid Stockholm universitet. Vi använde oss även av en heuristisk metod, självobservationer, som en beskrivning av våra egna erfarenheter av funktionshindret, dyslexi.

Många problem i skolan har sin grund i kamratrelationer. Som lärare ställs man inför barnen och deras uppfattningar om tillvaron. Man vet väldigt lite om barnens tankar kring kompisskap men måste trots allt i rollen som lärare handskas med ovanstående problem. Därför vill vi genom att ställa frågan ?Vad gör en kompis till en kompis?? synliggöra barnens tankar om kriterierna vid val av kompis.Att få reda på barnens tankar vid kamratval gör en själv bättre rustad för att kunna hjälpa elever att lyfta fram sådana egenskaper som främjar goda kamratrelationer.