Sökresultat:
4222 Uppsatser om Goda och dćliga tider - Sida 51 av 282
Ekonomiska nyheter och dess effekt pÄ aktiemarknaden : En studie i hur nyheter av ekonomisk karaktÀr pÄverkar aktiesparare och i sin tur aktiemarknaden
Syfte: Vilken effekt som publiceringar frÄn media med dÄliga ekonomiska tider har pÄ aktiespararna pÄ stockholmsbörsen samt undersöka om dessa nyheter pÄverkar aktiepriset pÄ ett negativt eller positiv samt hur aktiesparare reagerar pÄ ekonomiska indikationer samt om aktiespararens utbildningsnivÄ har nÄgon effekt pÄ om aktiespararen anvÀnder sig av media som beslutsunderlag i sin aktiehandel.Metod: Det Àr tvÄ undersökningar varav den ena Àr en kvantitativ enkÀtundersökning utan kvalitativa element. Den andra Àr ett stickprov pÄ aktiekurser i samband med specifika artiklars publiceringsdatum.Slutsats: UtifrÄn de resultat som presenterats sÄ gÄr det att utlÀsa att aktiesparare sÀllan anvÀnder sig av media som beslutsunderlag nÀr de handlar med aktier samt sÄ finns inget negativt samband med de valda artiklarna och aktiekursen. Det fanns dock ett sammanband i det att aktiesparare med högra utbildning Àr mindre benÀgna att anvÀnda sig av media och dess indikationer som beslutsunderlag i deras handel med aktier.Fortsatt forskning: Det finns flera intressanta undersökningsfrÄgor kvar, bland annat sÄ skulle undersökningen behövas göras pÄ mer Àn ett omrÄde av media samt pÄ flera olika omrÄden av aktiemarknaden Àn dagligvaruhandeln. En annan intressant frÄga Àr att enligt enkÀtundersökningen sÄ Àr mÄnga aktiesparare högt utbildade inom Àmnet men Àr fortfarande osÀkra pÄ deras effekt pÄ aktiemarknaden nÀr de handlar.Uppsatsens bidrag: Ett försök till att undersöka om media skapar sina egna sjÀlvuppfyllande profetior i samband med att de publicerar nyheter med en negativ vinkling pÄ det kommande ekonomiska klimatet. Enligt undersökningen sÄ har inga tidningsartiklar nÄgon mÀrkbar effekt pÄ aktiekursen..
Det livslÄnga lÀrandet - att lÀra för livet : narrativ frÄn vuxenstudiernas vÀrld
Syftet med denna uppsats Àr att om möjligt bidra till en större kunskap och ett större intresse för det som kan utgöra en av grundbultarna i uttrycket ?livslÄngt lÀrande?, nÀmligen studier i vuxen Älder vid Komvux. Vidare Àr syftet att försöka framhÀva betydelsen av att hela livet fÄ möjlighet att bÄde som person och som vetande mÀnniska vÀxa och genom att fÄ chansen till detta ocksÄ vara en del av ett stÀndigt förÀndrande kunskaps- och informationssamhÀlle. LitteraturmÀssigt behandlas detta utifrÄn vad tidigare forskning lyft fram som karaktÀristiskt för vuxenstuderande. Det tidigare forskning framhÀver, stÀlls i undersökningen mot det som framkommit i denna studie.
Boksamtal. Att arbeta med skönlitteratur som stimulans för sprÄk och tanke.
Det hÀr examensarbetet handlar om litteraturlÀsning ur ett receptionsperspektiv, hur man kan arbeta med skönlitteratur i undervisningen i grundskolans senare Är och dÄ speciellt hur man som lÀrare leder goda och utvecklande boksamtal med eleverna. Arbetet bestÄr av en litteraturstudie och en undersökning. Undersökningsmaterialet utgörs av transkriptioner av tvÄ boksamtal samt elevernas reflektioner inför och efter samtalen. Studien visar att i en medveten och vÀlplanerad litteraturundervisning, dÀr elevernas lÀsupplevelser fÄr stÄ i centrum, kan eleverna i mötet med skönlitteraturen fÄ vÀrdefull kunskap om sig sjÀlva och omvÀrlden. I boksamtalets dialog fördjupas deltagarnas lÀsupplevelser och de fÄr möjlighet att uttrycka och pröva sina intryck, uppfattningar och vÀrderingar..
CleanTech - En utredning av historiska finansieringsmönster samt framtida kapitalbehov
Vi konstaterar att CleanTech-branschen historiskt sett Àr
finansierad i enlighet med pecking order teorin. I vÄr studie
uppmÀrksammar vi Àven tecken pÄ en riskkapitalbrist inom
CleanTech-branschen. Bristen beror till stor del pÄ
informationsasymmetri, men Àven den i allmÀnhet höga
affÀrsrisken och den lÄnga investeringshorisonten. Vi framhÄller
genom detta resonemang förekomsten av ett finansiellt gap
inom CleanTech-branschen. VÄr analys visar Àven att
kapitalbehovet inom CleanTech-branschen Àr mycket stort och
att Sverige har goda tillvÀxtmöjligheter inom CleanTech, men
för att realisera dessa krÀvs en vÀl fungerande hemmamarknad..
Storytelling ? En framgÄngsrik historia
BerÀttelser och historier har sedan urminnes tider förtrollat och fÀngslat mÀnniskor. Förr itiden samlades mÀnniskor runt lÀgerelden för att ta del av berÀttelser, idag samlasmÀnniskor runt varumÀrken. Det förflutna, nuet och framtiden binds samman till ettsammanhÀngande process genom historier, istÀllet för att vara lösryckta delar av ettsammanhang.Uppsatsens syfte var att undersöka varför storytelling inom marknadsföring Àr sÄframgÄngsrikt hos konsumenten. Vi ville fÄ en förstÄelse över vad som fÄrkonsumenten att uppskatta denna sortens reklamform. VÄr problemfrÄga ochutgÄngspunkt genom uppsatsen har varit:· Varför Àr storytelling i marknadsföring sÄ framgÄngsrikt hos konsumenter?För att klarlÀgga begreppet ur flera synvinklar har vi varit i kontakt med konsumenter ifrom av fokusgrupper samt med experter inom storytelling och sjÀlvaste reklambranschen.Vi har valt dessa tre intressegrupper för att fÄ olika perspektiv urkonsumentens synvinkel.
Uppföljning av projekt Haparandabanans vattenanknutna Ätaganden, naturmiljöeffekter och miljömÄl
Haparandabanan, den ja?rnva?g fo?r godstrafik som ga?r mellan Boden och Haparanda, byggdes fo?r na?rmare 100 a?r sedan och stora delar av ja?rnva?gsstra?ckan a?r i da?ligt skick. Fo?r att klara morgon- dagens o?kande transportbehov rustas den befintliga ja?rnva?gen mellan Boden och Kalix upp samt byggs en helt ny ja?rnva?g mellan Kalix och Haparanda.Projekt Haparandabanan har i ja?rnva?gsplaner, tillsta?ndsanso?kningar om vattenverksamhet och anma?lningsa?renden ga?llande uppla?ggning av inert avfall utlovat att vidta en ma?ngd a?tga?rder och fo?rsiktighetsma?tt. Fo?r att dessa a?taganden inte ska fo?rbises och eventuellt orsaka negativa effekter pa? naturmiljo?n a?r det angela?get att fo?lja upp dem.Det o?vergripande syftet med det ha?r examensarbetet var att fo?lja upp a?tga?rder och fo?rsiktighets- ma?tt som projekt Haparandabanan a?tagit sig att vidta och som kan pa?verka ja?rnva?gsomra?dets yt- och grundvatten.
Vad förÀldrarna uppskattade pÄ montessoriförskolor - jÀmförelse mellan montessoriförskolor och kommunala förskolor
Uppsatsen presenterar en undersökning om varför förÀldrarna valde montessoriförskola till sina barn. Undersökningen gjordes bland 16 förÀldrar pÄ tvÄ montessoriförskolor i södra Sverige. FörÀldrarna svarade muntligt och skriftligt pÄ frÄgor kring sina val av montessoriförskola. Författarnas syfte var att se vad förÀldrarna uppskattade pÄ montessoriförskolan och jÀmföra detta med den kommunala förskolan. Metod i analysen Àr kvalitativ och kvantitativ.
Framtidens vinnare och förlorare i Ăstra Götaland? : Infrastruktur och tĂ€tortsutveckling i Ăstergötlands, Jönköpings och Kalmar lĂ€n 2010-2020
Syftet med uppsatsen Ă€r att studera möjlig utveckling av kommunerna och tĂ€torterna i Jönköpings, Kalmar och Ăstergötlands lĂ€n fram till 2020, med utblickar mot framtiden. Bakgrunden till uppsatsen Ă€r de diskussioner som förs i Sverige kring nya regionkommuner, dĂ€r sammanslagningar av befintliga lĂ€n ska ske. I denna process Ă€r Ăstra Götland ett förslag för de tre lĂ€nen och dĂ€rför Ă€r det av intresse att studera hur dessa kan utvecklas i framtiden.För denna analys har tidsgeografiska utgĂ„ngspunkter kombinerats med Christallers centralortsteori för att skapa ett tredimensionellt tillgĂ€nglighetslandskap. Detta har sedan legat som en viktig förklaringsgrund för hur tĂ€torter utvecklas. Resultatet av uppsatsen visar att de som lyckats locka till sig nya invĂ„nare kan delas upp i huvudsak i tre grupper; pendelorter med goda kommunikationer till andra orter, förorter med kort avstĂ„nd till regioncentra eller residensstĂ€der (undantaget Ăstergötland dĂ€r bĂ„de Linköping och Norrköping Ă€r tillvĂ€xtorter).
Elevers tankar om hÄllbar utveckling och konsumtion.
Examensarbetets syfte har varit att undersöka elevers tankar om hÄllbar utveckling och konsumtion. Med min undersökning ville jag ha svar pÄ vilken kunskap eleverna har om hÄllbar utveckling, hur de anvÀnder sin kunskap i egen konsumtion samt varifrÄn de har fÄtt sin kunskap. Resultaten har baserats pÄ en enkÀtundersökning och intervjuer med elever i Är 6, i en ort med goda socioekonomiska förhÄllanden i södra Sverige. Resultaten har visat att eleverna har en relativt lÄg kunskap och att lÀrandesituationerna i skolan Àr fÄ inom omrÄdet hÄllbar konsumtion. Jag har i min undersökning sett tydliga samband mellan elevernas kunskap, attityd och handling..
LÀmpliga skogsbruksfastigheter : Om lÄnga avstÄnd mellan skogsskiften efter fastighetsreglering
PÄ LantmÀteriet har frÄgan funnits om hur enhetlig lÀmplighetsprövningen av fastigheter Àr gÀllande avstÄnd mellan skogsskiften. Denna frÄga blev Àn mer aktuell efter att stÀmpelskatten pÄ fastighetsköp för juridiska personer höjdes 2011. En enhetlig rÀttstillÀmpning blev dÄ Àn viktigare ur ett rÀttviseperspektiv. Syftet med denna undersökning var dÀrför att utreda rÀttslÀget och tillÀmpningen angÄende om det efter fastighetsreglering ska fÄ uppstÄ lÄnga avstÄnd mellan skogsskiften inom samma fastighet och utifrÄn vilka kriterier denna bedömning ska göras. Undersökningen skulle ocksÄ utreda om förrÀttningslantmÀtarna bedömer att s.k.
Artefakter - en vÀg mot bÀttre begreppsförstÄelse i matematik
Arbetet beskriver arbetsgÄngen frÄn identifierat behov av hjÀlpmedel i undervisningen i matematik A till ett fÀrdigt pedagogiskt hjÀlpmedel. Begreppsutveckling har en central roll i styrdokumenten och skolan. För att alla elever ska fÄ likvÀrdiga förutsÀttningar att utvecklas i skolan bör undervisningen utformas sÄ att den passar varje elevs sÀtt att lÀra sig. Genom att anvÀnda en mÄngfald av presentationsformer och arbetsformer kan man som lÀrare skapa goda förutsÀttningar för alla elever oavsett lÀrstil. UtifrÄn erfarenhetspedagogiken och lÀrstilsteorin utformas och konstrueras en artefakt som ska kunna anvÀndas i avsikten att bidra till en mÄngfacetterad undervisning..
Minnesteknik ? ett anvÀndbart verktyg vid inlÀrning?
För att tillgodogöra sig fakta och omvandla den till kunskap sÄ Àr det viktigt att vi kan minnas och komma ihÄg det vi ser och hör. Precis som vi behöver bra program i vÄr dator för att hantera informationen, sÄ kan vi fÄ hjÀlp av minnesstrategier för att lÀttare kunna placera och plocka fram minnen.
Arbetets syfte och frÄgestÀllning har varit att belysa tillÀmplighet och anvÀndande av minnesteknik och minnestrÀning som undervisnings- och inlÀrningsverktyg inom allmÀnpedagogisk undervisning, samt Àven se pÄ dess möjligheter och begrÀnsningar.
Underlaget till den teoretiska bakgrunden har framförallt inhÀmtats frÄn tidigare forskning, studier, och annan för Àmnet relevant litteratur.
Arbetets metod Àr induktiv och förhÄllningssÀttet hermeneutiskt dÄ mÄlet varit att skapa förstÄelse. Vidare har arbetet ett kvalitativt angreppssÀtt baserad pÄ observationer av företeelser och data och till sin undersökningsform deskriptiv dÄ avsikten varit att belysa och beskriva tillÀmplighet och anvÀndande av minnesteknik.
Resultaten visade att forskningsfÀltet kring minnestrÀning var i viss mÄn motsÀgelsefullt och spretigt, vissa studier visade pÄ effekter, medan andra helt förkastade samma teori. LikasÄ kunde vi se att en del forskning tenderar att vara sjÀlvrefererande och partisk och inte alltid samstÀmmig. Vidare pekade resultatet pÄ att det inte fanns nÄgon entydigt bild om fördelarna och effekter av minnestrÀning.
Och i framtiden kommer man att... : En uppsats om framtidsstudiers tillförlitlighet och funktion
Framtidsstudier har i alla tider anvÀnts av makthavare för att fÄ information om framtiden. Metoderna har varierat genom Ären. De moderna framtidsstudierna inleddes kring 50-talets början i USA. Framtidsstudier anvÀnds ofta som underlag till lÄngsiktiga beslut i politik och nÀringsliv. DÀrför Àr det intressant att titta pÄ om metoderna kan ge en tillförlitlig bild av framtiden.
Energieffektivisering av rekordÄrensflerbostadshus
SandviksvÀgen 38 Àr ett av mÄnga flerbostadshus byggt under Ären 1961 ? 1975, de sÄkallade rekordÄrens bostÀder. Byggnaden stÄr inför en omfattande renovering, och dÄ finnsdet samtidigt goda möjligheter att minska byggnadens energiförbrukning. I studien undersöksoch beskrivs ett antal av de ÄtgÀrder som kan genomföras. MÄlet Àr att föreslÄ ÄtgÀrdspaketför att minska byggnadens specifika energiförbrukning med 20 respektive 50 procent jÀmförtmed dagens anvÀndning.
MÀns syn pÄ faderskap och förÀldraskap : En kvalitativ studie
I denna uppsats undersöks hur mÀn ser pÄ faderskap och förÀldraskap. Med bakgrund av att sÄ fÄ fÀder utnyttjar förÀldraförsÀkringen Àr det övergripande syftet med uppsatsen att undersöka synen pÄ faderskapet. Men ocksÄ att undersöka relationen mellan faderskap och maskulinitet och hur faderskapet konstrueras i denna relation. De frÄgestÀllningar som undersökningen har utgÄtt ifrÄn Àr:? Hur ser fÀder pÄ förÀldraskapets praktik, vad har de för roll, uppgift och ansvar som fÀder?? Med vilka mÄtt mÀts ?det goda faderskapet??Den metod som har anvÀnts i undersökningen Àr kvalitativa intervjuer.