Sök:

Sökresultat:

4222 Uppsatser om Goda och dćliga tider - Sida 43 av 282

?Jag tycker att det Àr en bra bok samtidigt som den inte tilltalar mig alls? : Diskursen i litteraturbloggars kommentarsfÀlt

Uppsatsens syfte Àr att undersöka kommentarsfÀlten pÄ svenska litteraturbloggar, och diskursanalys anvÀnds för att avgöra hur diskursen ser ut. Diskussionen i kommentarsfÀlten stÀlls i relation till forskning om traditionella lÀsgrupper, för att se om och hur fenomenen kompletterar varandra. Uppsatsens frÄgestÀllning Àr ?Hur diskuteras och tolkas litteratur i bloggkommentarer??.Uppsatsens resultat visar att en tiondel av de 165 kommentarer som studerats innehÄller tolkning. Detta innebÀr att de lÀsare som söker sig till de studerade litteraturbloggarnas kommentarsfÀlt inte huvudsakligen gör det för att tolka litteratur.

Geocaching, nedskrÀpning enligt svensk lag?

SammanfattningGeocaching Àr en sport och hobby som blir allt mer populÀr i Sverige. Antalet anvÀndare ökar stÀndigt och det finns inget som tyder pÄ nÄgon avtagande trend.  I Sverige finns AllemansrÀtten, som ger alla rÀtt att fritt röra sig i skog och mark. Den fria rörligheten gör att aktiviteter och sporter sÄ som geocaching utövas pÄ platser lÄngt ut i skog och mark. Utövandet av geocaching har nu blivit sÄ omfattande att det finns behov av vetenskapliga studier. Behovet av fler studier kring Àmnet geocaching belyses genom avsaknaden pÄ publikationer samt att det uttrycks ett behov i de fÄ skrifter som redan finns.  För att undvika framtida konflikter, pÄ grund av nedskrÀpning i vÄr omgivning, i samband med utövandet av geocaching, syftar studien till att undersöka huruvida en geocache kan bedömas som nedskrÀpning eller ej.

Kvalité i lastbilstillverkning, men vilket brÀnsle körs det pÄ?

Kosten Àr en viktig komponent som pÄverkar mÀnniskans hÀlsa och arbetsprestation. Gruppen arbetare har en dÄlig kosthÄllning vid jÀmförelse med Livsmedelsverkets rekommendationer. Scania CV AB prioriterar sin personals hÀlsa samt har som mÄlsÀttning att effektivisera sin produktion. Arbetet i verkstaden Àr beroende av att produktionspersonalen hÄller ett visst tempo och koncentration. Det Àr följaktligen viktigt att arbetarna Àr vÀlmÄende och fÄr i sig ett gott nÀringsintag pÄ regelbundna tider.Syftet Àr att kartlÀgga mÄltidsordning och kostkvalitet, gÀllande frukt, grönsaker och tomma kalorier hos Scanias produktionspersonal i transmissionsverkstaden.

Försvarsberoende och försvarsattityd

Som en reaktion pÄ ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgrÀnser ökat. NÀr tvÄ eller flera samarbetsparter gÄr samman och skapar ett gemensamtbolag benÀmns samarbetet som ett joint venture, vilket Àr en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrÀvs en ÀndamÄlsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men fÄ behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, dÀrrelationen mellan Àgarna sÄvÀl som relationen mellan Àgarna och det samÀgda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillÀmpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som pÄverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanÀgarna till övervÀgande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.

Ekonomistyrning i en serviceproducerande ideell förening: En fallstudie av Friskis&Svettis Jönköping

Syfte: Syftet Àr att analysera förutsÀttningarna för ekonomistyrning samt identifiera möjligheter att utveckla ekonomistyrningen i en serviceproducerandeideell förening.Bakgrund: Det finns flera olika typer av organisationer och för en majoritet Àr mÄlet av finansiell karaktÀr. Den ideella föreningen Àr dock en organisationsform som istÀllet har ett ideellt mÄl och dÄ finns en strÀvan att förverkliga ett ideal istÀllet för att ha vinst och lönsamhet som frÀmsta mÄl. Det gÄr dock inte att komma ifrÄn att ideella föreningar fortfarande Àr beroende av finansiella medel för att upprÀtthÄlla sin verksamhet. Andra typer av resurser som en ideell förening behöver Àr tid vilket Àr detsamma som de ideellt arbetade och ett varumÀrke, som Àr omtyckt och leder till att mÀnniskor vill engagera sig. En ideell förening stÄr inför uppgiften, likvÀl som andra organisationer, att hushÄlla med Àndliga resurser.

Inlagd sill pÄ salladsbuffén?

Sill har haft stor betydelse för oss i Sverige historiskt som en viktig proteinkÀlla för folket. Fisk överlag Àr Àven en god kÀlla till omega-3, D-vitamin, selen och jod. Tack vare sitt goda nÀringsinnehÄll minskar bland annat risken för hjÀrt- och kÀrlsjukdomar. Dock Àter vi i Sverige för lite fisk i jÀmförelse med vad Livsmedelsverket rekommenderar. Samtidigt ökar kostrelaterade sjukdomar, bland annat övervikt.

Balanced Scorecard pÄ gott och ont : kriterier för utvÀrdering av BSC's effekter

Bakgrund: Finansiella mÄtt har i alla tider anvÀnts av företag för att avlÀsa resultat. PÄ senare tid har Àven vikten av mÄtt pÄ icke finansiella faktorer uppmÀrksammats. Som en följd har resultatmÀtningssystemet Balanced Scorecard vuxit fram. Balanced Scorecard sÀgs bland annat leda till förbÀttrad kommunikation och information inom organisationerna samt en ökad grad av mÄluppfyllelse. Trots den stora litteraturmÀngden rörandes Balanced Scorecard saknas information om vad som krÀvs för att organisationer skall kunna utvÀrdera om de vÀntade effekterna uppstÄr vid införandet av ett styrkort.

RegnovÀder och erosion : Ravinskadorna efter ovÀderstillfÀllet i Hagfors kommun 4-5 augusti 2004

SammanfattningDen senaste tidens förÀndringar dÄ det gÀller klimatet Àr en vÀl debatterad frÄga i dagens samhÀlle. Att vi gÄr mot varmare tider hÀr pÄ jorden Àr konstaterat, liksom de konsekvenser som uppvisats av ett redan varmare klimat. Eftersom det blir varmare hÀr pÄ jorden förÀndras ocksÄ vÀdersystemen. FrÄgan Àr om en ökad temperatur pÄverkar bÄde frekvensen och omfattningen av naturkatastrofer. FrÄgan om dagens klimatförÀndring skulle kunna leda till en större frekvens av naturkatastrofer Àr viktig att forska vidare i.Den 4-5 augusti 2004 drabbade ett kraftigt regn- och ÄskovÀder Hagfors kommun i nordöstra VÀrmland.

Lunchen pÄ förskolan - en pedagogisk mÄltid?

Enligt den senaste stora kostundersökningen, Riksmaten ? barn 2003, dÀr bland annat 4-Äringar ingick sÄ framgick det att de Ät för mycket kakor, glass, lÀsk och godis och för lite frukt och grönsaker i förhÄllande till nÀringsrekommendationerna. DÄ de matvanor man skaffar sig som liten följer med upp i vuxen Älder Àr det bra att som barn skaffa sig goda matvanor. Barn som gÄr pÄ förskola Àter mÄnga mÄltider dÀr. Förutom att ge ett utbud av nya livsmedel och matrÀtter sÄ har förskolan Àven möjlighet att skapa normer om vad som Àr bra matvanor.

MYTEN OM MÖLLEVÅNGENS MÅNGFALD : HUR DEN FYSISKA UTFORMNINGEN PÅVERKAR INTEGRATION

De svenska stÀderna har fÄtt en mer komplex och rikare sammansÀttning av befolkningsgrupper nÀr det kommer till bÄde levnadssÀtt och familjeförhÄllanden. De socioekonomiska klyftorna har blivit allt tydligare och bostadssegregationen har under de senaste decennierna vÀxt fram i de svenska stÀderna. Det finns mÄnga förestÀllningar om hur man planerar den goda staden och vilka komponenter som behövs för att skapa en stad dÀr alla Àr jÀmlika. I detta kandidatarbete undersöks hur den fysiska utformningen pÄverkar stÀders boendemönster och omrÄdet MöllevÄngen i Malmö studeras som fallstudie..

Konsten att skapa goda förutsÀttningar : samarbete mellan specialpedagog och lÀrare med inriktning fritidshem

Denna studie syftar till att beskriva och analysera hur nÄgra specialpedagoger och lÀrare med inriktning mot fritidshem samarbetar i strÀvan att skapa goda förutsÀttningar för elever i behov av sÀrskilt stöd, bÄde vad gÀller den sociala och emotionella utvecklingen samt möjligheten till att uppnÄ kunskapsmÄlen. Studien genomfördes via semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem specialpedagoger pÄ fem olika skolor dÀr fritidshem fanns. Studien utgÄr i frÄn de tre perspektiven; sociokulturellt, relationellt samt multimodalt. Slutsatsen av den hÀr studien Àr att specialpedagoger och lÀrare med inriktning fritidshem samarbetar för att skapa ett lÀrande hela dagen, med olika strategier för att kunna stötta elever i behov av sÀrskilt stöd. För att skapa ett lÀrande hela dagen för dessa elever, framkom det att skolledningens instÀllning samt handledning var omrÄden som hade stor pÄverkan. Vad gÀller skolledningens instÀllning var synen pÄ fritidspedagogik samt hur resursfördelningen skedde viktiga faktorer. Det var viktigt att planering skedde tillsammas dÀr gemensamma mÄl och strategier utformades för att kunna stötta elever i behov av sÀrskilt stöd, utifrÄn skolledningens uppsatta mÄl. Handledning hade en stor pÄverkan nÀr det handlade om att kunna stötta elever i att uppnÄ kunskapsmÄlen.

Modern terrorism - Ett strategiskt val?

Som en reaktion pÄ ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgrÀnser ökat. NÀr tvÄ eller flera samarbetsparter gÄr samman och skapar ett gemensamtbolag benÀmns samarbetet som ett joint venture, vilket Àr en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrÀvs en ÀndamÄlsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men fÄ behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, dÀrrelationen mellan Àgarna sÄvÀl som relationen mellan Àgarna och det samÀgda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillÀmpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som pÄverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanÀgarna till övervÀgande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.

Utveckling av sÀngarmatur för hotellmiljö : ett projekt i samarbete med LuxoSverige AB

Projektets fokus var att anpassa en armatur (frÄn LUXO Sverige AB) till den nya LED­tekniken (Ljusemitterande dioder). Under processens gÄng utvecklades olika funktioner för att öka armaturens flexibilitet i placering och ljusstyrning.TvÄ koncept togs fram, en vÀggarmatur och en bordsarmatur, bÄda med teleskopfunktion och flexibelt stÀllbar arm. Armaturen kan placeras pÄ nattduksbordet och har Luxos stilrena drag dÀr formen följer funktionen med dekorativa detaljer.Dessutom finns ovanliga funktioner i belysningssammanhang som exempelvis en USB-kontakt. Resultatet av projektet blev en sÀngarmatur som har goda utsikter att bli den första SvanenmÀrkta belysningsarmaturen i Sverige..

Religion som ett maktmedel i USA

Religion som ett maktmedel Àr en aktuell företeelse i USA, dÀr mÀnniskor utnyttjas och vilseleds med manipulerande och religiösa guider som gÀrna visare dem deras vÀg till det religiösa livet och dess belöningar. Men vÀgen dit kostar, bÄde mÀnniskoliv och pengar. I den religiösa maktutövningen pÄverkas ett helt folkslag, amerikanarna, eftersom de lever i en vÀrld dÀr kapitalism, politik och det sociala blir till ett och influerar alla samhÀllskikt, till att till slut bli ett sÀrdrag i USA. Syftet Àr att framstÀlla detta med hjÀlp av frÄgestÀllningen; hur anvÀnds religionen som ett maktmedel i USA? Det kommer att belysas; hur man anvÀnder sig av medel som rÀdsla, tradition, politik, meningssökande med mera för att rekrytera amerikanen till att bli religiös, för att skapa sig en egen förmögenhet eller sitt egna religiösa imperium.

Förskolans formella ledarskap utifrÄn allmÀnna ledarskapsteorier

InledningFör snart tvÄ Är sedan trÀdde den nya skollagen i kraft, sommaren 2011, med detta kom införandet av förskolechef för alla förskoleverksamheter. Med tjÀnsten introduceras specifika riktlinjer om förskolechefens pedagogiska ansvar samt ansvar för kvalitén inom verksamheten. SyfteSyftet med undersökningen Àr att belysa kunskapslÀget om det formella ledarskapet i förskolan i relation till allmÀnna ledarskapsteorier. Detta görs utifrÄn en svensk kontext med forskningen som Àr bedriven i Sverige frÄn förskolans etablering tills idag. ? Hur beskriver den dokumenterade litteraturen det formella ledarskapet i förskolan?? Hur förhÄller sig ovanstÄende skrivningar till det som betecknas som allmÀnna ledarskapsteorier? TeoriDen teori som stÄr för analysramen i studien Àr fyra perspektiv inom den allmÀnna ledarskapsteorin; ledarens egenskaper, ledarskapsfÀrdigheter, ledarskapsstilar samt det situationsbaserade ledarskapet.

<- FöregÄende sida 43 NÀsta sida ->