Sök:

Sökresultat:

4222 Uppsatser om Goda och dćliga tider - Sida 44 av 282

Organisationers medierelationer : en kvantitativ kartlÀggning av organisationers mediekontakt och medieverktyg

Resultatet visar att stora organisationer i Sverige Àr vÀl medvetna om vikten av goda medierelationer och hur de byggs och förvaltas. De anvÀnder dessutom tillgÀngliga verktyg vid mediekontakter pÄ rÀtt sÀtt vilket ökar chanserna till en rÀttvis eller till och med fördelaktig spegling av organisationen i media. Studien visar att direktkontakt med journalister och att informationsfunktionen har en central roll i organisationens mediearbete Àr av högsta betydelse för att lyckas med medierelationer. Undersökningen bevisar dessutom att ett aktivt och strategiskt mediearbete kan pÄverka en organisations mediebild..

"Sedd, hörd och Àlskad" En studie om lÀrares relationsarbete för ökad motivation i Àmnet idrott och hÀlsa

Ämnet idrott och hĂ€lsa Ă€r ett av skolans populĂ€raste Ă€mnen, men inte för alla. MĂ„nga elever upplever en utsatthet, vilket inte stĂ€mmer överens med kursplanens intentioner. Hur kan lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa motivera dessa elever att delta i undervisningen?Syftet med studien var att undersöka hur lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa uttrycker att relationensbetydelse mellan lĂ€rare och elev kan pĂ„verka motivationen hos de elever som sĂ€llan eller aldrig deltar i undervisningen. Metoden som anvĂ€ndes var kvalitativ och sjusemistrukturerade intervjuer med lĂ€rare i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa i grundskolans senare Ă„r och gymnasieskolan genomfördes.

Socialutredarens lÀrande i mötet

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur socialutredare upplever att lÀrande sker i mötet med unga flickor som utsÀtts för hedersrelaterat vÄld. Uppsatsen har en hermeneutisk ansats. Datamaterialet samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att socialutredarna upplever att förutsÀttningarna för att lÀrande ska ske i mötet med klienterna Àr mycket goda. Resultatet av studien visar exempelvis att intresse, delaktighet och engagemang Àr nÄgra faktorer som bidrar till hur socialutredarna upplever att lÀrande sker i mötet..

Samspelsstudier i skolmiljö - Blivande specialpedagogers upplevelser av samspel mellan barn och pedagoger

Syftet med denna studie Àr att försöka ge en bild av faktorer som pÄverkar mellanmÀnskliga möten i skolvardagen. Studien har fokus pÄ relationen barn ? pedagog. Fokus finns pÄ hur blivande specialpedagoger upplever och beskriver pÄgÄende samspel dÀr barn kÀnslomÀssigt berör sin omgivning. De egna kÀnslorna som dessa samspel vÀcker hos de blivande specialpedagogerna lyfts fram.

Kvinnorna fÄr gÄ, mÀnnen blir kvar

Som en reaktion pÄ ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgrÀnser ökat. NÀr tvÄ eller flera samarbetsparter gÄr samman och skapar ett gemensamtbolag benÀmns samarbetet som ett joint venture, vilket Àr en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrÀvs en ÀndamÄlsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men fÄ behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, dÀrrelationen mellan Àgarna sÄvÀl som relationen mellan Àgarna och det samÀgda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillÀmpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som pÄverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanÀgarna till övervÀgande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.

LÄgt valdeltagande slutet för demokratin?

Som en reaktion pÄ ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgrÀnser ökat. NÀr tvÄ eller flera samarbetsparter gÄr samman och skapar ett gemensamtbolag benÀmns samarbetet som ett joint venture, vilket Àr en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrÀvs en ÀndamÄlsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men fÄ behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, dÀrrelationen mellan Àgarna sÄvÀl som relationen mellan Àgarna och det samÀgda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillÀmpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som pÄverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanÀgarna till övervÀgande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.

Den interorganisatoriska styrningens utveckling i ett joint venture

Som en reaktion pÄ ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgrÀnser ökat. NÀr tvÄ eller flera samarbetsparter gÄr samman och skapar ett gemensamtbolag benÀmns samarbetet som ett joint venture, vilket Àr en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrÀvs en ÀndamÄlsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men fÄ behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, dÀrrelationen mellan Àgarna sÄvÀl som relationen mellan Àgarna och det samÀgda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillÀmpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som pÄverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanÀgarna till övervÀgande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.

Den goda sjuksköterska.

Syfte: Att belysa den goda sjuksköterskan ur barns perspektiv genom att lyfta fram deras tankar och förvÀntningar om vad som utmÀrker en god sjuksköterska. Bakgrund: Det finns idag mycket kunskap om barns utveckling och behov. I takt med att forskningen bidragit med kunskap om barn och deras utvecklingsfaser har barnsjukvÄrden förÀndrats, frÄn att barn lÄg pÄ sjukhus utan att ha sina förÀldrar hos sig till att förÀldrar idag Àr mer delaktiga och har möjlighet att vara nÀra sitt sjuka barn. Sjuksköterskeyrket har ocksÄ utvecklats och breddat sitt ansvars- och kunskapsomrÄde. Idag finns Àven kunskap om att barn Àr unika individer som upplever sjukdom pÄ olika sÀtt, samt att kÀnslan av sammanhang pÄverkar hur ett sjukt barn upplever och hanterar sin situation.

Den nya diagnosen : En diskursanalys av den tidiga rÄdgivningslitteraturen kring Aspergers syndrom

I uppsatsen utförs en diskursanalys av tidig rÄdgivningslitteratur som behandlar aspergers syndrom och som riktar sig till personer med aspergers syndrom och personer i dessas nÀrmaste omgivning. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur författarna etablerar den nya diagnosen och hur de etablerar hur den bör fungera i sitt sociala sammanhang.Analysen visar att författarna beskriver att det finns flera tillgÀngliga definitioner av aspergers syndrom och att det rÄder stor oenighet Àven kring om det över huvud taget bör vara en diagnos. Diagnosen framstÄr som mycket flexibel i sin tillÀmning. Resultatet av undersökningen indikerar att införandet av aspergersdiagnosen pÄverkar diagnosproducenternas blick för vad som Àr avvikande beteende.Trots den oenighet författarna beskriver kring kategorin aspergers syndrom, beskriver de inte desto mindre denna som en mycket viktig kategori och dess införande som en stor framgÄng. Författarna tillÀmpar kategorin för att tolka och beskriva mÀnniskor.

Det dolda hotet - om Europas minskande befolkning

Som en reaktion pÄ ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgrÀnser ökat. NÀr tvÄ eller flera samarbetsparter gÄr samman och skapar ett gemensamtbolag benÀmns samarbetet som ett joint venture, vilket Àr en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrÀvs en ÀndamÄlsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men fÄ behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, dÀrrelationen mellan Àgarna sÄvÀl som relationen mellan Àgarna och det samÀgda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillÀmpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som pÄverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanÀgarna till övervÀgande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.

GÄr det att stÀlla om en lina för axelbearbetning pÄ 30 min? : En fallstudie pÄ Scania Transmission, SödertÀlje

Tillverkningslinan för vÀxellÄdans ingÄende axel har funnits i sitt nuvarande utförande sedan sensommaren 2013. OmstÀllningstiden för linan översteg med rÄge det önskade, vilket ledde till lÄnga stopptider och förlorad produktionstid. Under de förutsÀttningar som rÄdde hamnar genomsnittet för omstÀllningstiden nÄgonstans i intervallet 3-4 timmar, men tider kring 6 timmar hör inte till ovanligheterna. MÄlet med uppdraget var att, pÄ den observerade linan, sÀnka omstÀllningstiden till 30 minuter samtidigt som produkternas kvalitet bibehÄlls. Ett delmÄl under arbetets gÄng var att skapa förutsÀttningar för att tidsvariationen minskas samt att det definieras hur omstÀllningstiden pÄ linan ska mÀtas.

EU-OPINION I TIDER AV KRIG I EUROPA En kvantitativ studie om hur attityder till EU och europeisk integration f?r?ndrats under krigstid.

In the early morning of February 24th, 2022, Russian troops crossed the border to Ukraine which started the full-scale war between Ukraine and Russia. Even though the war does not directly involve the EU or member states of the union, it affects the lives of the European people. While previous research has established that general attitudes towards the European Union and European integration has changed in some countries within the Union since the start of the war, the question remains how attitudes towards EU and European integration has changed across EU. A second unanswered question is whether populations in Western and Eastern Europe have responded differently, leading to a potential divergence or convergence in attitudes. The theory ?Rally around the flag? suggests that an outright war that border to EU will increase support for the political leadership in EU.

LĂ€rares resonemang kring lĂ€rande : Åtta grundskolelĂ€rares resonemang kring hur de skapar förutsĂ€ttningar för lĂ€rande dĂ„ elever med utvecklingsstörning ingĂ„r i grundskolegruppen.

Studiens syfte Àr att undersöka hur Ätta lÀrare i grundskolan resonerar kring hur de skapar förutsÀttningar för lÀrande, dÄ elever med lindrig utvecklingsstörning som lÀser enligt grundsÀrskolans lÀroplan ingÄr i grundskolegruppen. Studien har en kvalitativ forskningsansats med utgÄngspunkt i lÀrandetraditionerna behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella traditionen.För att genomföra studien anvÀndes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med Ätta lÀrare i grundskolan som har elever med lindrig utvecklingsstörning individintegrerade i sin grupp. Studiens resultat har analyserats utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr sju kategorier som skapar försÀttningar för lÀrande analyserats fram. De sju kategorierna Àr:Goda relationer och gemenskap, LÀrarens ledarskap och tydliga kunskapsmÄl, Variation av arbetsmetoder, Samarbete och kommunikation, Individuella anpassningar och hjÀlpmedel, Kunskap kring didaktik, elevutveckling och styrdokument och Samverkan och stöd i organisationen.En ytterligare djupare analys genomfördes för att se likheter och variationer mellan lÀrarnas resonemang kring hur de skapar förutsÀttningar för lÀrande och dÀr de olika lÀrarnas resonemang kopplades till de tre olika lÀrandetraditionerna behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella traditionen. Fem olika "lÀrartyper" analyserades fram.Slutsatser som dragits Àr att lÀrarna har mÄnga gemensamma strategier för att skapa förutsÀttningar för lÀrande, men att det finns en variation hos lÀrarna, dÀr flera lÀrare anser att de anvÀnder sig av goda relationer och gemenskap, varierade arbetsmetoder och kommunikation och samspel för att skapa förutsÀttningar för lÀrande och dÀr lÀrarnas resonemang bygger pÄ en variation utifrÄn de tre lÀrandetraditionerna.

Det Àr tuffa tider, En kvalitativ studie om sexuellt riskbeteende bland ungdomar

Sexual risk-taking among teenagers has rapidly increased and only during the last decade the existence of Chlamydia has more than tripled. The future is facing big challenges to cope with the problem. Though the big efforts made on preventive work, Chlamydia continues to spread. The study aims to examine the existing attitudes towards sexual risk-taking among teenagers. The central mode of procedure is to use qualitative focus group interviews, and is complemented with a quantitative survey. A total of 30 teenagers, 15 boys and 15 girls, age 16-20, are participating from three different high schools in Gothenburg.

Kvinnors attityder till skönhetsideal : En kvalitativ studie om unga kvinnors upplevelser kring det rÄdande skönhetsidealet

Skönhetsideal Àr ett omrÄde som Àr aktuellt i dagens samhÀlle. Skönhet har genom alla tider haft en stor inverkan pÄ framförallt kvinnor. Syftet med vÄr uppsats Àr att studera, förstÄ och förklara Ätta unga kvinnors upplevelser och attityder till det rÄdande skönhetsidealet samt vad det Àr som pÄverkar kvinnorna till att de vill eller har genomgÄtt skönhetsförÀndringar. Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i vÄra frÄgestÀllningar som Àr följande: (1) Hur upplever unga kvinnor det rÄdande skönhetsidealet? (2)Vad Àr drivkrafterna som gör att unga kvinnor genomgÄr skönhetsförÀndringar? Undersökningen Àr en kvalitativ studie baserad pÄ semistrukturerade djupintervjuer med Ätta unga kvinnor i Halmstad.

<- FöregÄende sida 44 NÀsta sida ->